I dag går den under namnet Matcirkeln, men dess innehåll har i princip förblivit oförändrat sedan start, fram till för några veckor sedan. Då var det dags att revidera 60-talsklassikern.

– Sedan 2015 har vi tagit med miljöaspekter i våra kostråd och nu tyckte vi att det skulle synas även i Matcirkeln. Att vi integrerar miljö är nödvändigt för att vi ska ha en planet att leva på framöver, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Gick inte att vara vegetarian

De stora förändringarna är att man tagit in baljväxter och nötter i den del där det förut bara fanns kött, fisk och ägg. Och i kategorin ”mjölk och ost” finns nu två glas mjölk: ett med komjölk och ett med havremjölk.

– Tidigare var det som att man inte kunde äta enligt Matcirkeln om man var vegetarian eller vegan.

Men Matcirkeln känns möjligen, tillsammans med sitt syskon Tallriksmodellen, som något från en annan tid. Hur stor påverkan har den egentligen på vad svenskarna äter?

– Det är förstås svårt att veta, men vi har fått oväntat mycket, och positiv, respons på den nya Matcirkeln, så den verkar finnas i mångas medvetande. Det vi vet är att lärarna i hem- och ­konsumentkunskap verkar använda Matcirkeln väldigt mycket. Och alla barn går ju på hem- och konsumentkunskap.

Alla inte positiva

De gröna förändringarna har dock inte välkomnats överallt. Åsa Brugård Konde berättar att Livsmedelsverket har fått flera ilskna kommentarer från kött­förespråkare.

– Vi har fått kritik från en del som blivit provocerade av att Matcirkeln nu har fler gröna alternativ. Det har blivit en missuppfattning om att vi tagit bort köttet, men så är det inte.