Innan de tvingas bort har Omar misshandlat Someia. Hon och barnen placeras akut på skyddat boende.

Men Omar ändrar sig snart och vill ha tillbaka barnen. Han försöker ta kontakt med Someia och väntar utanför barnens förskola. Följer efter för att få veta var de bor. Han överklagar också kommunens beslut att placera barnen tillsammans med sin mamma. När domen kommer är den allt annat än vad Someias advokat Annika Björk har väntat sig. Kammarrätten ger pappan rätt. Someia och barnen splittras.

– Jag blev jätteförvånad när jag öppnade beslutet, säger Annika Björk.

Domen är en av de första i sitt slag. Från och med den 1 april i år krävs det ett eget placeringsbeslut för barn som följer med en våldsutsatt förälder till skyddat boende. 

Tanken bakom den nya lagen är att barn ska ses som egna rättighetsbärande individer och inte automatiskt följa med till skyddat boende för att en förälder placeras. 

”Scenariot vi varnade för”

Men bland annat Roks, riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, har varnat för att lagen vars syfte är att skydda barnen riskerar att ha motsatt effekt i praktiken. 

– Domen betyder att det scenario vi varnade för faktiskt blivit verklighet. Under hela lagstiftningsprocessen varnade vi för att kvinnor som är våldsutsatta i hemmet inte kommer att våga söka skydd om det finns en risk att de blir av med sina barn. Alternativt att de söker skydd och inte får med sig sina barn till det skyddade boendet, säger Adine Samadi, vice ordförande för Roks.

Beslutet att häva placeringen av de tre barnen beror på att bevisen för att Omar misshandlat henne är för svaga. Det säger Jessica Lovén, ordförande i Kammarrätten i Sundsvall som tog beslutet.

– Vad sanningen ligger vet man inte, men oavsett måltyp så måste man visa vissa saker. Vi tittar på vad som är visat med tillräcklig bevisning. I det här fallet finns inte förutsättningar för att placera barnen i skyddat boende, säger hon.

Inte första gången

Annika Björk vill i nuläget inte uttala sig om hur Someia tog beskedet eller om hur hon och barnen mår i dag. Men advokaten ifrågasätter att Kammarrätten ställt så höga krav på bevisen i den här typen av ärende.

– Det här är en skyddslagstiftning, inte en dom i ett brottsmål där det handlar om att bevisa att något har hänt eller inte. Det ska finnas en högre acceptans av osäkerhet. Jag uppfattar det som att rätten kritiserar socialtjänsten för att underlaget är dåligt. Men samtidigt kvarstår ju risken att min klient och hennes barn utsätts för våld, säger hon.

Det är inte första gången som Omar utsätter Someia för våld. För tre år sedan dömdes han för att ha misshandlat henne i deras gemensamma bostad. Straffet blev villkorlig dom och 75 timmars samhällstjänst. 

Men att han är tidigare dömd för våldsbrott mot Someia spelar ingen roll i det nya fallet.

– Vi gör inte någon total utredning av allt som finns. Vi kan inte titta på saker som nämnden inte har lagt fram, då skulle vi begå fel, säger Jessica Lovén.

Nämnden hon hänvisar till är barn- och utbildningsnämnden i Falun. Dagens ETC har utan resultat sökt ordföranden Jonas Sallén Lennerthson, (S).

”Förstår inte allvaret”

Adine Samadi på Roks tycker att den tidigare våldsdomen mot Omar borde ha betydelse för fallet. Samtidigt säger hon att det viktigaste är att tro på en kvinna när hon berättar. 

– Det ska vara tillräckligt. Det ska inte behövas en tidigare dom för att ge henne och barnen skydd. Är han dömd tidigare och har den historiken så är det ännu svårare att förstå varför man inte förstått allvaret i situationen, säger Adine Samadi.

För advokaten Annika Björk kommer det som en nyhet att Omar är tidigare dömd för att ha misshandlat Someia. Att det inte kommit fram är socialtjänstens fel enligt henne.

– Det är en jättemiss om socialtjänsten inte tagit upp det i underlaget, säger hon.

Hade du kunnat göra det?

– Ja, samtidigt har jag ett ansvar att inte lägga ner för många arbetstimmar. Det är socialtjänsten som gör grundjobbet. Då går jag inte in och gör stora eftersökningar själv. Å andra sidan hade min klient kunnat säga till mig att han är dömd förut, säger Annika Björk.

Annika Björk har överklagat domen och tycker att det är viktigt att få ett besked från högre instans om hur säkra bevis som krävs för att placera barn i skyddat boende.

– Om det ska ställas lika höga krav som när man dömer i ett brottsmål så blir den här skyddslagstiftningen oanvändbar. Placering i skyddat boende är tänkt som en omedelbar insats. I ett sådant skede finns i det princip aldrig den typen av bevisning. Det kräver långa utredningar, säger hon.

Valet: fly utan barnen

När domen föll hade den nya lagstiftningen bara gällt i knappt två månader. Roks vet inte om det är det första fallet där barnen inte placeras i skyddat boende tillsammans med sin mamma. Men oron bland mammor att tvingas lämna kvar sina barn hos förövaren när de flyr en våldsam relation är högst påtaglig.

– Vi har kontakt med kvinnor som inte vågar söka stöd på grund av risken att inte få med sig barnen. Det finns ett mörkertal i det, säger Adine Samadi.

Adine Samadi säger att Roks varit kritisk till lagen sedan den började tas fram, men att politiker och beslutsfattare hela tiden försäkrat att hela poängen med lagen är att skydda kvinnor och barn.

– Vi blev lovade att lagen skulle vara till för att kvinnor och barn skulle få skydd tillsammans. Men vi stod ändå fast vid att vi tyckte att lagen skulle bli ett hinder för att mammor och barn ska få hjälp och skydd. Med sorg och frustration säger vi nu att de svek oss på den punkten. Det gör väl inget att de svek oss, men man sviker också kvinnor och barn, säger hon.