”Sverige säljer oss för att skydda de som anses vara svenskar”
Mizgin känner sig både ledsen och besviken över de svenska myndigheternas bemötande.
Bild: Joakim Medin
Dagens ETC
Sverige har genomfört tre utlämningar till Turkiet under Natoprocessen, intygade utrikesminister Tobias Billström i den turkiska intervju Dagens ETC uppmärksammade i förra veckan.
Beskedet skapar ännu större oro för svenskkurdiska Mizgin, vars make Nahsan sedan den 2 januari är nästa person att ha en plats på ett utvisningsflyg. Han anses inte vara ett hot mot Sverige. Istället är det Mizgin som stämplats.
– Jag tror inte längre på grundlagarna när jag undervisar mina elever om dem, säger hon till Dagens ETC.
Mizgin har provat precis allt. Hon har ringt och mejlat till Säkerhetspolisen, Säpo, och krävt att få veta anklagelserna som riktas mot henne, men inte fått svar. Hon har överklagat Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas beslut om att utvisa hennes make. Människorättsorganisationer har protesterat mot situationen, medan vänner, främlingar och Vänsterpartiet har startat ett digitalt upprop.
Men ingenting har rubbat de ansvariga myndigheterna. Hennes familj ska splittras och själv förblir hon stämplad som en fiende till Sverige.
– Jag har bott här i 30 år och alltid framställt landet som ett så gott exempel. Med välfärden, demokratin och lagarna. Sverige var min trygghet men nu har det blivit min otrygghet istället, sammanfattar Mizgin när Dagens ETC möter henne i en stad i Mellansverige.
Hon och hennes make Nahsan har medverkat i flera tidigare artiklar, i en större granskning av hur Säpo har klassificerat dussintals kurder som säkerhetshot genom att koppla samman dem med den kurdiska PKK-rörelsen. Säpo har inte lagt fram fullständiga bevis men Migrationsverket har ändå beslutat om kurdernas utvisning.
Går nu ut offentligt
Mizgin är dock sedan länge svensk medborgare. Därför har Migrationsverket beslutat utvisa hennes make istället.
Tidigare har hon inte velat framträda offentligt. Nu gör hon det, men fortsatt utan att röja sitt efternamn på grund av familjeskäl. Det är inte lätt att avslöja för hela Sverige att man blir betraktad som ett hot mot det samhälle man delar med alla andra.
– Jag har tvekat. Du kanske blir utpekad på stan som en farlig person, trots att du inte har gjort någonting. Men jag har förstått att det inte finns något annat sätt för att bli hörd. Om jag pacificerar mig själv skulle det gå emot min identitet, säger hon.
Jobbat på socialtjänsten
Mizgin och Nahsan har tillsammans den sexåriga sonen Zoran. De bor i egen villa och har en katt. Hon är egenföretagare och driver en pizzeria där Nahsan jobbar. Hon är även examinerad gymnasielärare och undervisar deltid, arbetar som personlig assistent, som handledare hos ett arbetspoolföretag och som utredare hos socialtjänsten.
Det är svårt att se hur hon skulle kunna ha tid med någon samhällshotande verksamhet, men i förra månaden tog de emot Migrationsverkets sista utvisningsbeslut. Nahsan hade fram till den 2 januari på sig att lämna landet. Den här gången kan han inte själv träffas och bli intervjuad.
Hänger ihop med Nato
Sedan i våras har de svenska kurdutvisningarna flätats samman med Natoprocessen och Turkiets krav på utlämningar av ”terrorister” från Sverige. I förra veckan uppmärksammade Dagens ETC en intervju som utrikesminister Tobias Billström (M) gjorde med den turkiska nyhetsbyrån Anadolu Agency dagen före julafton, där Billström bland annat föreslog ett förbud mot att vifta med PKK-flaggor. Utrikesministern fick också frågan om vad Sverige hittills gjort för att motarbeta terrorism, under Natoprocessen.
– Vi har utlämnat tre personer till Turkiet, en av dem har också varit PKK-medlem, svarade Billström.
Tre personer har av olika skäl skickats till Turkiet i augusti respektive december 2022. Men inte ens Turkiets regering har framställt samtliga tre ärenden som kopplade till de turkiska kraven på Sverige.
Mizgin fruktar att hennes make kommer bli nästa kurd att skickas till Turkiet, som en del av vad Sveriges regering själv tycks betrakta som en del av uppmjukningspolitiken mot den auktoritära presidenten Recep Tayyip Erdogan.
– Jag har sagt från första början att Sverige inte kommer lämna ut personer som står på Turkiets utlämningslista, men de kommer att skicka personer som Nahsan. Vi är något man ger i utbyte. Sverige säljer oss för att skydda de som anses vara svenskar och vi blir exkluderade på grund av vår etniska bakgrund. Det tar jag åt mig av, för jag har gjort allt det som kallas för integration, säger Mizgin.
Blev förföljd i Turkiet
Hon kom till Sverige när hon var 20 år gammal för att återförenas med sin dåvarande make, och hade då en redan femårig dotter med sig. Mizgin växte upp i en herdefamilj i det kurdiska, sydöstra Turkiet och behövde gifta sig redan som 14-åring. I Sverige introducerades hon för helt nya värderingar som fick henne att utvecklas och följa sina egna ambitioner.
Vi åker en tur i hennes bil genom staden där hon bor. Mizgin stannar till framför SVT:s lokala studio, där hon var projektanställd 2008 och senare även gick på ett sommarvikariat. Hon har även varit flerårig, frilansande krönikör i en borgerlig morgontidning.
