För rekreationsbruk är cannabis nu lagligt i 24 amerikanska stater. Av medicinska skäl i 38 stater av totalt 50. Fem ytterligare stater tros kunna legalisera drogen under året. Bland annat ska South Dakota och Florida rösta om saken i november. Flera EU-länder har också på senare tid infört mer liberala cannabislagar

Cannabisbruket har dock inte på långa vägar gått om alkoholen i popularitet i USA. Ungefär två tredjedelar av alla vuxna har druckit något det senaste året jämfört med en femtedel som tagit cannabis under året.  

Men något som sticker ut är att det sedan några år tillbaka är fler amerikanska medborgare som tar cannabis dagligen, eller nästan dagligen, jämfört med hur många som dricker alkohol dagligen eller nästan dagligen. Det visar en studie av Jonathan Caulkins vid universitetet Carnegie Mellon i Pittsburgh.

Stor skillnad mellan USA och Sverige 

Men hur ser det ut på svensk mark? Enligt Folkhälsomyndigheten är användningen av cannabis i Sverige låg om man jämför med andra europeiska länder. Och så har det också sett ut under de senaste tio åren. Fem procent av kvinnorna i gruppen i åldern 16-34 uppgav att de använt cannabis minst en gång 2022, som är de senaste siffror som finns. Motsvarande för män var åtta procent. 

Bland de yngre är det också ovanligt. Få i årskurs nio har testat cannabis, enligt siffror som legat stabila på ungefär samma nivå mellan fem och sju procent under de senaste 20 åren. 

– USA:s situation är långt ifrån den svenska. Det förklarar skillnaden i bruk och attityd. Det är mer normaliserat där, i USA kanske ens granne eller mamma använder cannabis och det blir mer normaliserat, säger Ulf Guttormsson, chef på avdelningen för analys och metod hos CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Konsumtionen av cannabis har ökat något i Sverige på senare år men inte påtagligt. Den drog som ökat mest i Sverige är kokain men från en låg nivå. Även användandet av nikotin har ökat. 

Risk för psykotiska symtom

Hälsoriskerna beskrivs ibland vara färre med cannabis än av alkohol. Dödssiffrorna kopplade till alkohol är nu nästan 180 000 per år i USA. Samma siffra för cannabis är i princip lika med noll. 

Men även om färre dör av cannabisbruk så finns det indikationer på att människor som brukar cannabis dagligen kan utveckla psykotiska symtom som schizofreni. Det finns också en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Användandet kan också påverka korttidsminnet och ge minskad koncentration och motivation. En del kan uppleva panikattacker och hallucinationer. 

– Kanske kan man säga att cannabis är mindre dåligt men beroendet är en risk i sig. Generellt finns mer forskning på risker med alkohol än risker med cannabis. Det man vet är att båda substanserna kan ge stora fysiska och psykiska problem, säger säger Ulf Guttormsson.

Alkohol har högre beroendepotential och kan ge långvariga hälsorisker som cancer och organskador. Gällande cannabis har man kunnat se någon högre risk att utveckla en ovanlig variant av testikelcancer. Det finns också indikationer på att andningsorganen kan ta stryk, men det är svårforskat enligt Ulf Guttormsson, eftersom många blandar cannabis med tobak.

– Det är inte bra att vare sig använda alkohol eller cannabis dagligen, det påverkar vår motorik, tankeförmåga och koordination. Bilkörning är inget man bör göra vare sig man druckit eller rökt. 

Ett visst samband finns också mellan psykisk ohälsa och cannabis. Isabella Gripe, forskare på CAN och Karolinska institutet har sammanställt studier om cannabis bland unga i sin avhandling från 2023. En studie som undersökte norska ungdomar visar att regelbunden användning i unga år kan ha koppling till symptom på depression. 

Positivare attityd kan ha göra med populärkultur 

I Sverige verkar attityden till cannabis bli något positivare över tid. SOM-undersökningar har sedan 2013 kartlagt hur många svenskar som vill se en legalisering av cannabis. Förra årets svarade 13 procent svarade ja. Den första mätningen visade på sex procent. 

Studier visar även att män är mer positiva än kvinnor, yngre mer för än äldre och storstadsbor mer positiva än landsbygdsbor. 

– Det är inte heller så efterforskat men ja, svenskar är lite mer positiva även fast majoriteten är ganska avståndstagande. När vi frågat skolungdomar verkar riskuppfattningar för cannabis också ha minskat, säger säger Ulf Guttormsson

Den svagt ändrade inställningen till drogen kan ha att göra med att fler länder legaliserar eller lättar på lagstiftningen, hur media rapporterar om drogen och hur populärkulturen framställer cannabis, tror Ulf Guttormsson.

Men svenskar har generellt en mer restriktiv attityd än vad andra länder har. 

– Sverige arbetar mer runt bruk än polisen i andra länder. Man uppfattar det som riskabelt, och att lagföringen fungerar. Cannabis kostar också mer i Sverige än i andra länder. Pris, tillgänglighet, attityd och lagföring är sådant som påverkar. 

Hur långt är Sverige från legalisering av cannabis?

– Om man jämför med andra västländer har vi haft en ganska restriktiv politik under många år. Det finns en bild att narkotikalagstiftningen ska vara hård. Jag tror inte att det sker någon förändring i den inställningen på många år.

Det vanligaste argumentet för legalisering, enligt Ulf Guttormsson, är att ta ifrån kriminella en inkomstmöjlighet och minska risken att barn värvas in i kriminalitet. 

– Barn värvas ofta in i kriminalitet genom just narkotika eftersom det är ett enklare brott att utföra. En 13-åring kan gömma pengar eller narkotika men det är svårare att lura en gamling.

Ett annat vanligt argument handlar om att missbrukare hade kunnat få bättre vård om de omgärdades av mindre stigma. 

Till argumenten mot legalisering hör att många tror att fler skulle bruka cannabis. I Kanada och USA finns tecken på att användandet ökat efter legalisering. 

– Ett ökat användande skulle kunna innebära långsiktiga skador för individer, familjer och samhället.