– Idag producerar solcellerna på topp, ljuset är starkt och det är inte för varmt, konstaterar solcellsinstallatören Johan Lexell nöjt.

Han är grundare av familjeföretaget Klövsta Energi i Gnesta, som funnits i branschen i tolv år och gjort hundratals installationer av solcellsanläggningar. På senare tid nästan enbart i Gnesta på grund av den stora efterfrågan, företaget har installationer inbokade i mer än ett år framöver.

– Jag är bara en skäggig gubbe med lagret i en källare, men vi omsatte över 20 miljoner förra året. När kriget bröt ut i Ukraina blev det helt galet. Folk ringde dag och natt. Vi var tvungna att stänga av telefonerna och gå över till att de fick mejla. Men vi har nog fortfarande tusen olästa mejl från den tiden, säger Johan Lexell.

Han märker också av att det nya investeringsstödet har bidragit till intresset för solceller – det gör att fler har råd att satsa.

– Stödet spelar roll. Men den enskilt största anledningen till att folk skaffar solceller är att grannen har det, säger Johan Lexell.

När vi kommer in i villaområdet på Frönäs ovanför Frösjön blir hans påstående nästan komiskt illustrerat. Taken med blanksvarta paneler står tätt bredvid varandra.

– Förr placerade man solcellerna så de inte skulle synas för man tyckte de var fula, nu har det blivit tvärtom, lite status, säger Johan Lexell.

Den lilla sörmländska orten Gnesta har utmärkt sig i solcellsvärlden. Förra året hade orten flest sökta omställningsbidrag per invånare. Det finns inga solparker i kommunen men på grund av att det är så många hushåll med solceller på taken täcks tio procent av Gnestas elförbrukning av solel, förklarar Johan Lexell. Gnesta är också den ort i världen som har flest batterilager per invånare i världen.

– Huawei har varit här och gjort en film om det, flinar Johan Lexell.

En av anledningarna till det senare kan vara att Klövsta Energi inte gör installationer utan möjlighet till batteri­lagring. En investering som visat sig vara lönsam för villaägarna nu när elpriserna skiftar stort mellan dygnets timmar. Johan Lexell ser det som en demokratifråga.

– Med batterilagring har det blivit ett maktskifte mellan solcellsägarna som producerar elen och nätbolagen. Villaägarna har blivit en motpart på lika villkor. Med ett batteri kan producenterna välja när de vill släppa ut elen på marknaden.

Inne i Gunilla Ramstedts garage är Jakob Lexell i färd med att montera hjärtat i anläggningen: Växelriktaren som omvandlar solcellernas likström till växelström så att den kan användas i bostaden eller föras ut på elnätet. Företaget har valt att bara installera hybridväxelriktare, eftersom det är det som behövs för batterilagring, förklarar Jakob Lexell. Den går åt båda hållen, så på natten kan kunden köpa billig el på nätet och ladda batteriet. På dagen kan anläggningen sedan gå på batteri­kraft eller på direkt solel.

För att kunna ladda en elbil krävs även trefas-ström, till skillnad mot hybridbilar som kan laddas på enfas-ström.

– Många kunder vet inte vad de vill ha, vi är inte bara installatörer utan får vara lite energirådgivare också. Många har en hybridbil nu, men planerar kanske att skaffa en elbil. Vi vill hjälpa kunden att slippa göra en ny installation om ett år. Det händer att vi får komma till kunder som haft andra installatörer och riva ut helt nya grejer, säger Jakob Lexell.

På villataket klättrar montörerna Ali Reza och Amin Heydari vigt omkring och skruvar fast infästningarna till reglarna som solpanelerna ska fästas på. Tjugotvå paneler ska rymmas på den sida av taket som vetter åt söder. Panelerna, en hybridväxelriktare och ett batteri som kan lagra fem kilowattimmar är det första steget i en treårig investeringsplan, berättar Gunilla Ramstedt, som ser förtjust ut när hon står på tomten och ser sin solcellsanläggning börja ta form. Investeringen i år kommer att kosta ungefär 120 000 kronor efter avdraget.

– För oss är motivet både miljön och pengarna. Mest kändes det dumt att inte använda solens strålar. Vi har ett sjysst läge med sol både tidigt och sent på dagen, säger Gunilla Ramstedt.

För att kunna använda investeringsstödet (se faktaruta) maximalt, har hon planerat att bygga ut sin anläggning steg för steg. Nästa år planerar hon att kanske skaffa ännu ett batteri.

– Jag vill utvärdera först och se om det är värt att investera lika mycket till. Tredje året blir det kanske en laddstolpe, säger Gunilla Ramstedt.

