Dagens ETC skrev 2018 om ett forskarteam, baserat i Köpenhamn, som kunnat skapa äggstockar som tillverkats i laboratorium, som kunde hålla mänskliga ägg levande i flera veckor. Forskarna trodde då att det skulle kunna ta upp till tio års arbete innan de kunde användas på människor. 

Cell-kartläggning en nyckel

2016 inleddes det internationella projektet som fick namnet Human Cell Atlas. I det kartlade forskare varenda celltyp som finns i hela kroppen, alltså 37 biljoner celler. I samband med det kunde forskarna skapa den första atlasen över alla celler, vilket gav forskarna en detaljerad bild om hur organen fungerar. Bland annat äggstockar, vilket skapat en till nyckel för att på sikt kunna ta fram konstgjorda äggstockar. 

Ungefär två procent av alla kvinnor drabbas av cancerformer som på grund av behandlingen riskerar att medföra infertilitet. 

Det finns redan en metod för att behålla fertiliteten, vilket är att transplantera äggstocksvävnad från patienten. Vävnaden fryses ner innan behandlingen så att den inte skadas, för att därefter sättas tillbaka. Vilket i regel brukar fungera bra. Men för vissa patienter är tekniken dock osäker. Detta eftersom det finns en risk att sjukdomen kommer tillbaka. Dessutom är det få äggblåsor som överlever behandlingen. Därför hade en konstgjord äggstock varit ett bättre alternativ. 

Det är här kartläggandet av människans samtliga celler kommer in. Genom detta har ett forskarteam från University of Michigan kunnat analysera äggstocksvävnad ner till minsta cell. Där har de studerat de äggblåsor som producerar ägg. Genom att kopiera genuttrycket har de kunnat förstå vilka äggblåsor som är fungerande. 

– Den nya datan möjliggör för oss att börja bygga vår förståelse för vad som skapar bra ägg, vad som avgör vilka äggblåsor som kommer växa, ägglossa och bli befruktade för att kunna utvecklas till ett barn, säger Ariella Shikanov, en av forskarna i teamet, i ett pressmeddelande.

Kan skapas med vävnad

Forskarna har även analyserat äggstockar hos mänskliga donatorer. Genom metoden spatiell transkriptomik, som används för att kartlägga vilka gener som är aktiva och var, kunde forskarna utföra en encellig RNA-sekvensering av de donerade äggstockarna. Det gav data för 21 198 celler. 

Forskarna tror då att de konstgjorda äggstockarna skulle kunna skapas med hjälp av vävnad som samlats av patienter och frysts in innan de fått sin behandling. Den sparade vävnaden kan senare modifieras till att innehålla äggblåsor som har högre chans att överleva när de transplanteras tillbaka till kroppen än patienternas egna vävnad, något som återställer ägg- och hormonproduktionen.

– Nu när vi vet vilka gener som uttrycks i äggmodercellen, kan vi testa om påverkan på de här generna skulle kunna resultera i att skapa fungerande äggblåsor. Det kan också användas till att skapa en konstgjord äggstock som eventuellt skulle kunna opereras tillbaka in i kroppen, säger Ariella Shikanov, en av forskarna i teamet, i ett pressmeddelande.

Fördelar för fertilitet 

Tanken är alltså främst att kunna använda metoden så att bland annat cancerpatienter får behålla fertiliteten. Men det finns andra fördelar också, även för de som inte vill kunna bli gravida. Äggstockar behövs också bland annat för att skapa hormonerna östrogen och progesteron, som påverkar vår reproduktionsförmåga, humör, benstyrka och ämnesomsättning.