Upphandlingen av ett nytt system är redan klar. Åtminstone för grundskolan. Men enligt Patrik Kärkkäinen, it- och digitaliseringschef vid Stockholms stad, ska samtliga skolformer från förskola och uppåt ha tillgång till plattformen i augusti 2024. Och den här gången ska allt gå rätt till från början.

– Man har tagit lärdom och agerar annorlunda och involverat verksamheterna på ett annat sätt. Jag känner mig trygg med processen, vi köper färdigutvecklade produkter som är stabila från början. De tidigare var varken stabila eller fungerande och det är inte konstigt att användarna uppfattade den (Skolplattformen) som problematisk, säger Patrik Kärkkäinen till tidningen Vi lärare.

För dem som använt Skolplattformen kan omdömet ”problematisk” vara årets underdrift. För alla andra tar vi det från början.

Målet: skola i världsklass

Våren 2012 påbörjar utbildningsförvaltningen i Stockholms stad upphandlingen av en gemensam skolplattform för stadens 1 400 skolor och förskolor. Projektet ingår i Stockholms stads vision 2030 om en skola i världsklass. För att sprida riskerna och göra systemet mer flexibelt ska plattformen delas upp i fem moduler. 

Redan här börjar det gå snett. Några krav på att modulerna ska fungera tillsammans ställs inte. Istället tar staden på sig ansvaret för att knyta ihop de olika systemen. Dessutom upphandlas bolag som kritiserats både för att ha ljugit om sin kompetens, kringgått upphandlingsregler och för att ha orsakat systemkrascher och driftstörningar i samband med tidigare uppdrag.

– Det här är ett väldigt omfattande projekt, med väldigt många olika målgrupper, som vi har jobbat med i över ett år nu, säger Ann Hellenius, it-chef på utbildningsförvaltningen och ansvarig för upphandlingarna, till tidningen Skolvärlden i augusti 2013.

2015 är entusiasmen fortsatt intakt.

– Verktyget är det mest avancerade som finns just nu, och ett unikt projekt i Europa, säger samma it-chef till Dagens Nyheter.

Tillsammans med it-konsultbolaget Tieto går hon också ut med hyllande annonser om verktyget, hur det ”utvecklar lärandet”, ”bygger för framtiden”, om hur staden ”lyssnat på användare och elever”.

Konsulter kör eget race

Ett år senare har det svängt och flera möten hålls där gruset i maskineriet vädras. Det är samarbetet med norska Itslearning som inte fungerar. Det är oklart vad som beslutats kring fortsatt samarbete med leverantörer. Det pekas på otydligheter i den ekonomiska rapporteringen. Det varnas för underfinansiering.

Revisionsfirman PwC anlitas för en extern granskning. I november kommer slutsatserna.

En är att projektet ”tappat greppet om vilka krav som upphandlats, vilka som tillkommit, vilka som godkänts samt vilka beslut som fattats och av vem”. En annan att arbetsgruppen som ansvarar för Skolplattformen saknar ”tydlig koppling till projektet och det är oklart i vilket syfte den finns, vilka som ingår, när den ska konsulteras och vilka mandat den har”.

PwC skriver också att Skolplattformen till en början drivits till 80 procent av konsulter, som kört sitt eget race istället för att tillmötesgå utbildningsförvaltningens önskemål. Bland annat har de ”sålt in fler resurser från den egna firman utan egentlig möjlighet från staden att påverka”.

PwC lyckas inte ens få klarhet i vad samarbetet med Itslearning kostat. Som minst 17 miljoner, som mest 31.

Och så noterar de att projektet i mitten av 2016 låg omkring 180 miljoner back. Trots att ansvariga hela tiden hävdat motsatsen.

Bristerna är så allvarliga att projektet flyttas över från utbildningsförvaltningen till stadsledningskontoret. I samma veva skär man ned antalet konsulter och ett kostnadstak sätts för återstoden av projektet. Som fortfarande förväntas bli klart i tid.

”Som att trampa på lego”

När Skolplattformen till slut lanseras 2018 slår Murphys lag till. Det mesta som kan gå fel går fel. Sjukanmälan av barn. Möjlighet att skriva ut klasslistor. Kommunikationen med föräldrar.

Verktyget skulle underlätta, istället blev allt krångligare. Bara att logga in blir en prövning för användarna, som alldeles för ofta möts av följande felmeddelande:

”Fel 500. Ooops, nu blev det lite fel. Prova om en stund igen så kanske det går bättre.”

Men bäst kanske kritiken sammanfattas av recensionerna på Appstore:

”Får mig att ångra att jag ens skaffat barn. Överväger att hemundervisa ungarna för att slippa ha med Skolplattformen någonsin att göra igen.”

”Värre än Corona. Den här appen fungerar sämre än mitt förra äktenskap och får mig att må sämre än när Snape dödade Dumbledore. 10 av 10 sadister rekommenderar.”

