– Cannabis är vanligast förekommande bland de positiva provsvaren och dessvärre ser vi även en stor ökning av missbruk av narkotikaklassade läkemedel, svarar Fredrik Sparring, företagsläkare och specialist inom beroendefrågor på Avonova, via mejl.

Dramatisk ökning 

Under första kvartalet förra året utförde företagshälsobolaget han jobbar för 1 005 slumpmässiga drogtester på uppdrag av sina kundföretag. Samma period i år var motsvarande siffra 1 713 stycken drogtester. Men det är inte bara testerna som blivit fler, utan även andelen positiva testresultat, som ökat från 0,5 till 1,8 procent, framhåller Fredrik Sparring. 

– Tyvärr är det utvecklingen i samhället som ligger bakom när vi ser allt fler positiva resultat. 

Men Avonovas uppgång i antalet positiva resultat handlar också om att man från och med i år har en ”mycket bredare testning på plats”.

– Den här nya generationens test, som vi använder oss av, analyserar 40 olika substanser. Analyserna görs också med en förfinad metodik, vilket gör att det går att spåra användning längre tillbaka i tiden. Det här kommer förmodligen innebära betydligt fler positiva drogtestsvar – uppskattningsvis en andel på 4–5 procent, säger Fredrik Sparring. 

”Fyller viktig funktion” 

Till de anställda som bekymrar sig för sin personliga integritet låter företagsläkaren hälsa att testerna fyller en viktig funktion.

– Testerna måste såklart hanteras med största respekt för den personlig integriteten, men de slumpmässiga drogtesterna är viktiga för att tidigt kunna identifiera och motverka ett framtida drogberoende. Ofta är det unga människor som fångas upp och där kan vi med rätt insatser hindra att ett framtida beroende utvecklas, säger han.

Om den som lämnat testet inte kan visa en medicinsk förklaring till det positiva resultatet, som ett recept från en läkare, kontaktas arbetsgivaren som i sin tur ska erbjuda ett stöd till individen via företagshälsovården.

– Här kan det se olika ut, men att rehabilitera på rätt sätt utan att skuldbelägga och bestraffa medarbetaren är nyckeln till en framgångsrik rehabilitering, säger Fredrik Sparring. 

Markus Heilig, beroendeforskare och professor i psykiatri vid Linköpings universitet, är inte odelat positiv till den dramatiska ökningen av de slumpmässiga drogtesterna på den svenska arbetsmarknaden, men landar ändå i att fördelarna överväger. 

– Det är klart det går att problematisera det här utifrån ett integritetsperspektiv, men jag tror vi måste spalta upp det på de personer som rekreations­knarkar och de som sitter fast i ett utvecklat beroende, säger han.  

Det viktigaste är enligt Markus Heilig hur de positiva test­resultaten hanteras. 

– Sådana här resultat kan användas väldigt repressivt för att stöta ut och stigmatisera människor. Men de kan också vara ett sätt för att komma åt och jobba med beroende­problematik, säger han. 

Så länge drogtesterna kombineras med systematiska behandlingsmöjligheter snarare än straff och repression, menar Markus Heilig att de är av godo.  

De negativa effekterna av att genom slumpmässiga drog­tester sätta dit och stigmatisera dem som enbart använder narkotikaklassade preparat bottnar i den svenska lagstiftningen, enligt Markus Heilig.

– De negativa konsekvenserna härrör snarare ur själva kriminaliseringen av bruket, som en kommission med ett antal forskare slagit ned på i vetenskapstidskriften The Lancet. Dem brukar jag stödja mig på när jag förordar en avkriminalisering av eget bruk, som den ­viktigaste åtgärden för att komma åt missbruket och hjälpa dem som är fast i det till ett bättre liv. Det här vet vår socialminister, men hon väljer att blunda för det av moralistiska skäl, säger Markus Heilig.