Det visar en färsk undersökning från RSFU. Undersökningen visar också att hälften av de tillfrågade kvinnorna har fått den information de har om klimakteriet från vänner och familj. samtidigt har bara en av fyra fått kunskap från sin gynekolog och ännu färre, en av tio, från sin vårdcentral.
Åsa Enervik, barnmorska och expert på RFSU, är kritisk till att vården inte fångar upp kvinnor bättre.
– Vissa som går igenom klimakteriet mår riktigt dåligt och det finns hjälp att få. Har man så mycket besvär så att det sätter ned livskvaliteten så tycker jag att vi som jobbar i vården ska ha kunskap om det. Vi ska ställa frågor om klimakteriet när vi möter människor som är i den åldern att de skulle kunna vara i klimakteriet. Så att man kan få hjälp, säger hon.
Ren och skär frustration
En av dem som var först ut i Sverige med att prata om klimakteriet är träningsprofilen Monika Björn. 2018 släppte hon boken Stark genom klimakteriet. Hon är inte förvånad över rapportens resultat. Samtidigt säger hon att fler och fler kvinnor börjar få mer kunskap.
– Det är ett problem att vi kvinnor inte känner våra kroppar bättre. Även om det finns kvinnor som inte har symptom, så är så de få. Majoriteten kommer att få symptom, alla kommer inte må dåligt men om det råder okunskap hos dem som får symtom är risken stor att man inte söker hjälp, säger hon.
Kunskapen behöver bli bättre både hos kvinnor själva, men också inom vården, säger hon. Att hon själv gick ut för att uppmärksamma frågan för fem år sen kom ut ren och skär frustration.
– De första åren drevs jag av ilska och frustration. För mig var det inte ett val att hålla tyst för jag var så otroligt frustrerad över att jag som var fullt frisk och som hade jobbat med kroppen hela livet. Att läkarna stod och kliade sig i huvudet när jag sökte hjälp, när det var klimakteriet hela tiden, säger hon.
”Bagatelliserat besvär”
Att vården inte erbjuder bättre hjälp beror på flera saker tror Åsa Enevik på RFSU. Exempelvis är samarbetet över landet bristfälligt, vilket innebär att en del regioner erbjuder hjälp på särskilda klimakteriemottagningar, medan kvinnor i andra regioner bollas runt.
– Historiskt sett har man kanske bagatelliserat klimakteriebesvär. Det är en kvinnofråga, vi förväntas klara det själva, säger hon och lägger till att kunskap finns inom vården.
– Det är vår ansvar att titta till hela kvinnans livscykel. Vi pratar ju jättemycket om tonår, pubertet, mens, fertilitet och barnafödande. Men klimakteriet är det tyst om. Därför tycker vi det är viktigt att prata om det, säger hon.
De senaste åren har en marknad för klimakteriet börjat växa fram. Det skrivs böcker och hålls föreläsningar om ämnet och det finns till och med privata kliniker som erbjuder blodprover som ger svar på om du är i klimakteriet.
Även RFSU har hängt på trenden och lanserar receptfria produkter för kvinnor med klimakteriebesvär i samband med att de släpper undersökningen.
Åsa Enervik säger att det är bra att det finns produkter att ta till för dem som har lättare besvär.
– Men det är en djungel av råd som finns där ute, och det finns dem som utnyttjar kvinnors klimakteriebesvär för att tjäna pengar. Man kan behöva hjälp med att navigera och då tycker jag att man ska vända sig till sin barnmorska för att få ett förutsättningslöst samtal om vilka besvär man har så att man får hjälp att navigera i vad man behöver, säger hon.
