Så drabbas barns hälsa av klimatkrisen

Rapporten från Unicef är skriven av de två forskarna Daniel Helldén och Tobias Alfvén från Karolinska institutet och beskriver klimatkrisens konsekvenser för barns liv och hälsa ur ett globalt perspektiv. Tillsammans med drygt 30 experter på området sammanställer de den forskning som finns tillgänglig och identifierar de sex mest alarmerande hälsofarorna för barn som är kopplade direkt till klimatförändringarna.

Trots stora framgångar under de senaste 30 åren med att minska den globala barnadödligheten menar forskarna i rapporten att klimatkrisen utgör ett allvarligt hot mot barns liv och hälsa. Barn drabbas hårdare av klimatförändringar än vuxna. Bland annat lyfts det fram att barn har svårare att reglera sin egen kroppsvärme och sämre förmåga att fysiskt absorbera vatten än vuxna, vilket beskrivs som livsavgörande under torka och värmeböljor.

– Barn är inte små vuxna utan har annorlunda sårbarheter än oss. Det är viktigt att förstå att de är mer känsliga och har svårare att reglera sin kroppstemperatur, vilket leder till negativa hälsoeffekter, framför allt under graviditet, födsel och bland spädbarn, säger Stefan Swartling Pettersson, som är hälsoexpert på Unicef och professor i global hälsa vid KI.

Större risker för fattiga

Omkring 160 miljoner barn utsätts för svår och långvarig torka idag. De främsta farorna för barns liv och hälsa, som är en direkt följd av klimatkrisen, är förutom extrem värme och torka även skogsbränder, översvämningar, stormar, luftföroreningar och förändringar i de naturliga ekosystemen. Faror som konstateras kunna leda till ”ogynnsamma utfall vid födseln, ökad risk för död hos nyfödda och spädbarn samt svårare förlopp hos infektionssjukdomar som malaria”.

Klimatförändringarna konstateras också förvärra problem som ”brist på mat och vatten, infrastrukturskador, störningar i tjänster och fördrivning”. Faktorer som tillsammans med andra avgörande levnadsaspekter, som socioekonomisk status, kön, platsen man lever på och redan befintliga hälsotillstånd, i hög grad påverkar hälsotillståndet för barnen.

– Värme, torka, översvämningar och skogsbränder drabbar hela världen. Men konsekvenserna blir värre där systemen är svagare. Fattiga länder runt ekvatorn där man inte har tillgång till AC eller bara kan borra brunnen ännu djupare för att få rent vatten – där drabbas både hälsa och utveckling hårdare, säger Stefan Swartling.

Vilka åtgärder föreslår ni för att hjälpa de här barnen?

– Den här rapporten är skriven med COP29 i åtanke. Det Sverige och övriga världen där måste göra är att rannsaka sig själva i fråga om hur vi tar hand om barnens behov. Vi måste minska utsläppen, men om vi ska prata om adaption till de förändringar vi redan ser måste vi också investera i en klimatanpassas primärvård, i tillgången på vatten och plantering av träd i städer och på skolgårdar för att hålla nere temperaturen. Dessutom måste vi säkerställa tillgången på näringsrik mat för alla barn.