Vilken potential har storskalig geotermisk energi?

/ Svante Sjöstedt,

Göteborg

Svar: En härligt svår fråga att svara enkelt på! Energiflödet från jordens inre är större än all energi vi använder. Men den är oanvändbar när den når mark­ytan och får ungefär samma temperatur som allt annat här. 

Borrar man sig ner hundra meter blir dock värmen användbar som värmekälla. Särskilt på vintern används den tillsammans med värme­pumpar som uppgraderar bergets värme till rumsvärme. Men det här utgör mindre än en procent av all energi vi använder.

I andra delar av världen, till exempel på Island, finns det varmare vatten nära markytan. Med ånga från berggrunden och kylvatten på markytan går det då att producera el med turbiner eller värma byggnader utan värmepumpar.

Men i Sverige måste vi alltså borra oss ner flera kilometer för att få ånga som är tillräckligt varm för elproduktion, och förmodligen betydligt mer än en kilometer för att kunna använda värmen för fjärrvärme utan värmepumpar. 

Man kan använda varmt vatten från berggrunden för att koka andra vätskor som driver turbiner. Då behöver man inte borra lika djupt, men får istället investera i en dyrare maskin.  

Så den fysiska potentialen är större än den ekonomiska. Om det finns någon ekonomisk potential i Sverige för geo­termisk energi utan värmepumpar vet ingen säkert. Det är det Göteborg Energis provborrningar ska utforska. Ett liknande projekt pågår i Espo, utanför Helsingfors, där man hoppas borra sig 6,5 kilometer ner och få fjärrvärme. För några år sedan gjordes ett försök i Skåne där man nådde 85 gradigt vatten på cirka 4 kilometer djup vilket inte räckte för lönsamhet.

Miljöriskerna består i att det finns ämnen lösta i vatten nere i jordskorpan som man inte vill skall läcka ut vid markytan. De är inte obetydliga problem, men de innebär inga katastrofrisker. 

Hela världens elproduktionen med geotermisk energi är idag två tredjedelar av el­produktion i Sverige.