Vi befinner oss på Hotell Gästis spaavdelning i Varberg. Här har miljonären, den självutnämnde kommunisten och provokatören Lasse Diding skapat en kopia av det Leninbad som han besökte i dåvarande Leningrad i mitten av 80-talet.

 – Det var ett palatsbad i en källare från 1700-talet med en liten bassäng, fotbad, ångbastu och isbad. Lenin badade där i början av 1900-talet när regeringen var placerad i Leningrad. Jag hade det här badet i åtanke när vi skulle bygga ut Hotell Gästis, och utifrån mina minnen byggde vi vårt eget Leninbad, berättar han.

Att dedikera ett bad till en av Sovjet-kommunismens kändaste teoretiker och ledare anses av många inte vara helt oproblematiskt. Det vet Lasse Diding, men menar att det är något han har dragit nytta av.

– Leninbadet har blivit väldigt omskrivet, men det är även det som har gjort att jag har klarat mig som politisk varelse, det finns en touch av humor och ironi i mitt Lenin-engagemang. Min blotta existens gör dessutom att diskussionen om Lenin, Kuba och kommunismen fortsätter. Men det finns såklart några riktigt starka motståndare till Lenin­badet, till exempel moderaten Gunnar Hökmark och journalisterna Staffan Skott och Peter Fröberg Idling. De tycker att nazism och kommunism är är lika hemskt och undrar varför jag inte bygger ett Hitlerbad, säger Lasse Diding.

Om jag ska vara kritisk mot Lenin så kan jag säga att hela det välde han skapade uppenbarligen gick åt pipan

Sparbankschefens Lenin-samling

När han fick erbjudande om att köpa parken utanför hotellet 2010 ville han döpa om den till Leninparken, men då stoppades köpet. Samma sak hände när Varbergs fotbollsstadium skulle säljas och han ville köpa den och kalla den Leninstadion.

Lasse Diding menar att man måste se Lenin och hans agerande i det historiska sammanhang han verkade i. 

– För mig står Lenin som symbol för vissa avgörande saker. Han var till exempel den enda som stod emot krigshetsen och betalade ett högt pris när han drog Ryssland ur kriget. Men om jag ska vara kritisk mot Lenin så kan jag säga att hela det välde han skapade uppenbarligen gick åt pipan. Han misslyckades med att omsätta kommunismen i praktiken, och det avgörande i att det misslyckades var att demokratin i Ryssland dog och partidiktaturen tog över.

Jag fick först hålla tal inför 500 högdjur från kommunen och valde att berätta lite om kommunismen, det kanske inte var så jättelyckat

Hotellet och Leninbadet invigdes 2007 och samma år blev Lasse Diding utsedd till årets företagare i Varberg. Då avslöjades det att han inte var den enda Varbergs-bon som vurmade för Lenin.

– Jag fick först hålla tal inför 500 högdjur från kommunen och valde att berätta lite om kommunismen, det kanske inte var så jättelyckat. Efter det blev jag bjuden på lunch av Sparbanks-direktören, det visade sig han hade bott tio år i Moskva, hade en rysk fru och en svärfar som älskade Lenin. Efter lunchen visade han mig ett stort skåp på sitt kontor och i det skåpet hade han en helt gäng Lenin-byster som han samlat på sig under sina tio år i Moskva. Han hade fyra Stalin-byster också som han skämdes för och gav bort till mig, säger Lasse Diding och flinar lite så att hans blåmålade framtand visar sig. 

En konferens avbokades fem dagar efter invasionen, men det är det enda

68-vänsterns favoritresemål

På frågan om Rysslands invasion av Ukraina har påverkat Hotell Gästis och Leninbadets popularitet svarar han:

– Inte nämnvärt. En konferens avbokades fem dagar efter invasionen, men det är det enda. Det som är intressant är att Lenin faktiskt är Putins största historiska fiende, det är honom han är mest förbannad på i sina politiska tal. Mellan åren 1917–1924 så stod Lenin för en extrem ukrainsk nationalism och ville att det ukrainska språket skulle uppmuntras. Så Putin ser det som att Lenin förstörde Ryssland genom att vilja befria Ukraina.

