Biblioteksgatan, som av August Strindberg beskrevs som en av Stockholms fulaste gränder, är idag den svenska lyxkonsumtionens epicentrum. Här duggar de allra mest exklusiva butikerna tätt. På den knappt tre hundra meter långa gatan finns inte färre än fyra butiker för klockor i prisklassen 35 000 kronor och uppåt. Lång uppåt.
I resten av Sverige rör sig ekonomin med stormsteg mot lågkonjuktur. I förra veckan meddelade Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen att den redan är här, och varnade i samma veva för att den kommer att bli utdragen.
Men det märks knappt inne på Bo Berggren Urhandel. Här, nästan längst söderut på Biblioteksgatan, har den familjeägda butiken sålt lyxklockor sedan 1964.
– Klockor har alltid varit intressant, det är en bred produkt. Det finns klockor för allt från några tio tusen kronor och uppåt. Mellansegmentet har inte varit lika starkt den senaste tiden. Men riktiga high-end-klockor för 250 000 kronor plus, de går fortsatt bra, säger Petter Berggren, butikschef och tredje generationen i butiken.
”Fruktansvärt trevligt”
Rent statistiskt har det aldrig sålts fler dyra, exklusiva klockor än nu. Förra året mer än tredubblades exporten av schweiziska klockor till Sverige jämfört med 2021. Det visar färska siffror från branschorganisationen Federation of the Swiss Watch Industry.
– Den här typen av klockor köps med överskottskapital, och det är ett fruktansvärt trevligt sätt att spendera sitt överskott på. Mycket trevligare än att ha ett depåkonto med lite siffror på, säger Petter Berggren och lägger till:
– Men jag vet inte om våra kunder ser det primärt som en investeringsgrej. Jag pratar hellre om de mjuka värdena. Det är ett otroligt hantverk och fin uppfinningsrikedom i de här klockorna.
Rekordår för lyxföretagen
Det är inte bara klockindustrin som trotsar det ekonomiska läget. Lyxprodukter säljer bättre än någonsin.
När lyxkonglomeratet LVMH i förra veckan presenterade sin finansiella årsrapport så lyste siffrorna i klargrönt. Både företagets resultat och försäljning ökade med 23 procent jämfört med 2021. I varumärkesportföljen finns 75 av världens mest kända lyxmärken, bland annat Dior, Tiffany och Louis Vuitton.
“Ett rekordår trots den geopolitiska och ekonomiska situationen”, sammanfattar LVMH självt det gångna året.
På köpet har konglomeratets ägare, Bernard Arnault, blivit världens rikaste man.
”Klyftorna har ökat”
Inflationen drabbar olika samhällsgrupper olika hårt, konstaterar Ulrika Holmberg som är konsumtionsforskare vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
– En sådan här kris drabbar inte alla hushåll lika. Vi har sett hur klyftorna i samhället under lång tid har ökat. De som har mycket pengar och är intresserade av de här varumärkena har inte drabbats så hårt, säger hon.
Till skillnad från finanskrisen 2008, som framför allt drabbade de med osäkra anställningar och de som blev av med sina jobb, så slår den kris Sverige nu är på väg in i bredare. Höga mat- och energipriser och höjda räntor påverkar visserligen alla samhällsskikt. Samtidigt lade de svenska höginkomsttagarna pengar på hög under pandemin – det gick helt enkelt inte att lägga pengarna på resor och dyra utemiddagar när samhället stängde ner.
– Det är pengar som de har råd att spendera nu, säger Ulrika Holmberg.
”Känsligt som du förstår”
Ett stenkast ifrån Biblioteksgatan ligger lyxmärket Bottega Venetas Sverigebutik. Här säljs exklusiva italienska skinnhandväskor och den billigaste har en prislapp på strax över 10 000 kronor. Utanför butikens entré hänger band i svart sammet, av den typ som annars brukar synas på röda mattan.
Bottega Venetas ägare Kering har ännu inte presenterat sin årsrapport – men redovisade ökande vinster under förra årets tre första kvartal. Mellan juli och september 2022 låg Bottega Venetas intäkter på nästan fem miljarder kronor. Det är mer än under samma period både 2021 och före pandemin.
Men hur den svenska butiken har gått vill butikschefen helst inte prata om.
– Vi kan inte säga någonting om resultaten, det är internt. Det är känsligt som du förstår, hälsar chefen.
Undviker traditionella börser
Lyxföretagen har trots allt inte varit immuna mot inflationen. Kostnaderna för dyrare råmaterial gör i slutändan produkterna dyrare. Klocktillverkaren Rolex höjde till exempel priserna på sina modeller med i snitt tre procent och som mest tolv procent under inledningen av 2022.
Något som enligt lyxvärldens logik kan ha bidragit till att göra produkten ännu mer eftertraktad.
– Det ligger i exklusivitetsbegreppets natur att produkterna då inte ska finnas överallt. Om en vara skulle bli ännu mer oåtkomligt, om man måste offra ännu mer för att få den, så kan den alltså bli ännu mer eftertraktad, säger Ulrika Holmberg vid Handelshögskolan.
– Dessutom är det vanligt att man i oroliga ekonomiska tider undviker de traditionella börserna. Istället köper man konst, klockor eller champagne som man kan lagra. Det är produkter som man ser som investeringar, säger hon.
Just det verkar också ha gett utslag i de svenska auktionshusen. Där staplades förra året prisrekorden på hög, och allra dyrast blev ett konstverk av amerikanen Jim Nutt. Målningen klubbades i december för 13,1 miljoner kronor på Bukowskis.
Samma månad låg den svenska inflationstakten på 10,2 procent – den högsta nivån sedan 1991.
