– Det anmärkningsvärda är att dessa biomarkörer finns redan i navelsträngsblod vid födseln eller i barnets avföring vid ett års ålder, mer än ett decennium innan diagnos, säger Eric W Triplett, professor vid the Department of Microbiology and Cell Science vid University of Florida, USA, och en av forskarna som lett studien, i ett pressmeddelande.
16 000 barn
Underlaget till studien om sambanden mellan tarmfloran och barnens neurologiska utveckling är hämtat från den världsunika Abis-studien (Alla barn i sydöstra Sverige), som leds av Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet. I den ingår drygt 16 000 barn som föddes 1997–1999 och representerar ett generellt utdrag av befolkningen. De har följts från födseln och mer än 20 år framåt.
– Jag forskar i vanliga fall om diabetes typ-1 och andra autoimmuna sjukdomar, men det har länge diskuterats flitigt om immunförsvaret är inblandat även i utvecklingen av adhd, autism, kommunikationsstörning och intellektuell funktionsnedsättning, säger Johnny Ludvigsson.
”Tydligt samband”
En annan fråga som länge diskuterats kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism, är hur stor roll genetiken spelar – alltså om diagnoserna är ärftliga och i så fall i hur står mån.
– Att genetiken spelar roll, det vet vi, sen beror det på vilka gränsvärden man sätter. Men miljöfaktorer spelar också in, det ser vi ett tydligt samband på i den här studien, säger Johnny Ludvigsson.
Frågan är då vad de nya rönen betyder. Kommer de innebära någon skillnad för barn i framtiden och utvecklingen av neuropsykiatriska funktionshinder?
– Ja, det hoppas vi ju verkligen. Det man framförallt kan lära sig, precis som med autoimmuna sjukdomar, är att antibiotika tidigt i livet inte är så nyttigt, eftersom det orsakar störningar i tarmfloran.
”Samhället behöver bli bättre”
Andra faktorer som väger in är om modern röker när hon är gravid samt PFAS och andra toxiska substanser.
– Vad det gäller rökningen har ju mycket hänt, men det andra behöver samhället verkligen bli mycket bättre på, säger Johnny Ludvigsson.
Något som visat sig kunna göra mycket för att ”reparera” en skadad tarmflora – och i förlängningen kanske till och med en rubbad neurologi – är överföring av friska tarmbakterier för att åstadkomma en bättre balans.
– Det kanske skulle kunna påverka om det här genomfördes i ett tidigt skede. Vi ser ju tydliga samband mellan avsaknad eller överskott av vissa bakterier. Att en del substanser påverkar, det vet vi. Koncentrationen av B-vitamin är till exempel väldigt viktig för nervsystemets utveckling, säger Johnny Ludvigsson.
Studierna fortsätter
Studierna på sambanden mellan tarmfloran och neurologin kommer näst på tur att fortsätta med undersökningar av 3- och 5-åringar, förklarar han.
– Det finns en mängd olika mekanismer där tarmen och hjärnan är ihopkopplade. Vi kommer fortsätta att studera det här.
