– Vi ser det ofta vad avser infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar att immunförsvaret fungerar olika hos män och kvinnor. Men vi har tidigare inte kunnat förklara varför, säger Petter Brodin, professor i barnimmunologi på Karolinska institutet, som varit en av ledarna bakom studien. 

Specifika sjukdomar 

Som extremexempel nämner han plågsamma autoimmuna sjukdomar som MS, vilken drabbar nervsystemet. MS är fyra gånger så vanliga bland kvinnor än hos män. 

– Det finns en tydlig könsskillnad, säger Petter Brodin. 

Vad gäller infektionssjukdomar är risken att drabbas och insjukna den omvända. Där drabbas män oftare och hårdare. 

– Ni minns säkert inledningen av pandemin innan folk var vaccinerade mot covid-19. 75-80 procent av dem som blev svårt sjuka och låg inlagda på intensivvårdsavdelningarna var män. 

Men vad beror det på att män är mer känsliga för infektionssjukdomar än kvinnor? Petter Brodin förklarar att det gjorts hundratals studier på det, men att ingen har kunnat särskilja könshormonets betydelse för immunförsvaret. 

– Det är där vår nya studie blir väldigt intressant, säger han. 

Testosteron mot autoimmuna sjukdomar?

Det nya är att man undersökt friska individer, men som fått könshormoner (testosteron) för könsbekräftande behandling. 

– Genom att följa förändringen har vi kunnat se vilka delar av immunförsvaret som styrs av könshormonet. 

Man har också kunnat se vilka hormonella processer som är avgörande för immunförsvaret vad avser autoimmuna sjukdomar och virusförsvar. 

– Det intressanta är att vi sett att kroppens virusförsvar dämpas av testosteronet, vilket förklarar såväl varför män är känsligare för infektionssjukdomar som att risken för kvinnor att drabbas av autoimmuna sjukdomar är betydligt högre, säger Petter Brodin.

Den naturliga frågan som då uppstår, konstaterar han, är om inte kvinnor borde få en dos testosteron för att motverka risken att drabbas av autoimmuna sjukdomar?

– Det är ingen dålig fråga, men det är en dålig idé, eftersom testosteronet har andra negativa effekter. Men det vi förstått genom den här studien är hur olika ”armar” i immunförsvaret påverkar varandra och behöver balanseras för att immunförsvaret ska fungera optimalt. 

Genom att förstå de sambanden tror Petter Brodin att nya effektiva behandlingar för att skruva på balansen kommer att kunna tas fram.

– Vi tror det här kommer kunna leda fram till riktigt bra nya behandlingar, säger han.