Studien som i mars publiceras i den vetenskapliga tidskriften Clinical Psychology in Europe är gjord av forskare på Stockholms universitet, vilka analyserat data från en undersökning som gjorts bland drygt 1 200 svenska patienter. Samtliga undergick under tidpunkten för undersökningen, som sammanföll med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, olika typer av psykologisk behandling för ångest och depression.
Med hjälp av veckovisa mätningar av patienternas mående kunde forskarlaget kontinuerligt utvärdera deras grad av ångest- och depression före, under och efter den 24 februari 2022, då de ryska styrkorna rullade in i Ukraina.
– Det finns så klart annat som påverkar om vi tänker på allt dåligt som händer i världen och skapar oro, som ekonomisk kris och gängskjutningar bland annat. Men det vi såg bland de personer som genomgick behandling var att den förbättring vi hade förväntat oss vecka för vecka, uteblev, säger Per Carlbring, forskningsledare och professor i psykologi vid Stockholms universitet.
Ångesten ökade
Paradoxalt nog visade resultaten istället på en liten, men statistiskt säkerställd, ökning av ångest bland deltagarna i studien i samband med den ryska invasionen av Ukraina.
– I den här gruppen som redan är lite skör och i en negativ sinnesstämning på grund av depression fann vi att man hade lättare att ta till sig och påverkas negativt av rapporteringen från kriget.
På sätt och vis kan upptäckten tyckas självklar, konstaterar Per Carlbring.
– Men nu är den på grund av den här undersökningen, som råkade sammanfalla med det ryska invasionskriget, också statistiskt säkerställd.
Alla påverkades inte likadant
Något som forskarlaget inte hade förväntat sig var att patienterna som deltog i studien påverkades på olika sätt av oron i omvärlden beroende på socioekonomisk status. Ökningen av patienternas ångestnivå i samband med krigsutbrottet fanns delvis bero på saker som inkomstnivå, utbildningsnivå, yrke och sociala kontakter. Personer med en högre socioekonomisk status påverkades, enligt undersökningens resultat, inte lika mycket jämfört med de som hade en lägre socioekonomisk status.
– Det här kan ju tyckas väldigt orättvist, att de som har det bättre ställt också påverkas mindre av en omvärldskris. Men det hänger troligen ihop med att de som har det bättre ställt har mer socialt stöd och arbeten som upplevs som mer meningsfulla. Sådana saker gör att man upplever mer kontroll över sitt liv, säger Per Carlbring.
Till skillnad från de deltagare i studien med en lägre socioekonomisk status fortsatte de med hög status att utvecklas positivt av den behandling de genomgick för sin ångest och depression.
– Därför blir det extra viktigt att tänka på dem med många olika utmaningar i livet. Dem som utöver det personliga även har det socioekonomiskt kämpigt, eftersom de troligen har såväl högre behov som nytta av behandlingen, säger Per Carlbring.
Speciellt eftersom det i regel finns mer stigman kopplade till psykologstöd i grupper med socioekonomiskt låg standard och därmed en högre tröskel för att söka hjälp, resonerar han.
– Sen är det klart att det inte är något konstigt att reagera på att det utbryter ett krig i ens närområde. Gör man det inte är man ju något av en oempatisk robot.
