– Väldigt få nämner en kognitiv nedsättning, säger Caleb Finch, forskare på University of Southern California.

Tillsammans med historikern Stanley M. Burstein har Caleb Finch undersökt hur vanligt det är i antikens texter med beskrivningar av avancerade demenstillstånd som till exempel Alzheimers sjukdom. Det de fann var att ytterst få texter innehåller sådana beskrivningar, vilket antyder att demenssjukdomar troligtvis inte var i närheten av så vanliga då som de är i dagens Europa och USA.

– Det minimala omnämnandet är förenligt med att det är en sällsynt händelse.

Evidensen ökar

Det som kan förklara de stora skillnaderna i hur vi drabbats av demenssjukdomar över tid tror Caleb Finch har att göra med luftföroreningar och miljöfaktorer.

– Jag har jobbat med att titta på sambanden mellan luftföroreningar och demens i 12 år och de är mycket starka i Nordamerika, Europa och i Kina, säger han.

Evidensen för att luftföroreningar ökar risken för demens har de senaste åren stärkts av ett flertal större studier i olika delar av världen. Caleb Finch har själv genomfört djurexperiment som visat att luftföroreningar ökar produktionen av amyloidpeptider, den molekyl som är mest förknippad med alzheimer. Han har även varit delaktig i en större studie som forskat på Tsimanéfolket, en ursprungsbefolkning i Bolivia.

– Det finns inget som är ovanligt med Tsimanés genetik. De har ungefär samma nivå av den stora alzheimer-riskgenen ApoE4 som andra populationer.

Ändå existerar avancerade demenssjukdomar knappt alls i befolkningen.

– Det här är en befolkning som är lantbrukare. De har stora familjer och de går 15 000 steg om dagen. De äter inte mycket salt, socker eller fett. Dessa faktorer kan påverka risken. De har också höga nivåer av parasiter, något som även var karakteristiskt för den antika världen.

Den största likheten är dock enligt Caleb Finch att luftföroreningar är begränsade i de områden som befolkningen lever i.

– Det finns ingen klinisk data från antikens Grekland eller Rom. Men luftföroreningar var begränsade där också.

Livsstil en mindre faktor

Hypotesen att antikens människor tack vare avsaknad av luftföroreningar inte drabbades av demens stärks enligt Caleb Finch av att de grekiska källorna inte innehåller beskrivningar som ens liknar avancerad demens. Däremot finns ett fåtal sådana exempel i källor från gamla Rom. Och ju mer den urbana staden växer, desto vanligare verkar sådana beskrivningar bli.

Samtidigt vill Caleb Finch vara tydlig med att luftföroreningar inte är den enda riskfaktorn för att utveckla alzheimer.

– Jag har jobbat med demensfrågan i 40 år. Jag grundade USC:s Alzheimers Center 1984. På den tiden tänkte vi alla att genetiken var huvudfaktorn. Och högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och fetma är alla individuella riskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Men nu visar det sig att det är en relativt liten faktor i de flesta fall. Detta stora fält försöker nu identifiera vilka de andra faktorerna är.

En annan sådan yttre faktor skulle också kunna handla om socioekonomisk status.

– Risken för alzheimer är högst hos de fattigaste människorna i varje land som man har tittat på. Det betyder att människor utan gymnasieutbildning lever 15 år kortare och deras risk för Alzheimers sjukdom börjar 15 år tidigare. Men ingen skulle vilja säga att detta är orsakat av genetik. Det har snarare att göra med diet och en högre utsatthet för just luftföroreningar.