– Föräldraledighet är ett skydd mot mental ohälsa på både kort och lång sikt. Föräldraledigheten blir ett sätt att återhämta sig efter graviditet och förlossning, men också att knyta an till barnet. Det gäller även för pappor. Men föräldraledigheten behöver vara tillräckligt bra betald för att man ska slippa må dåligt av ekonomisk stress, säger Amy Heshmati, doktorand på Karolinska institutet och studiens förstaförfattare.
Hon och hennes kollegor Sol Juarez och Helena Honkaniemi-Hoppe, har gått igenom 45 internationella studier som på olika sätt undersöker sambandet mellan föräldraledighet och psykisk hälsa. Till exempel jämförs måendet hos föräldrar som har betald föräldraledighet med måendet hos föräldrar som är hemma utan att få ersättning, eller inte hemma alls. Även längden på föräldraledigheten jämförs. Slutsatsen är att föräldraledighet spelar stor roll för den psykiska hälsan. Att vara föräldraledig minskar risken för depression, ångest, utbrändhet och allmän mental ohälsa. Särskilt tydligt är det i de fall där systemet för föräldraledighet är generöst och den betalda ledigheten lång. Men exakt hur lång tid som är ultimat att vara hemma med sitt barn går inte att säga. Är ledigheten minst tre månader, och betald, är chansen att må bra dock större än för den som är hemma en kortare tid.
– Att fastställa den ideala längden på föräldraledigheten låg utanför ramen för vår granskning, men när studier jämför ledighetens längd och den psykiska hälsan är längre ledighet associerad med bättre psykisk hälsa bland mödrar, säger Ami Heshmati.
Fördelar på lång sikt
Överhuvudtaget var sambandet mellan en generös föräldraledighet och välmående allra tydligast bland mammor. Eller snarare – den mesta forskningen omfattar just mödrar. Bland annat finns det studier som visar att måendet påverkas av föräldraledigheten även på lång sikt.
– Fördelarna med betald ledighet ger avtryck ända in i medelåldern, men det behövs mer forskning för att fastställa att det verkligen är föräldraledigheten som är orsaken, säger Amy Heshmati.
Även om det också saknas studier över hur papporna påverkas av en generös föräldraförsäkring, är Amy Heshmati övertygad om att deras psykiska välbefinnande gynnas av betald ledighet.
– Den forskning som finns tyder på att fäder har en bättre psykisk hälsa med en föräldraförsäkring som erbjuder en bra ersättning och om de utnyttjar rätten till föräldraledighet, säger hon.
Hon tror också att det vore bra om fler länder hade en föräldraförsäkring likt Sveriges – där den betalda ledigheten är lång och där ersättningen är minst 80 procent av lönen.
– Sverige har en av de mest generösa och flexibla föräldraförsäkringarna i världen. Många länder bör och gör också stora ansträngningar för att förbättra sina föräldraledighetsförsäkringar genom längre ledighet, större ersättning och initiativ för att uppmuntra mer jämställd fördelning av ledigheten mellan könen.
Finns det något som tyder på att en mer jämställd delning av föräldraledigheten påverkar måendet positivt?
– Många länder har en könsneutral föräldraförsäkring och stor flexibilitet för paret att välja hur de vill fördela ledigheten. Viss forskning tyder på att en mer jämställd fördelning kan förbättra välmåendet, men det behövs mer forskning.
