Studien har undersökt 95 laboratorier i de två länderna. Resultaten visade att drygt 70 procent av laboratorierna använde antibiotika rutinmässigt när det ofta kunde undvikas.
Del av ett större problem
Studien ger en fingervisning om det större globala problemet med antibiotikaresistens, säger Linus Sandegren, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.
– Man kan se studien som en del av ett större problem. Men samtidigt blir det inga gigantiska mängder antibiotikaavfall som används på så små djur som används i djurförsök. Framför allt är det människoanvändningen som bidrar till antibiotikaresistens hos människor.
Det har länge skrivits om riskerna med antibiotikaresistens när sjukdomar som tidigare enkelt kunde botas med antibiotika kan bli livshotande. Men hur stort är hotet idag?
Linus Sandegren tar upp en studie från 2015 som varnar för att om vi inte stoppar utvecklingen kommer antibiotikaresistens gå om sjukdomar som cancer och hjärt-och kärlsjukdomar i dödlighet till 2050, samtidigt är det svårt att dra sådana slutsatser i så långa perspektiv, säger han. En studie från 2019 räknade ut att i dag dör fem miljoner människor per år av resistenta infektioner och 1,3 miljoner av dem var som en direkt orsak av resistenta bakterier, alltså infektioner som annars hade kunnat botas med antibiotika men som inte biter när det finns en resistens.
”Politikerna behöver en knuff”
– Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot modern medicin. Det låter dramatiskt men samtidigt är det en väldigt långsam ökning som pågått över 80 år. Det är nog därför som vi inte reagerar så fort, äger Linus Sandegren och fortsätter:
– Vi bör egentligen ta det på väldigt stort allvar och vi behöver få mer politiska initiativ att ta hand om problemen på lång sikt. Vi behöver kontinuerligt utveckla nya antibiotika. Just nu finns ingen ekonomi eller drivkraft. Politikerna behöver en knuff för att prioritera frågan.
Det är både en biologisk faktor att det är svårt att hitta nya antibiotika och den ekonomiska faktorn som styr, enligt Linus Sandegren. Just antibiotika kostar mycket att ta fram. Eftersom vi behöver vara restriktiva med användningen för att undvika resistens blir det naturligt svårt att få tillbaka investeringskostnader genom försäljning.
I globala frågor där vi behöver ett förändrat beteende är vi ofta dåliga på att ta långsiktiga beslut.
– Det är ett stort problem men det jobbas på nya ekonomiska modeller för att få fart på utvecklingen igen. Det finns hopp för framtiden men i globala frågor där vi behöver ett förändrat beteende är vi ofta dåliga på att ta långsiktiga beslut.
Sverige ligger bra till
En viktig aspekt som Linus Sandegren nämner är den ojämlika fördelningen av resurserna där fler dör för att de inte ens får tillgång till antibiotika, i till exempel vissa u-länder hade det behövts bättre tillgång framför allt till barn.
Resistensen ser också väldigt olika ut i världen. I Sverige ligger vi bra till men i Sydeuropa är det ett större problem. Tidigare överanvände vi antibiotika i Sverige men inte nu längre, säger Linus Sandegren. En orsak tros vara att man i de länderna haft friare tillgång till antibiotika. I vissa länder har man kunnat köpa antibiotika på apotek utan recept, i Norden har vi haft en mer restriktiv hållning.
Vad kan man göra för att undvika antibiotikaresistens?
– Det tråkiga svaret är att man ska försöka hålla sig frisk, men det är lättare sagt än gjort. Något annat man kan göra för att minska den totala användningen i världen är att köpa svenskt kött eftersom det inte innehåller antibiotika även om det är liten risk att få det via maten. Men samtidigt ska man inte ha antibiotikaskam. Har du en infektion som behöver behandlas så ska du ta antibiotika.
