För 16 år sedan var Anna Gustafsson nyanställd reporter på Svenska Dagbladet med uppgift att bevaka vårdvalet. Reformen skulle enligt landstingets projektledare öka tillgängligheten till vård, men när Anna Gustafsson intervjuade personalen på Jordbro vårdcentral, ett område som föga lockade privata vårdbolag, möttes hon av en annan verklighet. Personalen berättade om minskade anslag och patienter som var oroliga att deras vårdcentral skulle läggas ned.
I dag är hon vårdreporter på Dagens Nyheter och snart släpps Anna Gustafsson bok ”Du sköna nya vård”, där hon granskar effekterna av vårdvalet.
Journalisten Anna Gustafsson har bevakat vårdfrågor länge. I boken Du sköna nya vård granskar hon nu konsekvenserna av vårdvalet.
Bild:
Zanna Nordqvist
Bokens underrubrik är ”Friska vinnare och sjuka förlorare” och Anna Gustafsson skriver att det redan 2008 var tydligt för henne att det som hänt var någonting riktigt omvälvande.
– Man stängde vårdcentraler och man slog ihop vårdcentraler och barnavårdscentraler i hög grad i Stockholms mer fattiga områden, och inför införandet av reformen drog man ned resurserna med upp till 30 procent, så det var tydligt redan när reformen infördes hur den slog fördelningsmässigt, säger hon.
90-åring bollas mellan läkare
Idag, drygt femton år efter införandet lever tendensen kvar och har snarare förstärkts, säger hon. En granskning av var nya mottagningar i Stockholm startat, som hon gjorde tillsammans med två kollegor i DN 2022, visar att det är i områden med generellt högre inkomster och bättre hälsa.
– Det har alltid varit svårare att bemanna vårdinrättningar i de mer utsatta, oattraktiva områdena, men vårdvalet har inte gjort det lättare. När mottagningarna får öppna var de vill öppnar de i allmänhet inte där, säger Anna Gustafsson.
I boken återvänder hon till människor som på olika sätt drabbats av vårdvalets effekter. Både personer som hon själv skrivit om, men även öden som uppmärksammats tidigare i medier.
En är 90-åriga Åke Söderlind, som DN rapporterade om 2015. Han är multisjuk och bollas mellan vårdcentralen och sjukhuset. Han har 30 mediciner utskrivna men ingen hittar vad som är fel på honom. På ett och ett halvt år träffar han 66 läkare.
En annan är 37-åriga Gegie Bodén som dör när hon föder barn på Stockholms första privata förlossningsklinik, BB Sophia.
BB Sophia saknar intensivvård och när Gegie Bodén blir livlös under förlossningen förs hon med ambulans till Karolinska i Solna. Men hennes hjärna är svårt skadad av syrebrist och hon avlider efter några dagar.
En tredje är hörselskadade Lena Franzén som blev övertalad att köpa hörapparater för 23 000 kronor ur audionomens privata sortiment, istället för att ta landstingets kostnadsfria.
– Jag hade inte riktigt koll själv på att mycket av det som jag skrivit genom åren faktiskt berör det här frågan. Jag har skrivit jättemycket om vården och när jag letade mig bakåt så blev jag påmind om vad jag skrivit om. Det blev liksom användbart för mig när jag skulle göra den här berättelsen, säger hon.
I boken samlar hon vittnesmål från människor hon intervjuat tidigare, som på olika sätt drabbats av vårdvalets effekter.
Bild:
Zanna Nordqvist
Inte Filippa Reinfeldts idé
Anna Gustafsson gräver också i bakgrunden till de politiska besluten om vårdvalet. Det visade sig att privatiseringen av vården, som för det mesta förknippas med, som hon skriver, ”två kvinnor från Täby”, Filippa Reinfeldt och Iréne Svenonius, faktiskt hade sitt ursprung i kommunpolitikens Nacka.
– Det var en ny pusselbit för mig att Nacka kommun var ursprunget till allt, till hela idén med vårdval, säger hon.
Vad är du själv mest förvånad över när det gäller hur de politiska besluten om vårdvalet fattades?
– Att man inte lyssnat på kritikerna. Att man inte lyssnat på oppositionen är väl en sak, men man har ju inte heller tagit fasta på forskningen. Och man sjösätter en reform utan konsekvensanalys kan man säga. Man lyssnade inte heller på patientorganisationerna, det kan man ju tycka är ännu mer anmärkningsvärt, säger hon.
Även akutsjukvården i Stockholm har blivit ett sorgebarn under vårdreformen. 2015 rapporterade medier för första gången om att patienter tvingades övernatta på akuten för att det var brist på vårdplatser på sjukhuset. Då gällde det Huddinge sjukhus.
– Sen har det blivit normaltillståndet att sjukhusen i Stockholm är överbelastade och att folk ligger i korridorerna, säger hon.
För drygt tre år sedan kom en avhandling som till och med visade på en koppling mellan överbelastningen på akutmottagningarna och ökad dödlighet.
– Jag har inte förstått att man kan tycka att systemet är perfekt, eller funktionellt, så länge man har det här kaoset på akutmottagningarna. Det tycker jag visar att systemet inte matchar behoven, eller i alla falla inte leder patienterna till rätt vård, säger Anna Gustafsson.
Ingen samhällsplanering
Ingen annan region har byggt ut vårdvalet i specialistvården i den utsträckning som Stockholm har gjort. I primärvården har vårdvalet dock införts över hela landet, och liksom i Stockholm lett till fler vårdcentraler.
– Det som är genomgående i landet är att vårdcentraler och de nya mottagningarna i hög grad har etablerat sig i områden där patienter inte har de stora behoven. Ökningen av vårdcentraler och valfriheten har framför allt uppstått i storstäder och i större orter. Det är inga privata aktörer som öppnar i glesbygd, säger hon.
Vårdvalet har också gjort att regionerna i hög utsträckning slutat att öppna mottagningar.
– De nya vårdcentralerna som öppnar är i huvudsak privata. Det är ett tydligt drag med reformen att man har släppt samhällsplaneringen. Man har överlåtit det till marknaden, säger Anna Gustafsson.
