– Vi ser att det här är en stor grupp personer som har växt under ganska lång tid och fortsätter att göra det, säger Mattias Fredriksson, enhetschef på Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården. 

Han berättar att det för många rör sig om svåra tillstånd som kan ha stor betydelse för både mående och framtidstro. 

– De här sociala svårigheterna kan påverka flera olika områden av livet. Det kan handla om allt från utmaningar i skolan till svårigheter på arbetsmarknad­en längre fram i livet. De med absolut svårast problem riskerar att hamna i kriminalitet och missbruk om de inte får rätt stöd, säger Mattias Fredricson.  

Det stöd man kan räkna med att få ser väldigt olika ut runt om i landet. Därför behövs nya nationella riktlinjer, säger han. 

– Utredningarna görs på olika sätt och samverkan mellan olika aktörer behöver bli bättre. Därför behövs de här riktlinjerna.  

Vänder sig till beslutsfattare 

De nya riktlinjerna vänder sig främst till beslutsfattare i kommuner och regioner. 

– Till dem som beslutar om resurser till de här verksamheterna där stöd och hjälp behövs som mest, som i sjukvården och socialtjänsten. Direktiven slår fast att resurserna ska läggas där de ger bäst effekt, vilket ska baseras på den senaste tillgängliga kunskapen.  

Mer resurser än idag kommer också att behöva läggas på denna patientgrupps vård- och stödbehov, menar Mattias Fredricson. 

– Men om den här ­gruppen får rätt stödresurser i tid kommer det att kunna tas igen ekonomiskt i andra områden. Om man inte sätter in insatser i tid är det ju så att de med störst svårigheter kan hamna i socialt utanförskap, arbetslöshet och i allra värsta fall kriminalitet, säger han. 

Kunde fått ett annat liv

En av dem som hade behövt tidigare insatser är Georgios ”Jojje” Karpathakis som idag driver organisationen Underbara adhd. Han känner själv att han fick sin diagnos all­deles för sent. Redan vid 13 års ålder hade Jojje problem med alkohol och självmordstankar, men först vid 25 fick han veta att hans hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter berodde på adhd – en förklaring som därefter har hjälpt honom att styra upp och få ordning på livet. Socialstyrelsens nya riktlinjer tycker han är ”klockrena”. 

– Det är ju inga nyheter för oss som har jobbat med de här frågorna ett tag, men framför allt det här med tidiga insatser och att inte vänta med att sätta in dem till man har en fastställd diagnos, det är ­jätteviktigt. 

Hur livet hade sett ut om han själv fått stöd och hjälp tidigare vågar han knappt tänka på. 

Då hade han kanske sluppit de sex självmordsförsöken, självmedicineringen med droger, skuldsättningen för att bekosta missbruket och en del småkriminalitet. 

– Ju tidigare man får det som professionen brukar kalla för ”rätt förklaringsmodell”, vilken ger svar på varför man är som man är och vilka förutsättningar man behöver för att fungera, desto bättre brukar det gå, säger Georgios Karpathakis. 

Insatser på en gång 

Socialstyrelsens nya riktlinjer slår också fast att stödinsatser ska sättas in på en gång, inte först efter att en utredning är genomförd. Oavsett resultat från en framtida utredning söker sig ju nämligen patienten till sjukvården för problem som denna upplever i sin vardag. Anki Sandberg, ordförande för NPF-stöd­organisationen Attention, säger till Dagens ETC att förbundets lokalavdelningar har jublat över just den formuleringen.

– Det här är ett väldigt viktigt steg. 

Ett av huvudproblem för den patientgrupp som Attention företräder är kötiderna för att få en utredning, konstaterar hon.

– Och eftersom man lägger ett så stort fokus på utredningen får man ingen hjälp för den problematik man söker hjälp för förrän den är utförd. Som om utredningen hade ett självändamål. Nu slår Social­styrelsen fast att stöd ska sättas in direkt. Det är jättebra, säger Anki Sandberg.