Lena Einhorn: ”Krav på munskydd hade räddat många liv”
Anders Tegnell och Lena Einhorn.
Bild: Pontus Lundahl/TT & Agneta Åkesson
Dagens ETC
Två saker är ständigt återkommande hos Lena Einhorn när det gäller pandemin. Munskydd och Anders Tegnell. Nu är hon aktuell med boken ”Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter”.”Hade vi infört krav på munskydd tidigt hade många liv kunnat räddas och om man ser på den katastrofala svenska hanteringen av coronapandemin går det inte att undvika Anders Tegnell”, säger hon till Dagens ETC.
Lena Einhorn är författare men också läkare och virolog. Hon engagerade sig tidigt i debatten om hur coronapandemin borde mötas i Sverige och var en av de tongivande i Vetenskapsgruppen Covid 19, med forskare och experter som skarpt kritiserade den svenska strategin.
Idag släpps hennes bok ”Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter – en resa i pandemins Sverige”. Lena Einhorn menar att Sverige redan i inledningen på pandemin gjorde en rad mycket allvarliga misstag som kostat människoliv:
– Jämför bara med dödstalen i våra grannländer Norge, Danmark och Finland – de länder vi brukar jämföra oss med. Vår strategi var fylld av misstag, ofta var det så att man hade fattat ett tidigt beslut och sedan inte kunde lämna det.
– Det tidiga beslut som satte tonen för allt annat var att man absolut, och felaktigt, band sig vid att covid inte smittade innan man hade symptom. Det betydde att man inte behövde några munskydd för stannade man hemma när man var sjuk smittade man ju inte. Bodde man med någon som hade covid och själv var symptomfri kunde man arbeta och gå i skolan som vanligt. Allt detta blev förödande. Det var dessutom obegripligt att man var ointresserade av att utveckla testkapaciteten utanför vård och omsorg.
”Samhället tog inte ansvar”
Det leder till diskussionen om viruset är luftburet eller om det handlar om droppsmitta och om den största smittan förs vidare sedan man fått symptom. Lena Einhorns bild är klar, Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell har – och framför allt hade – delvis en annan syn.
– De grundläggande misstagen var ingen testning, ingen initial lockdown, inga munskydd, ingen karantän för familjemedlemmar till smittade, man höll skolorna öppna och tvingade barn i smittade familjer att gå dit, för sena åtgärder och man lyssnade inte på andra.
Lena Einhorn menar att Anders Tegnell spelade en central roll i detta.
– Han hade och har förmodligen fortfarande en mycket viktig roll. Jag känner honom inte personligen men de som arbetat med honom tidigare vittnar om att han har en otrolig förmåga att driva igenom sin vilja. Kombinationen av järnvilja, lugn och förtroendeingivande framtoning kom att bli förödande.
– Han gav människor en känsla av lugn, tillit och inte att förglömma: Han gav frihet. En majoritet ville ha frihet medan en minoritet blev skräckslagen för denna frihet. Det var denna minoritet som, om de bodde på äldreboenden eller fanns i hemtjänsten, blev rovdjurets offer. För detta virus var ett rovdjur.
– Alla som inte var rädda för det här rovdjuret var jätteglada, de fick ju leva livet som det ska levas under en stor del av tiden. Samhället tog inte ansvar för de sköra utan alla hade fingret i luften av opportunistiska skäl och till slut fanns det bara en röst som dominerade, den var Anders Tegnells och Folkhälsomyndighetens.
”Försvar för egna strategin”
Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten blev från att fått stöd hårt kritiserade internationellt när Sveriges dödstal ökade kraftigt under pandemin. Istället för att vara en förebild fördes Sverige fram som ett varnande exempel. Men även denna bild är under förändring idag.
När man istället för att bara föra fram hur många som dött av covid istället mäter den svenska överdödligheten jämfört med andra länders, blir plötsligt Sverige inte längre avskräckande. Sammanställningar av överdödligheten, där covid spelade en stor del, visade att Sverige under pandemiåren haft några av de lägsta siffrorna i Europa. Av 41 stater ligger Sverige på 33 plats – bara åtta länder har en lägre överdödlighet än Sverige.
Många länder med betydligt hårdare restriktioner än Sverige, inklusive nedstängningar, karantäner och munskyddskrav, har betydligt högre överdödlighet. Men i botten när det gäller överdödlighet ligger våra nordiska grannar; Norge, Danmark och Finland. Den svenska överdödligheten är fortfarande cirka fem gånger så hög som den norska: 100 döda jämfört med 21 i Norge per 100 000 invånare.
En debatt om vilka länder som är rimliga att jämföra pågår, Lena Einhorn menar dock att det är logiskt att Sverige ska jämföra sig med våra nordiska grannar som i många andra sammanhang.
– Man försöker hela tiden hitta de här omskrivningarna. Vi kan visa att de siffror som anges på dödsfall i covid stämmer väldigt väl med dödsorsaksintygen. Överdödlighet är en funktion av så mycket annat och är ett mycket trubbigare mått än de faktiska dödstalen av covid. Man försöker hitta andra än mått än de uppenbara och man jämför oss med länder i Sydeuropa.
– Detta används för att leda bort blicken från de tydligaste siffrorna. Jag menar inte att det är fel att titta på överdödlighet, men när man använder det för att slippa titta på dödstalen då har man använt det på fel sätt. Om de som är ansvariga för det svenska smittskyddet använder det så kan man väl anta att det används som ett försvar för den egna strategin.
Vikten av munskydd
Att länder som har mycket högre överdödlighetssiffror än Sverige använt karantän, omfattande nedstängningar och obligatoriska munskydd menar Lena Einhorn beror på en rad andra omständigheter.
– En tidig lockdown är alltid ett väldigt effektivt sätt att begränsa smittan, men inför man den efter en omfattande smittspridning som i Storbritannien då det var katastrofläge blir det mer komplicerat, då har du så mycket spridning inom hushållen så att nedstängningen inte får lika snabbt avsedd verkan. Du får först spridning inom den gruppen.
– När det gäller munskydd finns det ett överväldigande antal rapporter som visar vikten av munskydd, ingen utanför Sverige ifrågasätter detta.
Men det nya coronaviruset omikron har förändrat debatten, det höjs till och med röster för att omnikron är omöjligt att stoppa så därför är det ingen idé med restriktioner och sjukförloppet verkar inte heller allvarligt. De mest omtalade åtgärderna mot viruset har varit att man kortar karantänstiden för att så många som möjligt med viktiga arbeten ska kunna vara på jobbet.
Lena Einhorn manar till försiktighet.
– Det är så mycket som vi inte vet när det gäller omikron. En viktig fråga är om varianten leder till långtidscovid hos de drabbade. Jag tycker att det är remarkabelt att man i det här läget inte rekommenderar munskydd – det är för mig obegripligt.
Lena Einhorn går till och med så långt att hon menar att munskyddet helt skulle på flera sätt förändra dagens situation.
– Om vi alla bar munskydd, helst det mer avancerade FFP2, skulle vi kanske inte behöva så många andra restriktioner. Det skulle innebära ett helt annat läge.