Antibiotikaresistens orsakar hundratusentals dödsfall varje år och beskrivs som ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. Nu har forskare vid Örebro universitet upptäckt en ny metod i kampen mot den tysta pandemin.
Enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten dör årligen runt 35 000 personer till följd av antibiotikaresistenta bakterier i Europa. Globalt är samma siffra mångdubbelt högre och till 2050 uppskattas de årliga dödstalen ha stigit till flera miljoner. Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot den globala folkhälsan.
– Antibiotikaresistenta bakterier är ett enormt problem inom hälso- och sjukvården. Det är den tysta pandemin. Nu har vi identifierat en substans som kan gå in och behandla infektionerna. Vi kan ha hittat en räddning, helt enkelt, säger Torbjörn Bengtsson, seniorprofessor i medicinsk cellbiologi vid Örebro universitet.
Han har tillsammans med docenten Hazem Khalaf och en grupp kemister skapat en peptid, det vill säga en molekyl bestående av en kedja av aminosyror, med liknande förmågor som antibiotika.
Torbjörn Bengtsson, seniorprofessor i medicinsk cellbiologi vid Örebro universitet.
Bild:
OU
Effektiv mot MRSA
Peptiden är resultatet av nästan tio års forskning och verkar på ett sätt som gör det svårt för bakterier att ändra sin struktur och därmed bli resistenta.
– Vi såg för några år sedan att den här peptiden var väldigt effektiv mot grampositiva bakterier, som MRSA, som är ett stort problem inom sjukvården. Men den var mindre effektiv mot den andra gruppen bakterier, säger Torbjörn Bengtsson.
Genom att manipulera molekylen har forskarna nu kommit fram till en substans som är effektiv mot både så kallade grampositiva och gramnegativa bakterier. Den senare är en grupp som omfattar många av de bakterier som WHO listar som särskilt farliga.
– Vi har provat oss fram och till slut hittat en variant av peptiden som är effektiv mot båda grupperna, säger Torbjörn Bengtsson.
Nyligen lyfte Folkhälsomyndigheten gramnegativa tarmbakterier med ESBL-carba som ett växande problem för den svenska vården. Förra året registrerades 248 fall av ESBL-carba. Det är nästan en fördubbling jämfört med 2021 och idag finns få behandlingsalternativ.
Utvecklar resistens snabbt
MRSA, ESBL, VRE och PNSP är andra antibiotikaresistenta bakterier som den svenska sjukvården bevakar särskilt noggrant.
– Idag utvecklar bakterierna snabbt resistens och det gör att läkemedelsföretagen inte längre är intresserade av att utveckla nya typer av antibiotika. Det kan ta 5–10 år att få fram ett nytt läkemedel, som bakterierna sedan kan utveckla resistens mot på bara ett eller två år, säger Torbjörn Bengtsson.
Nu hoppas forskarna att upptäckten av peptiden ska kunna leda till utveckling av nya läkemedel och därmed kunna möjliggöra effektiv behandling av infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier, som bland annat ESBL-carba.
– Ett stort problem idag är att man använder antibiotika alldeles för mycket och då sprider sig ju resistensen som en löpeld. Men här har vi ett medel som kan motverka denna utveckling och som skulle kunna behandla de svåra infektionerna som det snart inte längre finns någon behandling mot, säger Torbjörn Bengtsson.
Nu väntar nästa steg i forskningen – att gå från experiment i labb till försök på djur och sedan människor.
