Det är tre av ingredienserna i tamponger, enligt en studie från University of California (Berkeley).
I studien ingick 30 tamponger, både ekologiska och icke-ekologiska, från 14 olika märken.
Tampongerna testades för 16 tungmetaller och resultaten visade halter av alla dessa.
Hur höga halterna var varierade beroende på var tampongen var inköpt – USA, Storbritannien eller Grekland – men också på om tampongen var ekologisk eller inte. Ekologiska tamponger innehöll högre halter av arsenik, medan icke-ekologiska istället innehöll högre halter av bly.
Det är första gången som tamponger testas för tungmetaller. Studien är också en pilotstudie, det vill säga en mindre teststudie som görs före en fullvärdig sådan. Forskarna skriver att användning av tamponger skulle kunna vara en källa till exponering för tungmetaller, men att det behövs mer forskning för att ta reda på om metallerna tar sig ut ur tampongen och om kroppen sedan tar upp dem.
Brysselkål är värre
Studiens resultat fått stor spridning, inte minst på sociala medier. På Tiktok är stämningen både upprörd och uppgiven, och folk tipsar varandra om att börja använda andra mensskydd, som till exempel menskopp.
Men enligt Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet, är det inte läge att få panik. Hon menar att för att förstå de här resultaten måste man sätta nivåerna av tungmetaller i tamponger i proportion till nivåerna av tungmetaller i annat. Till exempel i mat.
– Tittar man på koncentrationerna i tamponger är de bra mycket lägre än vad som är tillsatt i vitaminer eller vad som finns i te eller brysselkål. Och då är det ju ändå saker som man stoppar i munnen.
”Livsfarligt att skrämmas”
Lena Marions stryker under det som forskarna själva påpekar, att de faktiskt inte vet om kroppen tar upp metallerna genom slemhinnorna i slidan.
Dessutom hanteras tampongen på ett helt annat sätt när den testas än när den används som vanligt mensskydd. Därför är det svårt att veta om metallerna ens kommer ut ur tampongen, eller om de är kvar i den när man tar ut den.
– När man gör en sådan här studie måste man på något vis ta de här tampongerna och extrahera innehållet på ett ganska avancerat sätt. Man hettar upp det och man drar ut det med olika kemikalier. Och det är inte så en tampong fungerar i en slida. Så det är tveksamt om det är någonting som lämnar tampongen, säger Lena Marions.
Utifrån en så här liten studie kan man enligt henne egentligen inte dra några slutsatser över huvud taget. Att den ändå har fått stor uppmärksamhet tycker hon är typiskt för studier som handlar om kvinnohälsa.
Kan det bero på att det generellt saknas forskning på vissa områden inom kvinnors hälsa?
– Jo, säkert ligger det mycket bakom det också. Men det är fortfarande mycket när det gäller kvinnliga preventivmedel och sådant där, det larmas väldigt mycket. Och en del är adekvat förstås, självklart. Men definitivt inte allt. Det blir väldigt uppförstorat.
Samtidigt tycker hon att det är bra att sådana här studier görs eftersom det är viktigt att ha kontroll över vad dessa produkter innehåller.
– Men vi har ju aldrig sett några sådana effekter överhuvudtaget. Och jag tror att det är livsfarligt att man börjar skrämmas om det här. Därför att fortfarande är nivåerna jättelåga, och inom de säkerhetsnivåer som är uppsatta när det gäller tungmetaller.
Så man behöver inte sluta med tamponger?
– Nej, då kanske det är bättre att man slutar med brysselkålen.