– Jag hade alltid drömt om att bli journalist. Jag började 2003 och tror min första artikel publicerades i tidningen Sesam. Jag fick lite hjälp med språket.
Men det är framför allt hennes arbete för prokurdiska medier i Turkiet som lämnat störst avtryck. Det stora genombrottet kom 2008 när hon lyckades avslöja att ledaren för en illegal militär underrättelsetjänst i Turkiet, Jitem, hade besökt Sverige och här träffat en turkisk nationalist, som senare begick ett dödligt attentat mot högsta domstolen i Turkiet.
– Jag hamnade i centrum för både positiv och negativ publicitet. Jag blev utsatt, jag fick dödshot, jag blev förföljd i Turkiet.
Hjälpte Säpo med information
Mizgin berättar att hon under ett nytt besök i landet 2013 söktes upp av turkisk underrättelsetjänst, som sa att de hade folk i Sverige och kunde göra livet surt för henne här. Efter att hon ringt svenska ambassaden i Ankara kontaktades hon av Säpo, som ville veta mer om turkisk underrättelseverksamhet på svensk mark.
– Och därefter, 2015, träffade jag Nahsan och kärleken kom. I det skedet ville jag ta det lugnt och leva som alla andra gör.
Mizgin slog in på nya och lugnare yrkesbanor. Men hon är övertygad om att hennes bakgrund som granskande journalist har gjort henne till en måltavla. Hon har ingen dom mot sig i Turkiet men tror att det har vidarebefordrats falska anklagelser om henne. Precis som Turkiet gjort om andra journalister man kallar ”terrorister” och har begärt utlämnade från Sverige.
– Turkiet har lämnat mitt namn till Sverige. För det finns ingen annan anledning att se mig som ett säkerhetshot.
I en skriftlig kommentar till Dagens ETC förklarar Gabriel Wernstedt, pressekreterare vid Säpo, att myndigheten bedömer om en person kan utgöra ett säkerhetshot genom att se till vad som är känt om en persons bakgrund, kontakter eller egna aktiviteter i Sverige eller utomlands.
”Det kan till exempel handla om att personen bedöms ha kopplingar till olovlig underrättelseverksamhet, spioneri eller till terrorism. Säkerhetspolisen gör en helhetsbedömning utifrån information från egna källor, nationella och internationella samarbetspartners”, skriver Gabriel Wernstedt.
Görs ingen bevisvärdering
Sedan 2010 har Förvaltningsrätten i Stockholm varit den enda migrationsdomstolen som hanterar säkerhetsmål med utvisning. Kirsi Laakso Utvik som är chefsrådman vid domstolen uppger sig känna till en handfull andra mål där en anknytningsperson har nekats uppehållstillstånd på grund av en anhörig. Det finns praxis för att döma på det sättet sedan 2021, när Migrationsöverdomstolen nekade en utländsk kvinna fortsatt uppehållstillstånd på grund av att hennes svenska make bedömdes ha koppling till våldsbejakande islamism.
I utvisningsbeslutet Mizgin och Nahsan fått hem hänvisas det specifikt till denna dom från 2021, trots att de själva inte har ett dugg att göra med islamism.
– Uppehållstillstånd är ingenting man har rätt till. Det är en förmån man ansöker om och som man kan få under vissa omständigheter. Sedan finns det olika grunder för när man kan neka det och då kan det vara tillräckligt bara att en person är föremål för Säpos intresse, säger Kirsi Laakso Utvik.
Men med det sagt, så går Migrationsdomstolen inte in och tittar i vad Säpo faktiskt har för uppgifter mot personer som pekas ut.
– Vi gör ingen bevisvärdering av vad Säpo har, säger Kirsi Laakso Utvik.
– Vi har inte heller det här hemliga materialet från Säpo. Utan är det att man är etablerad i vissa kretsar, att man har Säkerhetspolisens intresse på sig, det kan vara tillräckligt.
Flertalet debattörer, riksdagsledamöter och människorättsorganisationer har riktat kraftig kritik mot kurdutvisningarna. Det är ett problem med bristande rättssäkerhet, menar man, när ansvarig myndighet och domstolar beslutar som de gör trots oegentligheter och trots att ingen får en fullständig insyn i Säpos påstådda bevis.
Tvingades berätta för sonen
Vi hämtar upp lilla Zoran från förskolan och återvänder hem till villan. Mizgin berättade för sin son på hans sexårsdag, dagen efter att Nahsan skulle ha lämnat landet, att han nu riskerar få växa upp utan sin pappa. Sverige har belagt Nahsan med ett tio år långt inreseförbud i hela Schengenområdet. Samtidigt törs Mizgin inte återvända till Turkiet.
– Jag har berättat för honom att myndigheterna vill att pappa åker iväg, men inte nämnt polisen för att inte skrämma honom. Han har ställt många frågor. Ska jag prata med dem om att jag vill ha min pappa? undrar han.
Mizgins egna frågor förblir obesvarade. Hur kommer det sig att hon kan få gå fri och ostraffad på gatorna om hon är ett sådant hot mot Sverige? Varför bryr sig lagmännen inte om att begära bevis från Säpo?
– Jag har jobbat som lärare i fyra år och älskar att vara med mina elever. Men det här har gjort att min syn på Sverige har förändrats. Jag litar inte på myndigheterna längre och jag tror inte på grundlagarna när jag undervisar eleverna om dem.