”UX:en är ungefär lika njutbar som att trampa på Lego eller skära sig på en papperskant.”

Långt senare idkar Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad, självkritik.

– Man var mer mån om att projektet skulle bli klart i tid än att verkligen säkerställa att allt var gjort, säger hon till Dagens Nyheter i början av 2021.

Fem miljoner för en konsult

Vid det laget är projektets återkommande ekonomiska felskär allmänt kända. Redan i oktober 2018 berättar Dagens Nyheter om en konsult från it-företaget Gartner som ska ha redovisat 190 timmars arbete per månad i åtta månader – 240 timmars arbete för en av dem – till en kostnad av 2 362,50 kronor per timme. Totalt ska Gartner fram till DN:s granskning ha fakturerat staden 7,3 miljoner för den enskilda konsultens insats. Oklart dock för vilket arbete.

– Ja, jag tror att fakturan är rätt. Jag har sett att det finns fakturor där många timmar är fakturerade, men jag vet också att några konsulter jobbat många timmar de perioder som avses, säger stadens nya it-direktör Johanna Engman när Dagens Nyheter frågar om fakturorna.

Enligt tidningen uppgår vid tillfället den sammanlagda kostnaden för inhyrda konsulter till 77,5 miljoner kronor. De skriver också att utbildningsförvaltningen i en rapport varnat för ett underskott på nästan 39 miljoner kronor. Men trots att underskottet är ett resultat av utökade interna kostnader kopplade till Skolplattformen är pengarna inte inräknade i Skolplattformens utvecklingsbudget.

Detta får Stockholms lärare att rasa.

– Flera av Stockholms stads mest välfungerande gymnasieskolor har fått veta att vi går mot ett prognostiserat underskott på mellan två och tre miljoner per skola som ska sparas in, så vi får skära ner. Men underskottet beror på beslut som politiker eller förvaltningen har tagit och som vi inte kan påverka. Och ändå ska vi nu spara samtidigt som Stockholms stad har pengar till det här skrytbygget. Det är väldigt frustrerande, säger en av dem, Tanja Schmidt Rosenström på gymnasieskolan Östra Real, till Dagens Nyheter.

Två månader senare intervjuar Computer Sweden Christer Forsberg, biträdande it-direktör i Stockholms stad. Enligt honom håller inte bara projektet sin budget, slutnotan kommer dessutom att bli 20 miljoner billigare.

Antingen var Christer Forsberg felunderrättad eller så var det någon som drog på sig spenderbyxorna efter intervjun. När Dagens Nyheter en månad senare går igenom projektets kostnader visar det sig att driften av Skolplattformen för åren 2018-2019 kostat staden 258 miljoner kronor, pengar som inte ingått i budgeten.

Notan har vi det här laget kravlat sig över miljardstrecket. Minst. Den exakta kostnaden är fortfarande höljd i dunkel.

Säkerhetshål uppdagas

I augusti 2019 är det dags för nästa magplask. Föräldern Måns Jonasson har upptäckt en rad säkerhetshål i Skolplattformen och berättar om dem på Twitter.

"Det verkar som att jag kan få ut namn och personnummer på ALLA lärare i Stockholms stad", skriver han och lägger till:

"Och elever.”

Till tidningen Mitt i säger it-direktör Johanna Engman att åtkomsten till personuppgifter endast varit möjlig via ändringar i programmeringskoden – i sig ”allvarligt nog” – och att de stängt ned berörd del av tjänsten.

Kanske ljög hon, kanske var hon felinformerad. Programkoden var hur som helst orörd. Det Måns Jonasson gjorde var att via ett skript i sin webbläsare fråga Skolplattformen om personuppgifter. Som plattformen tjänstvilligt levererade – inklusive skyddade sådana – utan att först fråga om behörighet.

Det och andra avslöjanden fick Datainspektionen att rikta kraftig kritik mot hur säkerhetsarbetet skötts och tvingade staden att betala fyra miljoner kronor i straff.

Skattepengar i sjön

2020 kommer en andra extern revisionsrapport, denna gång från Ramboll, som visar att ingen i ansvarig ställning tycks ha tagit lärdom av granskningen 2016.

Det är nämligen oklart vilka av PwC:s rekommendationer staden följt. Det framkommer också att skolverksamheterna knappt involverats, att kunskap saknats internt – orsaken till att mängder av konsulter anlitades, att den interna kulturen präglats av slutenhet, att viktig dokumentation saknas, att beslut fattats utan styrgruppsmedlemmarnas vetskap, att information undanhölls samma styrgrupp, att risker inte rapporterats av oro för att det skulle påverka projektmedarbetares karriärer och att systemet inte testats tillräckligt inför lansering.

