– Mississippis lagstiftare fortsätter insistera att de vet vad som är bäst för unga transpersoner och ignorerar helt rekommendationerna från varje större medicinsk organisation, säger Jensen Luke Matar, chef för Mississippibaserade organisationen Transgender Resources Advocacy Network and Services Program, till nyhetskanalen PBS Newshour, och fortsätter:

– Jag vet, efter att i flera år arbetat direkt med trans­ungdomar, att det de behöver är stöd, kärlek och bekräftelse – inte denna fräcka ­politiska ­attack som skär av deras ­tillgång till livräddande vård.

Stoppar livräddande vård

Lagförslaget måste fortfarande passera delstatens representant­hus – republikanskt kontrollerat, vilket borgar för grönt ljus även där – samt delstatsguvernör Tate Reeves (R) kontor för en signatur. Men om denne behållit samma inställning till transpersoner som han hade för två år sedan – 2021 godkände han en lag som förbjöd transpersoner att delta i kvinno- eller flickidrott – är sannolikheten stor att gällande lag bara är en formalitet bort.

Med andra ord går Mississippis unga transbefolkning en kallare framtid till mötes. En framtid där vård, som bevisligen förbättrar människors allmänna mående, psykiska hälsa och i bästa fall också bidrar till att rädda liv, inte längre ges till en del av befolkningen.

– Det enda sättet att lindra könsdysfori är med individualiserad och kvalitativ köns­bekräftande vård. Det handlar om unga transpersoners ­möjlighet att leva drägliga liv, och för vissa är tillgången till vård direkt livsavgörande. Får man inte vård i tid ökar dess­utom risken för att man behöver mer vård senare i livet, säger Elias Fjellander, förbundsordförande RFSL Ungdom.

”Äcklande att se”

Onsdagen den 15 februari, veckan före omröstningen, samlades en grupp demonstranter utanför Mississippis representanthus för att visa sin avsky för lagen. En av dem var Ray Walker, 17 år, själv under hormonbehandling sedan ett år tillbaka. Han kallar lagförslaget ”riktigt vidrigt”.

– I stället för att fokusera på att göra delstaten bättre har politikerna bestämt sig för att jaga transkids, för att ge sig på en väldigt skör demografisk grupp. Vi har redan den högsta självmordsfrekvensen. Det är äcklande att de sparkar på oss när vi redan ligger ner, säger han till nyhetsbyrån AP.

På plats fanns även Clint Faulkner som tillsammans med sin fru Amanda har sju barn, en av dem transpojken Ace.

– Mississippi, min delstat, ligger på 50:e plats när man rankar sjukvård, men så säger de att det är mycket viktigare att de ska berätta för mig hur jag uppfostrar mitt barn!? 50:e plats avseende sjukvård – men det är Aces transition som oroar dem!?

Kulturkrig splittrar landet

Lagförslaget i Mississippi är det tredje i år – Utah och South ­Dakota var först ut – som passerar amerikanska lagstiftares allt bredare nålsöga i frågan. Sedan tidigare har också Alabama, Arkansas, Texas, Arizona, Tennessee och Florida klubbat igenom liknande förbud. I de två förstnämnda delstaterna har domare tillfälligt blockerat lagarna från att träda i kraft.

Om listan fylls på med delstater som försökt eller är i färd med att genomföra liknande lagändringar landar det totala antalet på minst 27 av landets 50 delstater. Eller på 36 om alla olika transfobiska och hbtq-fientliga lagförslag som lagts de senaste åren fram räknas med.

Samtidigt pågår en motrörelse på federal nivå. Både president Joe Biden och vice president Kamala Harris har ihärdigt försvarat transpersoners rättigheter. De har skapat arbetsgrupper i frågan, infört möjligheten att välja ”x” som kön istället för ”man” eller ”kvinna” vid passansökan, avsatt medel för att erbjuda bättre vård till unga transpersoner, ökat tillgängligheten till federal hjälp för gruppen – för att nämna några av de transvänliga steg framåt Bidenadministrationen tagit.

Paradoxal utveckling, kan tyckas. Men enligt ­Patrik ­Hermansson, som 2017 ­infiltrerade brittiska och ­amerikanska nazister, finns en enkel förklaring till det kulturkrig som splittrar landet.

– Unga är generellt mer progressiva, men gruppen som reagerar gör det ännu starkare och ännu argare, sade han till Dagens ETC i höstas om att toleransen för transpersoner ökat i samhället samtidigt som hatretorik mot dem uppnår allt högre decibeltal.

Säger sig värna barn

Vad framtiden kan komma att bjuda på är oklart. Sedan mellanårsvalet i höstas är amerikanska kongressens representanthus numera majoritetsbefolkat av republikaner, samma republikaner som i sina valkampanjer återkommande torgförde transfoba åsikter och underströk vikten av att ”skydda” barnen mot en växande queerkultur.

– Vi ska respektera genus igen – det vill säga manligt och kvinnligt, sade republikanska kongressledamoten Marjorie Taylor Greene, en av de mer hårdföra och högerpopulistiska rösterna i amerikansk politik, i början av januari till The New Republic när hon tillfrågades om representanthusets republikanska majoritets kommande agenda i transfrågan.

Parallellt med en tuffare ton från politiker mot trans­personer har också mer hårdföra element i befolkningen vädrat morgonluft. De senaste åren har attacker och våld med transfobiska motiv ökat.

I somras uppmärksammades till exempel hur högerextrema organisationen Proud boys dykt upp på sagostunder för barn med dragqueens som sagouppläsare och underhållare. På en sådan uppläsning på ett bibliotek i San Lorenzo utanför San Francisco ställde sig Proud boys-medlemmarna – en av dem var klädd i en tröja med texten ”Kill your local pedophile” [”Döda din lokale pedofil”, red:s anm.] – upp efter en sång och började skrika homofobiska och transfobiska förolämpningar.

Trots allt detta påminner Levi Karvonen, internationell kommunikatör på RFSL, om att det faktiskt finns ljuspunkter. Men säger också att det växande mörkret är bekymmersamt.

– Ungefär hälften av de hbtqi-fientliga förslag som lagts på delstatsnivå rör attacker mot just transpersoners rättigheter. De handlar till exempel om tillgången till ­könsbekräftande vård, möjligheten att delta i sport eller att använda rätt badrum begränsas. Men även om 2022 var ett rekordår i negativa förslag, är ljuspunkten att mindre än tio procent av dem faktiskt gick igenom. De hårdare tongångarna mot hbtqi-­personer i USA är oroväckande då vi ser att det påverkar inte minst unga transpersoners psykiska hälsa, säger han.