Diskriminering och ojämlikhet i vården gör att kvinnor inte får en cancerdiagnos i tid och vid ett senare skede inte heller får tillgång till rätt vård, enligt studien.
Studien, som är den största någonsin om kvinnor och cancer, omfattar kvinnor i 185 länder och fokus har främst varit på ”kvinnors cancer” som bröstcancer och livmoderhalscancer.
Ojämställdhet mellan könen förhindrar också att kvinnor avancerar inom cancerforskningen och leder till att forskningen domineras av ett manligt perspektiv och gör att cancervård som fokuserar på kvinnor inte prioriteras.
”Patriarkala samhället”
Forskarteamet bakom studien slår fast att det behövs en ”feministisk agenda” inom cancervården.
– Betydelsen som det patriarkala samhället har för kvinnors erfarenhet av cancer har passerat nästan helt obemärkt, säger doktor Ophira Ginsburg, som är en av forskarna bakom studien.
Globalt var det tre miljoner vuxna under 50 som fick en cancerdiagnos 2020. Två av tre av de personerna var kvinnor.
I Sverige är det fler män än kvinnor som insjuknar i cancer. Och överlevnaden i cancer ligger på ungefär samma nivå för kvinnor och män, 72 respektive 73 män.
I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. En av tio kvinnor får bröstcancer före 75 års ålder. Nästan var femte kvinna som insjuknade under 2021 var yngre än 50 år.
Mammografi är avgörande
Sverige har en utbyggd preventivvård när det gäller bröstcancer. Alla kvinnor mellan 40 och 74 år kallas regelbundet till mammografi, en undersökning för att upptäcka bröstcancer. Bland de kvinnor som går på mammografi regelbundet har överlevnaden i bröstcancer när fördubblats sedan undersökningen infördes.
Men här finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Det visar nya siffror från Bröstcancerförbundet. Kvinnor som är utrikes födda uteblir dubbelt så ofta från mammografiundersökningarna än kvinnor födda i Sverige. Och utrikes födda kvinnor har också mycket högre dödlighet i bröstcancer än kvinnor födda i landet. Lägre utbildningsnivå bidrar också till att uteblir från mammografin.
Enligt en intervjustudie som Bröstcancerförbundet gjort i socioekonomiskt utsatta områden handlar det om att kvinnor där, som inte går på undersökningarna för det första inte förstått kallelsen, att de inte förstått vad mammografi innebär, att de är rädda för undersökningen och att de känt smärta vid undersökningen.
”Kastar kallelserna”
Flera hälsoguider som möter kvinnor i utsatta områden skulle få flera att komma när de blir kallade till mammografi enligt Bröstcancerförbundet.
– De vet tyvärr inte varför de ska gå. De vet inte bakgrunden eftersom det inte finns i länderna de kommer ifrån. Det här kan göra att man kastar kallelserna när de kommer, säger Rajaa al Korayshi, som är hälsoguide, i studien.
Att det inte finns något kvalitetsregister för mammografin för landets regioner gör att det är svårt att utvärdera arbetet och följa upp brister. I nuläget är det bara region Västmanland som registrera data i det nationella kvalitetsregistret för mammografi.