– Får man hantera skattebetalarnas pengar på det här sättet? Nej, det tycker inte jag, sade skolborgarråd Isabel Smedberg-Palmqvist (L) till Dagens Nyheter i juli 2020.

Samma år visar en granskning från stadsrevisionen att haveriet med Skolplattformen fått utbildningsförvaltningen att nedprioritera annat arbete, bland annat med digitala verktyg i undervisningen. Vilket man konstaterar gått ut över elevernas rätt till en likvärdig skola.

Vän av ordning undrar nu kanske varför inte staden vänt sig till upphandlade bolag och krävt skadestånd av dem för alla förseningar och levererade, undermåliga lösningar. Svaret är att de inte kunnat det. Staden har nämligen förhandlat bort sin rätt att stämma åtminstone Tieto, något som engagerade föräldrar på Twitter var först med att berätta om.

Tar saken i egna händer

Tur i oturen är möjligen att haveriet utspelat sig i huvudstadslänet med sina 36 000 programmerare – flest i Sverige. 2021 kavlar tre av dem upp ärmarna och bygger en egen app. Öppna skolplattformen. För eget bruk är tanken. Men fler visar sig intresserade så appen släpps för vem som helst att ladda hem. Och får snart egna recensioner på Appstore:

”Fantastiskt!! TACK för att ni gör det här!!! Otroligt smidigt att få en snabb överblick (något som är totalt omöjligt med den traditionella Skolplattformen).”

”Så fantastiskt!! Laddade ner appen på vinst eller förlust, och vilken skillnad! Helt plötsligt hittar jag allt, lärarloggar som aldrig synts och allt är så enkelt strukturerat.”

Stockholms stad är inte lika glada. Istället går de till attack. Hävdar att utvecklarna använder sig av sekretessbelagd information. Talar om ”medborgarstyrd utveckling” som ett hot. Utmålar Öppna skolplattformen som osäker. Och ger konsulterna order att sabotera för uppstickaren.

Polisanmäler mot bättre vetande

Uppdraget går till Tietoevry. De fakturerar staden för 80 konsulttimmar. Totalt 100 000 kronor. För att ”kryptera” Skolplattformen. Som för att göra en lång historia kort inte handlade om kryptering. Utan om obfuskering. Konsulterna gjorde bara koden krångligare att läsa.

Det tar fem timmar för personerna bakom Öppna skolplattformen att forcera de utlagda hindren.

I april 2021 väljer Stockholms stad att polisanmäla Öppna skolplattformen för olaga dataintrång. Utvecklarna bakom ställer sig frågande till anmälan och överväger att svara med att JO-anmäla hela processen kring Skolplattformen.

– I grund och botten påstår de att man begår dataintrång om man trycker ”F12” i webbläsaren på Skolplattformen. Om de polisanmäler mig för något sådant är de välkomna att göra det, säger en av dem, Christian Landgren, till tidningen Ny Teknik.

Ett halvår senare, efter att polisen konstaterat att brott inte begåtts, visar det sig att staden hela tiden vetat att tjänsten med största sannolikhet inte är olaglig. Det hade nämligen cybersäkerhetsföretaget Certezza redan förklarat för dem i en analys som lägligt nog sekretesstämplades när Öppna skolplattformen begärde ut den.

Here we go again?

Tillbaka till nutid och it- och digitaliseringschef Patrik Kärkkäinen. Tieto är numera avpolletterade som leverantör för hela kommunens it-infrastruktur. Ny huvudansvarig leverantör är istället Infomentor, som redan tillhandahåller en skolplattform för Nacka kommuns för- och grundskolor. Och som Patrik Kärkkäinen sätter stort hopp till. Prislappen kommer dessutom att hamna på en femtedel av Skolplattformens ursprungliga.

– Förra gången hade vi en konsulttung organisation. Hela projektet drevs av managementkonsulter och inte intern kompetens. Nu har vi byggt upp en egen organisation och vi ser det som en kritisk faktor att det är medarbetare som kan området och kommer att finnas kvar. Nu slipper vi utveckla startsidor och appar från olika leverantörer för att få det att fungera tillsammans, säger han till Vi lärare.

Optimismen går inte att ta fel på. Frågan är om Patrik Kärkkäinen dubbelkollat vad användarna själva tycker.

Om inte finns svar att hämta i Appstores recensioner av Infomentor Hub:

”Fullkomligt genomruttet. Notiser funkar inte, går inte att få notiser via något tillförlitligt som sms eller mail. Går inte att visa information kronologiskt på ett vettigt sätt. Går inte att söka vettigt. Går inte att få en sammanställd vy för flera barn. Nästan allt läggs upp som bifogade dokument med värdelös hantering i appen. Inloggningen krånglar, ofta blir man utloggad igen. Går inte att logga in med BankID, men för de flesta funktionerna blir man sen uppmanad att logga in med bankid och vidareskickad till webbversion. Uselt.”