Varför frågar ingen vad islamism egentligen betyder?
I den intensiva mediebevakningen heter det att Sameh Egyptson skrivit en avhandling om ”svensk islamism”, skriver Henrik Arnstad om den omdiskuterade avhandlingen.
Bild: TT, Shutterstock (montage)
Dagens ETC
Ett begrepp som saknar definition har präglat debatten om invandring och islam i tio års tid. Debatten är förvirrad och när det nyligen användes i en doktorsavhandling i Lund blev resultatet ett haveri. Men ordet ”islamism” fyller en viktig funktion för extremhögern, skriver Henrik Arnstad.
Henrik Arnstad
På ett halvt decennium har begreppet ”islamism” fått stort genomslag i svenska språket. Framför allt har ordets betydelse förändrats.
Att idag anklagas för att vara ”islamist” kan vara förödande. Kraven på att hunsa islamismen blir allt starkare. Exempelvis jublade Sverigedemokraterna den 13 april över att regeringen ger Säpo extrapengar för att ”bekämpa islamism”. Partiet krävde på Facebook att islamister inte skulle få röra sig fritt i Sverige. De ska ”låsas in tills de kan utvisas”.
Men vad är egentligen islamism?
Denna artikel kommer att återkomma till det.
Men först den märkliga berättelsen om en avhandling i Lund.
Under våren 2023 nådde debatten om islamism universitetens vanligen halvsovande disputationsverksamhet. Den 10 februari lade teologen Sameh Egyptson fram sin doktorsavhandling ”Global politisk islam?” vid Centrum för teologi och religionsvetenskap på Lunds universitet. Samtidigt skrev Egyptson i studien att ”min avhandling handlar inte om teologi”. Universitetet stod alltså inför ett besynnerligt faktum; en teologisk avhandling – vars ämne inte var teologi.
Så vad handlar den om?
I den intensiva mediebevakningen heter det att Egyptson skrivit en avhandling om ”svensk islamism” (exempelvis DN 11 februari). Den tolkas vidare som en vetenskaplig varning. Publikationen Kvartal skrev att studien bekräftar att ”islamism är en del av dagens Sverige”.
Men det stämmer inte riktigt.
Avhandlingens poäng är snarare att det pågår en utländsk påverkansoperation. Egyptson hävdar att den ideella organisationen Islamiska förbundet i Sverige (som exempelvis äger Stora moskén på Södermalm i Stockholm) i hemlighet utgör den svenska grenen av den egyptiska organisationen Muslimska brödraskapet. I avhandlingen kan man läsa:
”Denna undersökning ska försöka besvara frågan huruvida Al-Rabita al-Islamiyya fi al-Swed, Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), är det globala Muslimska brödraskapets nationella organisation eller gren, eller inte.”
Disputationen på Lunds universitet blev en hetlevrad tillställning. Egyptson fick vetenskapliga invändningar som han inte förmådde besvara tillfredställande. Ändå godkändes avhandlingen av en oenig betygsnämnd – vilket orsakade häftig akademisk kritik. Exempelvis kallar Elena Namli, professor i teologisk etik, samt Carl-Henric Grenholm, professor emeritus i etik, studien för ”ett akademiskt haveri” (Expressen, 27 februari).
Muslimska brödraskapet grundades i Egypten 1928 och utvecklades till en folklig väckelserörelse. Organisationen har sedan dess återkommande förbjudits av den egyptiska regimen – men överlevt. Efter den arabiska våren 2011 valdes brödraskapets representant Muhammad Mursi till Egyptens president, men avsattes och fängslades 2013. Brödraskapet olagligförklarades återigen, vilket enligt Egyptson inte förhindrar att de sedan dess konspirerar framgångsrikt internationellt – inte minst i Sverige.
Historikern och universitetslektor Hossein Sheiban, vid Stockholms universitet, anser att Egyptson överskattar Muslimska brödraskapets styrka:
– Nutidens brödraskap är splittrat i massor av olika inriktningar. Organisationen är inte enhetlig! Det var därför den misslyckades i Egypten efter arabiska våren. Visst finns det fundamentalister i brödraskapet, men även många andra grupperingar, säger Sheiban.
