Läkemedlet var i ropet redan 2018, men då saknade substansen vad som krävdes för att godkännas för behandling av patienter med särskilt svår astma. Till exempel ansåg finska Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet att substansen inte var bättre än placebo och att det terapeutiska och ekonomiska resultatet vid behandling var ”anspråkslös i förhållande till priset”.

Nu tror brittiska forskare att de har hittat lösningen efter att drygt 100 patienter som behandlats med en ökad dos av läkemedlet fått förbättrad lungkapacitet inom 30 dagar. Den mest tillförlitliga effekten fick patienterna när de läkemedlet med kombinerades med kortisontabletter. 

– Den stora skillnaden var att man gav antikroppen i samband med en försämring. Annars brukar man ta en underhållsbehandling, alltså varje dag eller varje månad, säger Elisabeth Bernspång, lungläkare och klinisk utredare på Läkemedelsverket.

Inga konstigheter

Elisabeth Bernspång specialiserade sig på lungmedicin för 15 år sedan. Hon säger att liknande läkemedel som benralizumab funnits på marknaden i cirka tio år och tycker inte att det är särskilt slående resultat som de brittiska forskarna kommer fram till. 

– Man vet ju att det fungerar vid en viss typ av astma och då är det ju inte så konstigt heller att det fungerar i samband med försämring av den typen av astma.

Hon ställer sig avvaktande till påståendet att metoden skulle vara revolutionerande och påpekar att studien är för snäv för att kunna ge ett resultat som kan tillämpas i ett större perspektiv.

– Det skulle absolut vara jättebra om det med bara en spruta i samband med försämring gjorde att patienten blev bättre på sikt. Problemet är att just det här läkemedlet fungerar bara om man har de här eosinofila blodkropparna. Och det har inte alla.

Behövs mer data

Lungläkaren tvivlar på att enbart den här studien skulle kunna ligga till grund för att få godkänt att användas vid akut försämring.

– Oftast kräver vi mer på stora sjukdomar där man faktiskt har tillgång till många fler patienter. Då vill vi ha större material innan vi ser att det faktiskt betyder någonting.

Drygt 30 000 svenskar lever med svår astma idag men värdena för vad som räknas som eosinofil astma förändras över tid. I den brittiska studien hade patienterna med svår astma eosinofinala blodkroppar på över 300 celler per mikroliter blod.

– Det har ansetts som en normal nivå. Kanske att det är fler som har förhöjda värden egentligen. Det är den nivån vi försöker hitta.

Elisabeth Bernspång är positiv till att pröva nya sätt både när det gäller läkemedel men också när det gäller hur de administreras.

– Det är bra att titta på om man kan använda det istället för kortisontabletter, i samband med försämring.

Nyheter håller inte alltid måttet

Det är inte heller omöjligt att läkemedel ur samma släkte som benralizumab skulle kunna uppnå samma resultat, förklarar hon.

– När det kommer ett nytt läkemedel och det verkar jättehäftigt så tänker man att det här är den stora grejen. Men det är ju tyvärr sällan så jämfört med andra.

En stor, revolutionerande förändring när det gäller astma har redan hänt, anser Elisabeth Bernspång – inhalationerna som kom på 80-talet, vilket fortfarande är den vanligaste behandlingen mot astma. Men trots att det är lätt att få hjälp idag säger hon att många slarvar med att ta sina mediciner

– Det är ett större problem att folk inte tar sina mediciner. Risken är då att de får sådana här försämringar.