Man skulle kanske kunna tro att de typiska besökarna på Lenin-badet utgörs av så kallade gammelkommunister och personer som tillhörde 68-vänstern.

– Den gruppen finns absolut bland våra besökare, men man hade aldrig kunnat få hotellet att gå runt bara med den målgruppen, säger Lasse Diding.

Åsa Moberg ringde en dag och frågade om jag vill ha hennes 65 meter böcker som fanns i hennes sommarstuga i Dalarna. Sådant händer hela tiden.

De flesta som bor på hotellet i veckorna är personer som jobbar i staden eller är på konferens, och få av dem är politiskt intresserade eller vet ens vem Lenin var.

– Men på helgerna kommer ju många hit för att bada, och bland dem finns en mycket yngre målgrupp som kommer hit för att de tycker att det är lite hippt. De är intellektuella, har koll på Lenin, och tar med sig böcker härifrån.

Ett av Gästis signum är just alla böcker. Hotellet ger bort tio meter böcker i månaden, och under de tjugofem år som det har funnits har Lasse Diding fått över två miljoner böcker av olika människor.

– Åsa Moberg ringde en dag och frågade om jag vill ha hennes 65 meter böcker som fanns i hennes sommarstuga i Dalarna. Sådant händer hela tiden.

Från Leningrad till Havanna

Ett tiotal kvarter från Gästis, nere vid havet, ligger ett annat hotell med kommunism-koppling som Lasse Diding äger; Hotell Havanna. Ett före detta vandrarhem som han, nykter alkoholist sedan femton år tillbaka, själv beskriver som ”mitt sista fylleköp och ett slags revanschprojekt mot min alkoholism”.

Vandrarhemmet byggdes om och inreddes som ”drömmen om Kuba”, med palmer, cigarrsalong, tavlor på revolutionärer och en bar med över 200 romsorter. Inspirationen till hotellets estetik fick Lasse Diding genom sina resor till landet i mitten av 90-talet, strax efter den så kallade ”el período especial” när Sovjetunionen föll samman.

– Jag kom dit första gången 1995, och kände mig direkt hemma. Det fanns inga mobiler, kubanerna var välutbildade men hade inga jobb, så de hade mycket tid att hänga med mig. Jag åkte dit under många år, byggde upp relationer med folk som jag bodde hos, och lärde känna ett samhälle som andra försöker utmåla som ett helvete på jorden, säger han.

Hallands-Moderaterna valde till exempel att ha sin årsstämma här

Moderater och Che Guevara

Precis som Sovjetunionen har Kuba och dess kommunistiska regim också ofta varit föremål för kritik. Men till skillnad från Leninbadet har Hotell Havanna inte kritiserats för att den okritiskt hyllar kommunism. Lasse Diding tror att det beror på att svenskar ofta har en ”exotisk och romantisk” bild av Kuba.

– Många av våra besökare har varit på Kuba eller vill åka dit, och jag tror inte de uppfattar hotellet som så politiskt laddat som Leninbadet. Hallands-Moderaterna valde till exempel att ha sin årsstämma här, och dessutom har många av Latinamerikas ambassadörer har varit här. På invigningsfesten var Kubas före detta ambassadör här, tillsammans med en massa kommunalråd, lokalbor och en gammal moderat polischef som också var regionens ordförande vid den tidpunkten. Han hamnade bredvid personal från Kubas ambassad som vid elvatiden på kvällen tog fram gitarrer och fick alla att sjunga ”Commandante Che Guevara”, även moderaten tvingades sjunga med, berättar Lasse Diding med ett skratt.