Hennes råd till villaägare som funderar på att skaffa solceller är att läsa på.

– Jag är glad nu när det är dags, att jag faktiskt tagit mig tiden att förstå hur det funkar med växlare och batterier.

Vi lämnar Gunilla och går genom villaområdet för att hälsa på hos Oskar Kööhler som haft solceller sedan 2019 och gradvis byggt ut sin anläggning. Där står Teslan på laddning med egenproducerad solel.

– Det har varit en process. 2019 var batterier inte värt att ha, då fanns bara en-fas. Men nu med avdragen är det verkligen lönt. 2019 var det bidrag som tog ett halvår att få tillbaka, nu är det ett skatteavdrag som görs direkt.

Oskar Kööhler är utbildad energiingenjör och har, som han säger, gjort matten. Han har solceller både på norr- och sydsidan av sitt tak och har designat en egen app till sin anläggning för att ha kontroll på produktion och konsumtion. Laddboxen till elbilen är exempelvis designad så att den bara laddar med egenproducerad överskottsel. Tvärtemot vad många tror är solcellspanelerna som vetter mot norr de som är mest lönsamma för hushållet, berättar Oscar Kööhler.

– De producerar el tidigt och sent på dygnet, då elen är som dyrast, så den elen använder vi själva.

Oskar Kööhler ochhans fru Sofia Tidblad har gjort en större investering i sin solcellsanläggning än de flesta villaägare. Förutom solcellerna, som kostade 125 000 kronor, har varje batteristack kostat 100 000 kronor, före avdrag. Batterierna har gett nya möjligheter, berättar Oskar Kööhler, som hittills i år tjänat 25 709 kronor på elförsäljning från sin solcellsanläggning. Året innan, utan batterier, sålde han el för 14 000 kronor.

– Jag känner mig lyckligt lottad att vi har haft råd att göra den här investeringen. Det som skiljer nu är att jag kan välja exakt när jag vill köpa och sälja. Med de här elpriserna lönar det sig verkligen! Inatt köpte jag in el för tio öre och på dagen kan jag sälja för tre kronor och femtio öre. Jag kan sälja el både direkt från panelerna och från batterierna.

Men det är ändå inte ekonomin som varit den stora drivkraften i investeringen.

– För mig och Sofia var det miljöengagemanget som gjorde att vi skaffade solceller. Vi vill dra vårt strå till stacken i omställningen.

Det enskilt viktigaste tipset Oskar Kööhler vill ge till villa­ägare som funderar på att skaffa solceller är att vara noga med valet av installatör.

– Det finns många skojare på marknaden och störst är inte alltid bäst. Välj någon som har hållit på några år och varit med i utvecklingen.

Visserligen har de höga elpriserna inneburit att intresset för solceller exploderat i år. Men redan förra året sågs en stor ökning av ansökningar för solcellsanläggningar, berättar Elin Larsson, analytiker för förnybar el på Energi­myndigheten.

– Enligt vår statistik syns en stor ökning som kan kopplas till införandet av skattereduktionen. Med vår månadsstatistik över producerad solel kan vi se att det producerades lika mycket solel bara på första halvåret 2022 som under hela 2021.

Elin Larsson bekräftar att den situation som råder i Gnesta är densamma i stort sett över hela landet. Installationsfirmorna har full upp och köer, mellan ett halvår till ett år, även om lokala avvikelser förekommer. Det som bromsar är brist på komponenter och installatörer, men även elnätets begränsningar spelar in.

Bristen på komponenter har gjort att priset på solceller och tillhörande teknik stigit, men det är fortfarande billigare att skaffa solceller nu än vad det var i teknikens början, enligt Elin Larsson. En normalvilla med ett system på tio kilowatt kostar ungefär mellan 160 000 till 200 000 kronor inklusive moms, innan avdrag. Med en sådan täcker hushållet ungefär mellan 20 och 50 procent av sin egen elanvändning utslagen på hela året.

– Svagheten med solceller i vårt land, där vinterhalvåret är så mörkt, är att man inte får en helårslösning, ens med batterilagring. I december och januari producerar solcellerna väldigt lite. Det är dagsljuset som avgör, inte värmen. Sommarhalvåret täcker solcellerna konsumtionen dagtid.

Lönar det sig då ekonomiskt att installera solceller? Nu när elpriserna är så höga har återbetalningstiden gått ner mycket. Men lönsamheten har många parametrar och det kan vara svårt för villaägare att ta reda på hur det ser ut för just sitt eget hus, konstaterar Nelson Sommerfeldt, forskare vid avdelningen Energiteknik på KTH. Det finns gott om beräkningstjänster på internet, men de är oftast ganska svåra att använda och förstå sig på, menar han.

