När Tjernobyl kärnkraftverk utanför den ukrainska staden Pripjat exploderade 1986 spreds radioaktiva ämnen betydligt längre än vad forskare tidigare trodde var möjligt. I Sverige regnade radioaktiviteten ned över Gävleborgs, Uppsalas och Västerbottens län samt Västernorrland. Värst drabbades Gävletrakten.
Det är känt sedan tidigare att härdsmältan och dess konsekvenser gav upphov till en viss ökning av all cancer, och som statistiskt kunde kopplas till kontaminering av marken. Men i en ny studie har forskare från Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, Lunds universitet och Göteborgs universitet, använt mer precisa beräkningsmetoder för att undersöka sambandet mellan stråldos och vissa typer av cancer.
Tre cancertyper ökade
Studien har tittat på samtliga invånare som 1986 bodde i länen i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Södermanland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Uppsala, sammanlagt 2,2 miljoner invånare. De hade utsatts för olika stråldosnivåer av radioaktivt nedfall, dels via kontaminerade livsmedel, dels via marken, och deras öde följdes av forskare via det nationella cancerregistret fram till 31 december 2020.
– Vi har studerat stråldoserna från mark och olika livsmedel till kroppens olika organ och jämfört det med förekomsten av olika cancerformer, säger Martin Tondel, forskare i arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.
Forskarna har kunnat hitta statistiskt säkerställda samband mellan stråldosen från Tjernobylnedfallet och riskökningen för tre typer av cancer – i tjocktarmen, bukspottskörteln och magsäcken – hos de undersökta männen och lymfkörtelcancer hos kvinnorna. Samtidigt har riskökningen varit rätt liten, eftersom stråldosen från Tjernobylnedfallet i Sverige var liten.
Martin Tondel säger att forskarna inte heller har kunnat slå fast om sambandet är ett orsakssamband.
– Vi är ödmjuka inför att det kan finnas fler förklaringar till de funna sambanden mellan stråldos och cancerförekomst.
För även om studien har varit viktig för att öka kunskapen om förhållandet mellan om strålning och cancer har forskarna inte kunnat hitta svar på alla sina frågor. När det till exempel gäller jägare har forskarna sett att jägare jämfört med icke-jägare oftare drabbas av cancer, även i de län som inte fick något Tjernobylnedfall, men utan att kunna förklara varför.
Beräkningarna i studien har justerats för faktorer såsom cancerförekomst i länen före Tjernobylkatastrofen, huruvida människor bodde i tätort eller i glesbygd, deras utbildningsnivå, ålder och kön.
