Bristen på aktivitet vid hemarbete, sämre kvalitet på mat och en ökad stress är tre faktorer som antas ligga bakom ökningen av övervikt och fetma hos barn under pandemin.
Bild: Jon Super/PA/AP
Dagens ETC
En chockökning av övervikt och fetma bland barn har blivit synlig efter pandemin i England – och värst drabbade är barn i ekonomisk utsatthet. – Det är bara så frustrerande att vi i ett land som England har det så uppdelat mellan de rika och de fattigaste, säger Bernadette Moore, professor i barns hälsa och vikt.
Nivån på barns fetma och övervikt i England har legat stabilt sedan 2006 – men när pandemin drog i gång skedde en dramatisk ökning som saknar historiskt motstycke. Under de senaste tre åren har andelen barn med övervikt ökat från 23 procent till 27,7 procent, barn med fetma från 9,9 procent till 14,4 procent och barn med extrem fetma från 2,5 till 4,7 procent.
När statistiken kom ut i november i fjol så var det knappt någon som uppmärksammade saken. En fjärde coronavåg, truckförarebrist efter brexit och fester på Downing street tog över mediebruset. Det ledde till att professorn i barns hälsa Bernadette Moore till slut röt ifrån på Twitter, där inlägget delades tusentals gånger på bara ett par dagar.
”Uppgifterna är så chockerande upprörande att jag måste dela med mig av dem” skrev hon.
Bernadette Moore tror att nedstängningar både i samhället och skolorna är viktiga orsaker till att så många barn, och vuxna, ökat i vikt. Det kokar främst ned till tre faktorer: bristen på aktivitet vid hemarbete, sämre kvalitet på mat och en ökad stress.
– I Storbritannien kan vi också se att det pågick mycket bakning och kakförsäljningen ökade exempelvis med 20 procent. Det är rätt säkert att säga att vi tränat mindre och ätit mer kalorität mat. Men det som upprörde mig mest var klyftan i fetma mellan de rikaste och de fattigaste i vårt land, säger hon till Dagens ETC.
Fattigdom och stress
Den klyftan har de senaste 15 åren mer än fördubblats, från 4,5 procent till 10,7 procent.
– Vi vet att många människor förlorade sina jobb och att antalet människor som lever med matosäkerhet och i fattigdom har ökat och det finns en stressande komponent i det, säger Bernadette Moore.
Att mindre mat och hungriga barn leder till ökning i vikt kan upplevas motsägelsefullt. Men det finns logiska led för en sådan utveckling.
– Utbildade rika människor kan dömande fråga varför inte fattiga väljer hälsosam mat när grönsaker är billiga. Men tänk om de inte har ett kök, tänk om de inte vet hur man lagar mat, eller hinner? Valen är i allmänhet det bästa du kan få för dina pengar eller mat som inte kräver tillagning.
Take-away-mat är ofta kaloririk och det billigaste alternativet. Affärerna med sämre kvalitet på maten ligger ofta närmast de fattigaste områdena. Dessutom har fattiga familjer generellt sämre möjligheter att ta sig ut i naturen och lever mer trångbott, vilket påverkar aktiviteten.
– Men det handlar också om fysiologi. När du är hungrig överkompenserar din kropp och folk tenderar därför att äta för mycket i sin nästa måltid.
Debatt om skolluncher
Diskussioner om avsaknaden av skolluncher och bristande kvalitet på skolmaten har seglat upp i England under pandemin, inte minst efter att fotbollsstjärnan Marcus Rashfords lyft frågan i medier.
– Och när du tittar på bidragstaken är de så oerhört låga. Bara de allra fattigaste får stöd. Så det finns många precis ovanför de gränserna vars barn förmodligen behöver skollunch och frukost och som inte får det. WHO har försökt förklara detta i decennier; att ta hand om mödrar och barn och deras näringsbehov är helt avgörande för alla möjliga faktorer, som utbildningsnivåer och minskade brott. Det är bara så frustrerande att vi i ett land som England har det så uppdelat mellan de rika och de fattigaste.
Om den ökande övervikten bland barn kommer att få långsiktiga effekter är svårt att sia om, menar Moore.
– Men om jag hade en kristallkula är jag inte särskilt optimistisk om att klyftan mellan de rikaste och fattigaste kommer att gå ihop särskilt snabbt. Jag hoppas att jag har fel.