– Det är lite av vilda västern där ute, beräkningarna varierar extremt mycket. På ett och samma hus varierade återbetalningstiden mellan sju och arton år med olika beräkningstjänster, när jag testade dem.

Just nu, med de här historiskt höga elpriserna finns det beräkningar med en återbetalningstid på två år, vilket är en fantasi, enligt Nelson Sommerfeldt.

– Vi kan ju inte heller räkna med att de här elpriserna kommer att hålla i sig, runt sju år är rimligt.

Batterilager som göratt överskottet från solelen kan lagras lokalt, har nu börjat bli populära. Den stora fördelen med dem är att kunna jämna ut sina effekttoppar och dalar. Eftersom de är dyra i inköp har det inte varit lönsamt tidigare, enligt Nelson Sommerfeldt.

– Men de senaste åtta månaderna har det blivit som en helt ny värld. Just nu svänger priserna jättemycket mellan natt och dag. Då sparar man en hel del genom att kunna sälja när det är dyrt och köpa när det är billigt.

Batterilagring gör att solelsproducenter kan kontrollera hur mycket el de levererar ut på nätet. Det kan också vara ett sätt att komma runt nätbegränsningen och få tillstånd för en ganska stor anläggning, förklarar Elin Larsson. Till viss del kan batterilagring också jämna ut höglastproblematiken.

– Om det blir strömavbrott kan man klara elförsörjningen till vissa enheter i hushållet. Men ett batteri kan förmodligen inte helt ersätta nätuppkoppling så att man kan vara självförsörjande länge, om nätet släcks ner.

Hur miljövänligt är det då med solceller? Den kritik som finns mot solceller handlar om att de innehåller sällsynta jordartsmetaller.

Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace, vill dock ta diskussionen ur en annan vinkel eftersom kritiken mot solceller ensidigt handlar om produktionen.

– Vi måste komma ihåg att det som är billigast och bäst för miljön, är att spara el. All ökad produktion ger en ökad förbrukning, det vet vi. Jag vill kritisera all nyproduktion, så länge man inte har satsat först på att spara, säger han.

Att solceller innehåller sjutton olika sällsynta jordarter med Kina som största producent och bryts i länder som Argentina, på platser där man har konflikter med urbefolkningen är stora nackdelar som inte går att bortse från, menar Carl Schlyter. Men solcellerna är inte ensamma om problematiken, poängterar han

– Jag är skeptisk till att kritiken mot att använda sällsynta jordartsmetaller kommit upp först när det gäller förnybar energi. Många av de här metallerna har använts länge av den fossila industrin och militären i mycket större utsträckning.

Johan Lexell menar att det inte går att välja bort den gröna tekniken på grund av kritiken om produktionen, utan att samtidigt ifrågasätta alternativet.

– När jag kör min elbil finns det de som börjar prata om hur synd det är om barnen i gruvorna i Afrika, medan de själva tankar bensin och diesel utan att bry sig om hur oljan produceras, till exempel i Sudan där Lundin Oil beställde ett folkmord. Jag har varit minröjare för FN i Somalia och vet precis hur det är i de där länderna.

Fördelarna med solceller handlar även om energisäkerhet och maktutjämning, menar Carl Schlyter.

– Solceller ger en decentralisering av energiproduktionen som gör samhället mindre sårbart så att vi inte får oligarker som styr. Det är en viktig demokratiseringsfråga!

Solen är framtidens energikälla men solceller är inte bästa sättet att ta tillvara på den, bedömer Carl Schlyter. Detta eftersom huvuddelen av hushållens energianvändning, 50 procent, går till uppvärmning.

– Därför skulle det vara bättre att satsa på solvärme med säsongslager, där hetvatten som värmts av solen till exempel lagras i gropar i marken. Det är den mest kostnadseffektiva tekniken. Det är onödigt att gå över ån efter vatten och då slipper man också problematiken med tillverkningen av solcellerna.

Hur ekonomiskt lönsamt det är att installera solceller beror på vad som händer med elpriserna i framtiden, är både forskare och installatörer ense om.

Men solelen har dessutom andra värden. Både ur miljö- och säkerhetssynpunkt.

– Här i området är det så tätt mellan solanläggningarna att vi skulle kunna försörja våra grannar om vi skulle behöva gå off grid. Det ger en trygghet, säger Johan Lexell.