Vi äter mindre grönsaker och dricker mer läsk. Matvanorna bland vuxna i Sverige har försämrats de senaste åren och under pandemin blev det ännu värre, enligt Folkhälsomyndigheten.
Historien visar också att oroliga tider skapar nya matvanor.
– Då sticker matkulturen åt nya håll, säger måltidsforskaren Richard Tellström.
Folkhälsomyndigheten har följt befolkningens matvanor sedan 2004. De senaste siffrorna visar hur våra matvanor förändrades under pandemin, och det var inte till det bättre.
– Alla indikatorer går åt fel håll, säger Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Hon betonar dock att försämringen skedde mellan åren 2018 och 2020, redan innan pandemins konsekvenser slagit igenom.
– Då ser vi ett trendbrott både när det gäller sötad dryck och grönsaker och rotfrukt. Sen förstärks det under pandemin. Det är uppenbart att det är många både barn och vuxna har fått nya matvanor under pandemin, säger Pia Lindeskog.
Mycket tyder också på att pandemin tillsammans med inflationen och kriget i Ukraina kommer att fortsätta påverka våra matvanor. Historien visar nämligen att våra matvanor tenderar att förändras i turbulenta tider. Det säger Richard Tellström, måltidsforskare och etnolog.
Han vill inte värdera vad som är bra eller dålig mat, men säger att matkulturen genom historien har haft tre drivkrafter. Politik, ekonomi och värderingar.
– När de är väldigt turbulenta alla tre, då sticker matkulturen åt nya håll. Det sker däremot inte så ofta, kanske två gånger på århundrade eller något, säger han.
Richard Tellström, måltidsforskare och etnolog. Bild: Thomas Szendrö
Dieter på 90-talet
Senast det skedde var på 90-talet. Den ekonomiska krisen, nya postmoderna värderingar, Berlinmurens fall och avregleringen av ekonomin ledde till att människor började ställa nya saker på matbordet.
– Vi fick det invididbaserade ätandet. Alla dieter vi ägnar oss åt, de kom på 90-talet. Innan dess var det få som pratade om att man var vegetarian eller flexitarian exempelvis, säger han.
Hur blir det den här gången då?
– Inte en aning. Det är jättesvårt att förutsäga. En 90-talsförändring som var ett nytt sätt att äta var cross over. Att man plockar maträtter från olika kök och skapar nya rätter. Kebabpizzan var en sådan konstruktion. Att hitta på den på 80-talet hade varit en omöjlig tankeuppgift. Det är extremt svårt att räkna ut vad som kommer att inträffa. Man ser det faktiskt först efteråt, säger Richard Tellström.
Ekonomin kan påverka
En faktor som kan få stor betydelse för hur vi äter i framöver är de stegrande matpriserna. Historiskt har sämre ekonomi lett till att människor börjat äta mat som är mer hälsosam, säger Richard Tellström.
– Man äter rotfrukter, potatis. Man minskar kött och fett för det blir dyrbara varor. Ofta brukar fisk vara billigare så man äter mer av det, och man äter mer vegetabiliskt överlag. Sämre ekonomi kan förstås vara bekymmersamt för människor liv, men generellt skulle jag inte dra något likhetstecken mellan dåliga tider och att äta dåligt, utifrån ett kroppsperspektiv, säger han.
Det återstår att se hur prisökningarna slår den här gången. Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning som sträcker sig fram till våren 2022 är människors konsumtion av både rotfrukter och fisk på nedgång. Pia Lindeskog på Folkhälsomyndigheten är oroad över hur försämrad ekonomi kan påverka.
– Livsmedelskedjorna vittnar om att deras försäljning av frukt och grönt gått ned under lågkonjunkturen. Det är oroväckande för om det är något vi verkligen behöver ha så är det de vitaminer och mineraler som finns i grönsaker och frukt, säger hon.