Förut var det Bockstensmannen som drog folk till Varberg, och nu är det Lenin

Han är i full färd med att utöka sina kommunistiskt inspirerande verksamheter med ett nytt projekt; en stiftelse och ett konstnärligt residens med sex gästbostäder inhysta i ett av hans många hus i staden. 

– Det ska heta Leninland och dit ska konstnärer, författare och musiker kunna söka vistelsestipendier så de kan komma och jobba och bo gratis i upp till sex veckor. Jag hoppas att det blir en viktig institution för kulturarbetare som ofta är fattiga, och att den blir viktig för staden också. Politikerna här tycker nog att jag är en smart och rik gubbe, men de tycker kanske att det är synd att jag håller på just med Lenin, säger Lasse Diding.

– Förut var det Bockstensmannen som drog folk till Varberg, och nu är det Lenin.

Bockstensmannen är ett av Sveriges mest intressanta fynd från medeltiden och finns sedan länge på Hallands kultur­historiska museum som är beläget innanför murarna på Varbergs fästning. Utanför museets entré står statyn som föreställer en kvinna som slår sin handväska mot en nazist, ursprungligen fångad på bild av pressfotografen Hans Runesson 1983. Att statyn kommit just till Varberg är Lasse Didings förtjänst. Han köpte den av konstnären Susanna Arwin och ville skänka den till Varbergs kommun, men då uppstod en diskussion där vissa menade att det inte var rätt att ta emot en sådan här staty av en Lenin-kramare.

– I kulturnämnden röstades förslaget att ta emot statyn sedan ner, och då ville skänka statyn till Hallands kulturhistoriska museum istället. Meningsskiljaktigheterna om statyn har fortsatt även bland personalen på museet, men nu fem år senare älskar alla den.

Gammelkommunistens böcker

Innan vi lämnar Varberg gör vi ett stopp på Jan Myrdalbiblio­teket, även det signerat stadens kändaste kommunist. Här bodde författaren Jan Myrdal under sina sista år i livet, omgärdad av enorma mängder böcker och i ständiga bråk med vännen Lasse Diding. Deras hatkärleksrelation skildrades nyligen i dokumentären ”I väntan på Jan Myrdals död” av regissörerna Bo Sjökvist och Bengt Lövgren. Biblioteket är utspritt på tre våningar och källare i ett gammalt funkishus. 

Här jobbar fyra arkivarier och ett stort antal bibliotekarier med katalogisering och skötsel av biblioteket på frivillig basis, med att arkivera och organisera biblioteket, och bygga upp ett professionellt personarkiv över Jan Myrdal och hans fru Gun Kessle. 

– I dagsläget har Jan Myrdalbiblioteket över 50 000 böcker. Ungefär 30 procent av bibliotekets 50 000 böcker finns inte på något annat bibliotek i Sverige och 15 procent finns inte på något annat bibliotek i Europa. Vi restaurerar också en del böcker som är väldigt gamla, och ger bort restupplagor av hans egna böcker som vi förvarar här, berättar Lasse Diding.

I biblioteket hålls guidade visningar, ledda av medlemmar i Jan Myrdalsällskapet. En av guiderna är Elisabeth Hallin, som beskriver besökarna som en blandad grupp.

– Det är väldigt många personer över 70 år som kommer hit, men också många i 30-årsåldern, ofta akademiker, som kanske har hört talas om Jan Myrdal från sina föräldrar. Nästan alla, oavsett ålder, blir så fascinerade över mångfalden bland böckerna, att det inte bara är ett politiskt vänsterbibliotek.

Socialdemokraten Rickard Sandler som var med och startade skolan var en av dem som översatte Marx texter till svenska, så det finns en Marx-koppling här

Arbetarhistoria och Marx-spa

Nordöst om Varberg ligger Viskadalen, namngiven efter ån Viskan som har sin källa i sjön Tolken väster om Ulricehamn och mynnar ut i Klosterfjorden i närheten av Åskloster. Det är en plats som präglas av textilindustrins framväxt och därmed även textilarbetarnas liv och kamp. Här ligger Viskadalens folkhögskola, en av Västra Sveriges arbetares folkhögskolor två skolor.