Enligt Sheiban sprider Sameh Egyptson konspirationsteorier:
– Hans konspirationsteori om en utländsk muslimsk organisation som i hemlighet verkar i Sverige skapar många frågor. Vad anser han att konspiratörerna till slut vill uppnå? Vill de skapa en svensk muslimsk stat? Egyptson kommer alltid att kunna hitta konspiratoriskt material som stödjer hans tes. Detta skulle gälla även om han hävdade att marsianer i hemlighet var på väg att ta över jorden. Så fungerar konspirationsteorier. Den som övertygat sig själv om att en konspiration pågår hittar bevis överallt.
Konspirationsteorierna om muslimer i västvärlden utgår från en fransk rasistisk idé om ett kommande ”Eurabia”. Enligt Eurabia-tanken pågår en organiserad muslimsk massinvandring från Mellanöstern till Europa som syftar till att ta över den europeiska kontinenten via intensivt barnafödande.
– Efter 2019 har denna konspirationsteori normaliserats inom europeisk politik. Numera är det inte kontroversiellt att påstå att det existerar en konspiration som syftar till muslimskt politiskt herravälde i västerlandet – och att muslimska konspiratörer finns på alla nivåer i våra samhällen. Särskilt i Sverige har denna konspirationsteori varit mycket lyckosam, säger Sheiban.
Konspirationsteorierna om muslimer uppstod inte i ett europeiskt vakuum utan utgår från en äldre tradition av antisemitism, judehat och antijudiska konspirationsteorier. Inte minst sprids rasism mot muslimer via den gamla antisemitiska traditionen att sammankoppla judiskhet med vänstern.
Det var ingen slump att Anders Behring Breivik – med bakgrund inom det norska högerextrema Fremskrittspartiet – massmördade just socialdemokrater i syfte att stoppa en pågående konspiratorisk islamisering av Norge. Det är heller ingen slump att Breivik idag anser att en internationell judisk konspiration ligger bakom denna muslimska vänsterkomplott. När Förintelsen inleddes 1941 var folkmordet en del av Nazitysklands ”korståg mot judebolsjevismen”. Idag studerar forskare en nutida fortsättning på konspirationsidéerna om judebolsjevismen; konspirationsteorin om ”islam-vänstern” – eller som det heter på forskarfranska; ”islamo-gauchisme” (uttrycket användes första gången 2002 av den franske filosofen Pierre-André Taguieff).
I Frankrike används termen ofta av extremhöger-politiker för att anklaga kritiker från vänster för att vara blinda för hotet från den islamistisk extremismen och onödigt oroliga för rasism.
Det hela är mycket fiffigt.
Om kritiker påpekar att det finns rasism mot muslimer så svarar rasisterna att kritikerna själva är en del av den muslimska konspirationen – de utgör ”islam-vänstern”.
Begreppet ”islamism” fyller en viktig funktion för rasismen eftersom det möjliggör för rasisterna att argumentera att de är emot ideologin islamism – inte muslimer, som sådana. Islamism definieras i dessa sammanhang som en antidemokratisk politisk ideologi (inte sällan likställd med fascism via glosan ”islamofascism”) som kräver religiös dogmatism, antidemokrati och lydnad. Denna tolkning av ordet islamism har snabbt vunnit brett genomslag i Sverige. Men enligt forskningen är islamism en betydligt mer komplex ideologi.
Ordet ”islamism” förekom i svenska språket redan vid förra sekelskiftet, då det syntes någon enstaka gång i pressen. Exempelvis skrev Nerikes Allehanda 26 juli 1900 att islamister ”sträfvar efter ett fastare tillknytande af det band, som förenar alla bekännare af Muhammeds lära med hvarandra”. Likväl var ordet islamism ovanligt i svenskan även efter terrordåden 11 september 2001. Fram till 2013 benämndes hotfulla muslimer generellt som ”våldsbejakande jihadister” i svensk press.
Men efter den dramatiska omsvängningen i den svenska flyktingmottagningen 2015 hände något. Avskyn mot Sveriges muslimer ökade i takt med att SD:s flyktingpolitik blev politiskt allmängods.
2016 rapporterar databasen Svenska dagstidningar plötsligt hela 1 522 träffar för ”islamism”.
