Den nya hälsoskatten skulle omfatta ett brett spektrum av livsmedel inklusive yoghurt, kvarg, ost, korv, müsli och frukostflingor. Det vill säga produkter med höga halter av socker, salt eller mättade fetter.
– Om den enda meningen med en produkt är att skapa njutning, och alltså inte har ett näringsmässigt syfte, skulle den produkten kunna beskattas kännbart, säger Mika Salminen till Yle Uutiset.
Parallellt med THL:s uppmaning om hälsoskatt, söker Finlands finansminister Riikka Purra nya inkomstkällor för att täcka landets beräknade underskott på 12,9 miljarder euro, motsvarande omkring 150 miljarder kronor, år 2025. Riikka Purra har tidigare diskuterat möjligheten att höja momsen på mat och nu börjat överväga införandet av en hälsoskatt, skriver Svenska Yle.
"Producenter tvingas tänka om"
Sverige har varken socker- eller hälsoskatt i dagsläget. 2020 lämnade Socialdemokraterna in en motion om att undersöka möjligheterna att införa sockerskatt, men den fick avslag.
Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, menar att svenskarnas matvanor måste tas på allvar.
– De ohälsosamma matvanorna är det största hotet mot folkhälsan, men samhället gör det svårt att äta hälsosamt. Fördelarna med hälsoskatt är att livsmedelsproducenterna blir tvungna att tänka om.
Slår mot utsatta grupper
I Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökning år 2016 och 2017 observerade man variationer i näringsintaget mellan olika socioekonomiska grupper. Det är bland annat med bakgrund av detta som hälsoskattens nackdelar främst drabbar samhällets låginkomsttagare, menar Åsa Brugård Konde.
– Både matvanorna och hälsan är sämre i socioekonomiskt svaga grupper. En hälsoskatt kan få effekt om den gör att människor köper mindre onyttig mat, men de som fortsätter köpa onyttig mat förlorar ekonomiskt på det, vilket särskilt drabbar dem med sämst ekonomi.
Åsa Brugåd Konde kan se poängen med en hälsoskatt men menar att man måste jobba på flera olika sätt för att upprätthålla en god folkhälsa.
Hon menar också att en beskattning inte behöver vara den enda lösningen.
– Det är viktigt att titta på möjligheten att få till frivilliga överenskommelser inom livsmedelsbranschen. Många företag har redan påbörjat det arbetet. Men för att få effekt behöver sänkningarna vara tillräckligt stora och många företag behöver vara med.
Miljardintäkter – och miljardkostnader
År 2018 införde Storbritannien en producentavgift på sockerhalten i sockersötade drycker, till exempel läsk. Sedan dess har halten socker i läsk reducerats med 47 000 ton per år och ökat intäkterna med 334 miljoner pund, motsvarande 4,5 miljarder, i intäkter mellan år 2021 och 2022, enligt den brittiska regeringen
Fyra år efter Storbritannien, 2022, föreslog Socialdemokraterna återigen ett liknande grepp – som även det fick avslag.
–Runt 125 miljarder beräknas den årliga kostnaden för fetma vara. Sänkt innehåll av socker i drycker kanske kan bidra något till att minska på dessa kostnader, men såklart inte ensam.
