I dag använder läkare och psykologer ofta skattningsskalor för att ställa diagnoser inom ångest, stress och depression. Patienten får svara på frågor med svarsalternativ, och därefter räknas en ”poäng” ut, som visar hur personen mår.
Men genom nya metoder kan artificiell intelligens och ordanalys ställa en diagnos baserat på patientens fria beskrivning av sitt mående. Ofta blir resultatet mer precist än när man använder skattningsskalor.
Och att få formulera sig fritt är alltså vad patienterna själva föredrar.
– Språket är mer mångfacetterat än skattningsskalor, mer nyanserat. Det skapar en personcentrerad vård, säger Sverker Sikström, professor i psykologi, som lett studien vid Lunds universitet.
Ytterligare en fördel med att patienter fritt får beskriva sina känslor är den terapeutiska effekt som skrivandet har.
– Andra studier visar att om man skriver om en emotion så mår man bättre, säger Sverker Sikström.
”För att spara pengar”
Men det finns risker med att använda AI inom psykiatrin.
När den mänskliga kontakten minskar, kan resultatet av vården bli sämre. Och när det kommer till terapi, får avsaknaden av mänsklig kontakt tydliga konsekvenser.
– Risken för att patienterna inte fullföljer terapin är större om man inte har någon kontakt med en människa. Så när man gör sådana försök brukar man ha kontakt med psykolog också, som kanske är med vid starten, eller kollar av hur det går. Och då får man ett större fullföljande, säger Sverker Sikström.
En fråga som kan vara värd att ställa sig är varför man vill införa AI i psykiatrin. Per Carlbring är professor i psykologi vid Stockholms universitet och forskar på psykologhjälp via nätet. Han menar att det har med ekonomi att göra.
– Jag tror inte att det är för att AI är jättebra, utan för att det är ett sätt att spara pengar. Och i bästa fall för att kunna nå ut till flera. Men hade det varit extra dyrt med AI så hade det inte varit något vi höll på med.
Han är också övertygad om att om patienterna själva skulle få välja, så hade de flesta valt att få träffa en riktig människa.
Samtidigt ser han fördelarna med artificiell intelligens. Man kan nå ut till flera, och det skulle till exempel kunna hjälpa för stressade kliniker med att få en sammanfattning av en lång journal.
Men det kommer att ta tid innan AI släpps in helt i psykiatrin, enligt Per Carlbring. Inte minst för att vården är trög, och det tar tid för saker att prövas. Men också för att det kan gå illa om det blir fel.
– Om man får en dålig svar i en sökmotor när man använder AI är det inte ett stort problem. Men om en person som är självmordsnära får dåliga svar så kan de få allvarliga konsekvenser.
