Föreningen ingår i paraplyorganisationen NCDK Sverige, en förkortning för Kurdiska demokratiska samhällscenter, som hyser sammanlagt över 30 lokalföreningar över hela landet. Det är den största kurdiska organisationen i Sverige med en progressiv profil. NCDK anser inte att PKK-rörelsen är terrorister. Man är kritisk mot den turkiska staten – och likaså mot Sveriges eftergiftspolitik mot Turkiet under Natoprocessen.

I föreningslokalen pågår det full aktivitet för att planera lördagens stora demonstration i Stockholm under namnet ”Nej till Nato – ingen allians med fascister”.  

– Nästan 20 organisationer har varit med på mötena. Vi har tagit fram banderoller som ligger nere i källaren. Vi arrangerar demonstrationen för att folk här inte accepterar Erdoganfascismen. Det som händer nu och den svenska regeringens politik mot Turkiet representerar inte det svenska folket, säger Hakan Cifci, som är aktiv i lokalföreningen.

Utlovar ny ”dockprotest”

Demonstrationen idag vänder sig bland annat emot Nato, en allians med Turkiet och emot svenska utvisningar och utlämningar till Turkiet. Man utlovar också en ny ”dockprotest” i stil med den mycket uppmärksammade aktion som solidaritetsnätverket Rojavakommittéerna genomförde tidigare i månaden, när man hängde upp en docka föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdogan utanför Stockholms stadshus. 

Prokurdiska demonstrationer och missnöjesaktioner av det här slaget har fördömts av den turkiska regimen – och delvis även av Sveriges regering, som tycker att det ”saboterar” Natoprocessen. 

I skuggan av detta tycks denna kurdiska miljö nu också ha blivit föremål för nytt intresse för den svenska Säkerhetspolisen, kan Dagens ETC avslöja.

Blev uppringd av Säpo

I Gyttorp några mil norr om Örebro träffar Dagens ETC 53-åriga Ridvan Altun. Han har bott i Sverige sedan 1991 och driver en restaurangverksamhet i den lilla tätorten. På sin fritid är han verksam inom NCDK som ansvarig för det diplomatiska arbetet. I egenskap av detta uppdrag har han flera gånger träffat den förra utrikesministern Ann Linde (S). 

Men det var före Natoprocessen. I mitten av oktober blev Ridvan Altun överraskande uppringd av Säpo.

– Vad tänker ni om de här framtida lagändringarna? Vad kommer att hända? Hur kommer ni att reagera? Det var sådana frågor de ställde, säger Ridvan Altun.

Säpos samtal i oktober varade i cirka 25 minuter. Ridvan Altun betonar att de som ringde var väldigt professionella, rent av trevliga i sin ton. Men det visade sig snart att han inte var den enda som blivit kontaktad på det här sättet.

– Några andra företrädare för våra föreningar har fått samma samtal och besök. Och när man ser innehållet i det där, ser man ett mönster. Det är vi i ledande position.

Koppling till avtalet?

Kurderna i Sverige har hamnat i centrum för den svenska Natoprocessen med Turkiet. De flesta av den turkiska regimens krav på Sverige har riktats mot kurderna. Turkiet har begärt utlämningar av turkiska journalister, förläggare och andra personer man pekar ut som terrorister, men i brist på det har Sverige utvisat flera kurder. 

I somras undertecknade Sverige och Turkiet ett avtal i Madrid. I det förbinder sig Sverige att ”förhindra” aktiviteter hos förgreningar, individer, grupper och nätverk som anses vara ”närstående eller inspirerade” av den kurdiska PKK-rörelsen. Likaså att granska finansieringen i denna miljö. Parallellt med detta har turkiska regimföreträdare krävt nedstängningar av det man ser som ”frontgrupper” för PKK.

Ridvan Altun befarar att samtalen från Säpo är en direkt konsekvens av avtalet med Turkiet. Han minns vad han tänkte efter att avtalet hade undertecknats och han kontaktades av medier som ville ha kommentarer. 

– Jag sa, att vi kommer vara mer envisa med det demokratiska kämpesättet. Vi kommer att vara mer envisa och bredda det här. Vi ser möjligheten för att det här drabbar inte bara kurder.

Direkt efter Kristerssons möte

Dagens ETC har också talat med en annan kurdisk man, som i den här artikeln vill kallas för Amed. Även han har en ledande ställning inom NCDK och har varit en aktivist i decennier, men är nu så orolig över utvecklingen att han inte vågar framträda offentligt. Amed fick också ett telefonsamtal, men i det fallet ringde man honom från en bil utanför hans arbetsplats, och bad honom komma ut. 

– De sa att de ringde från polisen, men de kunde inte säga något mer över telefon. Så jag gick ner och de visa sina leg. De sa att de hette Gustav och Lotta. 

