Utifrån svaren kunde forskarna bakom studien se att de som tränar i genomsnitt 22 minuter om dagen löper signifikant lägre risk att drabbas av kroniska sjukdomar som cancer, luftvägssjukdomar och diabetes. 

De som sa att de tränade mindre löpte tvärtom högre risk att drabbas av samma sjukdomar.

Det låter som att forskarna funnit nyckeln till ett friskare liv. Frågan är om det verkligen är så här enkelt.

Enligt Minna Johansson, allmänläkare och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet finns det visserligen stark evidens för att det är bra att röra på sig, men hon påpekar att sådana här studier kan lätt bli missvisande.

– För det första är det kanske de som är friskast som tränar mest, och det är ganska opålitligt att man själv rapporterar in vad man gör.

Råd sällan effektiva

Både i USA och i Sverige finns enligt Minna Johansson en tendens att individualisera de här frågorna.

– Man gör sådana här studier som visar på olika individuella faktorer som påverkar.

Men om man verkligen vill förändra folks beteenden är hälsoråd – träna mer, röka mindre, gå ner i vikt – över huvud taget inte ett effektivt sätt att gå till väga.

– I dag är det mycket att vi inom sjukvården ska ge råd till en människa i taget att motionera mer, trots att det finns väldigt många studier som visar de råden sällan hjälper människor att röra på sig mer.

Det handlar förmodligen inte om att folk inte lyssnar på råden. 

– De flesta vet att man inte ska dricka två liter coca cola om dagen.

Lösningen: gör det lättare

Men det finns flera saker som gör det svårt för folk att förändra sina vanor.

– Man får en kvarts rådgivning av sjukvårdspersonal och så tror vi att det ska förändra hur människor lever. Men alla andra kvartar är man ju i sitt vanliga liv. Och de som har resurser att gå till gymmet, köpa dyrare mat, färska grönsaker och så vidare, de har möjlighet att göra det ändå. 

– Och de om inte har det, de som har mer en pressad ekonomisk situation eller har det pressat på andra sätt, de kan inte göra det ändå.

Vad som faktiskt skulle kunna få folk att röra på sig mer är att göra det enklare för dem att fatta beslut avseende livsval. Genom tryggare cykelvägar och ökade möjligheter att promenera till jobbet. God stadsplanering, helt enkelt.

– Vi behöver varken se problemet eller lösningarna genom en individualistisk lins, utan man skulle kunna se att samhällsinriktade interventioner, som skapar en miljö som gör det lätt för människor att röra sig mer, har mycket större effekt.