Jämfört med Nerikes Allehanda år 1900 har dessutom en avgörande förändring skett; islamism är inte längre enbart en kuriös politisk ideologi i länder med muslimsk majoritetsbefolkning. Istället varnar svenska medier för riskerna med ”islamism i Europa”.
Sameh Egyptson preciserar islamism i sin avhandling: ”Jag använder, vilket är vanligt inom forskningen, ordet ’islamism’ som en neutral beteckning, som synonym till ’politisk islam’, en politisk ideologi och rörelse som innefattar flera olika varianter.”
Egyptson är alltså ”neutral”.
Han visar att han är väl medveten om hur forskningen definierar islamism – som en bred teokratisk ideologi innehållande enorma inbördes skillnader.
Förenklat kan man säg att alla som uttrycker en politisk eller ideologisk åsikt – vilken som helst – utifrån sin muslimska tro, är islamister. Det finns demokratisk islamism, islamistiska liberaler och socialister. Islamistisk feminism existerar liksom kvinnohatande islamism. Det finns islamister som är konservativa, fundamentalistiska och även våldsbejakande extremister. Kort sagt; islamism är detsamma som samtliga politiska uppfattningar som utgår från muslimsk identitet.
Så fungerar alla teokratiska ideologier.
Oavsett om de är muslimska, kristna, buddhistiska eller tillber det stora spaghettimonstret.
Den största teokratiska rörelsen i Sverige är inte islamistisk utan utgörs av Kristdemokraterna – ett kristendomistiskt regeringsparti som alltså tillhör samma ideologiska familj som islamismen.
– Islamism utgör en mängd olika mångfacetterade försök att modernisera islam – en politisk utopi. Det som förenar islamister är att de vill återupprätta den muslimska gemenskapen ”umma”. Denna gemenskap kan utgå från demokrati. Men den kan även utgå från fundamentalism, säger Hossein Sheiban.
Egyptson hänvisar i sin avhandling till statsvetaren Hamid Enayat och dennes monografi ”Modern Islamic Political Thought” (1982) där Enayat påpekar att det inte finns någon motsättning mellan islamism och demokrati. Bara för att en muslim engagerar sig politiskt via sin tro – det vill säga hen är islamist – så behöver hen inte vara antidemokrat.
Därför säger Sameh Egyptson sig vara neutral angående islamism.
I sin avhandling.
Men i offentligheten frångår Egyptson sin egen definition. Den synlige Egyptson (i medier, på Twitter och så vidare) gör skillnad mellan goda svenska muslimer, som aldrig uttalar någonting islamistiskt, respektive islamister. Plötsligt är inte längre islamism à la Egyptson ”en neutral beteckning” – utan tvärtom ett hot.
Exempelvis i en intervju i Göteborgs-Posten säger Egyptson att ”när man skiljer på muslimer och islamism i Sverige kommer det bli bättre” (10 februari 2023). På Twitter skriver han att den ”islamistiska infiltrationen av Uppsala universitet skrämmer mig” (18 mars 2023). I Sydsvenskan (14 feb 2023) likställer han begreppet islamism med Muslimska brödraskapet: ”Jag har inget emot islam som religion, och jag har många muslimska vänner. Men Muslimska brödraskapets politiska islam, islamism som den kallas i forskningen, måste lyftas fram som en särskild version eller tolkning.”
Efter Egyptsons disputation har de vetenskapliga protesterna – som hävdar att avhandlingen aldrig borde ha godkänts – fallit platt till marken. Medier och opinionsbildare hänvisar till Egyptsons forskning när de rapporterar att muslimer verkar i lönndom för att ta över Sverige. Tidningen Dagen rapporterar att ”svenska myndigheter beskrivs som naiva och muslimska församlingar som centrum för islamistisk infiltration” (9 feb 2023). Terrorforskaren Magnus Ranstorp säger att ”konflikten om Sameh Egyptsons avhandling handlar i grunden om huruvida det svenska samhället ska ge offentliga bidrag till en islamistisk rörelse” (Svenska Dagbladet 15 feb 2023).
Budskapet till svenskar som är muslimer går fram: håll käften – annars avfärdar vi dig som islamist. Fast det spelar egentligen ingen roll om du håller käften. För är inte även det ett tecken på en hemlig islamistisk konspiration?