”Gustav” och ”Lotta” arbetade i själva verket för Säpo. Amed betonar även han att de var ytterst trevliga och upprepade att de ville ”lyssna på honom”. 

– Det här var dagen efter att Ulf Kristersson och Erdogan hade haft möte i Turkiet. Det gick fort, sa jag, nu kom direkt efter de här förhandligarna om kurder? Nej nej, det handlar inte om det, sa de.

De två personerna från Säpo kände redan till Ameds politiska bakgrund, som bland annat innefattar ett ledande engagemang för det lagliga, prokurdiska oppositionspartiet HDP i Turkiet. De sa att de hade kommit för att höra hans tankar. 

– De frågade varför jag håller på med den kurdiska frågan. Jag berättade att det inte går att skita i vad som händer i Kurdistan bara för att man bor i Sverige nu, inte efter allt det man sett när man växte upp. Jag sa att vi har respekt för vad andra säger om Sveriges medlemskap i Nato, men vi vill inte att Sverige ska förhandla om kurder och sälja kurder till Turkiet för att bli medlem.

”Tänk om jag blir utlämnad”

Efter två veckor ringde Säpo ännu en gång. Nu hade det hunnit smälla av en explosion på en folktät shoppinggata i Istanbul, och Säpo ville veta vad Amed tänkte om det? De möttes upp igen i en hotellobby och ”Gustav” och ”Lotta” undrade vad Amed tyckte om de turkiska bombningarna mot kurdiska mål i Syrien. 

– Varför vill in träffa mig igen, sa jag? Förmodligen för att det händer saker nu och ni vill veta vad kurdernas reaktion i Sverige kan bli? Vi kommer att demonstrera, som vi alltid gör. Mot attacker mot kurder och mot de som hotar kurder. Vi har rättigheter här i Sverige, sa jag. 

Amed har bott i Sverige i nästan 30 år. Hans barn och barnbarn har fötts i Sverige och han säger att han känner sig svensk. Han har aldrig förut kontaktats av Säpo och bara haft att göra med polisen över huvud taget, när han behövt ett nytt pass. Samtalen har lämnat honom väldigt illa till mods. 

– Man blir orolig. Tänk om de kommer lämna ut mig? Jag har svårt att sova på nätter när jag tänker på det. Mina barn är lika oroliga. 

Tog hennes mobiltelefon

Säpo har också talat med en tredje ledarprofil i NCDK. Det är en medelålders kvinna som bor i södra Sverige och jobbar som lärare. Hon vill inte heller framträda offentligt och kallas för här för Sakine. I slutet av augusti förra året fick hon ett telefonsamtal från ett okänt nummer, där en ung kvinna kallade henne till ett möte i en polisstation. Kvinnan hade en snäll röst och övertygade Sakine. 

– När jag kom in i polishuset satt det 30-40 andra personer där i väntsalen. Men det kom fram två tjejer till mig, som direkt visste vem jag är. 

De två kvinnorna visiterade Sakines fickor. De tog hennes mobiltelefon och lade den i en plastpåse, som tejpades igen. 

– Alla frågor de ställde var om föreningen. Jag märkte att de ville samla information. Och nästan alla frågor var… mest om finansiering. Hur finansierar ni, donerar ni pengar hit och dit, sådana frågor, säger Sakine.

Ställde de även några frågor till dig om PKK?

– Ja. De tolkar det som att NCDK är lika med PKK. Att det är PKK som mobiliserar NCDK och alla föreningar under NCDK:s tak.

Medlemmarna vågar inte komma

Sakine säger att hon jobbar och betalar skatt i Sverige, och är beredd att göra allt för det samhälle som erbjudit henne att kunna leva i fred som kurd. Men sedan några månader tillbaka har hennes förening tappat väldigt många medlemmar. Folk vågar inte längre komma dit, inte ens till kulturella aktiviteter.

– Vi har plockat ner alla flaggor som vi hade uppe i föreningen. Vi har rensat nästan allt. Alla böcker som vi hade, vi hade en stor hylla med böcker, säger Sakine.

Ridvan Altun har tagit ledigt från restaurangjobbet en hel eftermiddag för att berätta om sina upplevelser för Dagens ETC. Samtalen som han och de andra kurdiska företrädarna är att likna vid förhör, och han är lika oroad över vad utvecklingen kan föra med sig, som de är.

– Kurder är vana att leva under de här omständigheterna, med påtryckningar och odemokratiska förhållanden. Redan för flera år sedan har det börjat en kriminalisering där kurder har anklagats för att utgöra en risk för rikets säkerhet. Sedan Sverige ansökte om Natomedlemskapet har det här fått ny fart. 

– Det här skrämmer det kurdiska samhället i Sverige, att kurder kan komma att offras, att utvisas. Det är en skam för den svenska demokratin och det här kommer skada hela det svenska samhället.