Skolan och dess konferensgård präglas av arbetarrörelsens arv och kultur; röda fanor vajar på gårdsplan, tavlorna som sitter på väggarna är gjorda av arbetarmålaren Albin Amelin, och kurssalarna är döpta efter kända folkbildare från arbetarrörelsen.

Här ligger också Sveriges enda Marx-spa.

– Socialdemokraten Rickard Sandler som var med och startade skolan var en av dem som översatte Marx texter till svenska, så det finns en Marx-koppling här. Vi visste att vi vill ha ett spa, och som en liten blinkning till Leninbadet i Varberg, på andra sidan av Viskan, skapade vi vårt Marx-spa 2019, berättar skolans rektor Magnus Linder.

Det var dock inte helt lätt att hitta Marx-kuriosa till den nybyggda spaavdelningen. Efter mycket letande fick skolan kontakt med ett magasin för historiska föremål i Tyskland.

– Det är ett statligt tyskt magasin där man har samlat all gammal konst från Östtyskland; tavlor, statyer, tyger, byster och andra föremål. Ingenting är tyvärr till salu, men vi på Viskadalens folkhögskola har fått låna den här fina Karl Marx- bysten av magasinet och förnyar låneavtalet regelbundet, säger Sofia Bohlin som är lärare på skolan.

På Viskadalens folkhögskola kan man också besöka utställningen ”Gummifabriken – lyckliga människor i ett lyckligt samhälle?” om Viskafors Gummi­fabrik och den fackförening som växte fram där. I fabriken, som bland annat tillverkade gummi till Firestones bildäck, blandade arbetarna kemikalier för hand, saknade ventilation och andades dagligen in den giftiga gummiröken. Detta gjorde att många blev sjuka i cancer och olika lungsjukdomar, och den lokala fackklubben krävde därför att en ny fabrik skulle byggas med säkrare arbetsförhållanden. Detta fick man inte igenom, men när fackförbundet Fabriks 1992 uppmanade alla avdelningar att granska sina kemikalieorsakade cancerfall bland medlemmarna anmäldes över 50 fall från Viskafors gummifabrik. Ett fåtal av dessa erkändes som arbetsskador och berättigades ersättning.

Man kan, för att använda en marxistisk term, säga att kapitalet för hela den västsvenska industrialiseringen är ihopvävt av kvinnorna här en gång i tiden

Ännu mer arbetarhistoria i Viskadalen kan man som besökare ta del av på Rydals arbetarmuseum. Här finns utställningar om textilindustrins utveckling, maskiner som användes i produktionen och berättelser om dem som arbetade på bygdens textilfabriker.

Museet är också en plats där de spänningar som funnits mellan arbetarrörelsen och industriföretagen blivit synliga. 

– Rydals arbetarmuseum har historiskt varit beroende av donationer från textilindustrin, så när utställningen ”Arbete, makt kapital” visades på 70-talet var det lite känsligt eftersom den belyste arbetsvillkoren i textilfabrikerna, berättar Magnus Linder som förutom att vara rektor på Viskadalens folkhögskola också är väl bevandrad i bygdens arbetarhistoria. Han vill också lyfta fram kvinnornas historia.

– Det som är häftigt med Sjuhäradsbygden där vi befinner oss är att den både är rik på kvinno- och arbetarhistoria. Det som kom att bli textilindustrin här startade i slutet av 1700-talet, då ett gäng driftiga kvinnor, för att dryga ut familjens inkomst, köpte bomull och fick vävuppdrag av de så kallade förläggarkvinnorna som hade vävstolar på sina gårdar, säger Magnus Linder. 

– Man kan, för att använda en marxistisk term, säga att kapitalet för hela den västsvenska industrialiseringen är ihopvävt av kvinnorna här en gång i tiden.