Koncernen är verksamt inom en rad infrastrukturområden, men är kanske främst känt som en stor aktör i kolbranschen – omkring 60 procent av bolagets redovisade omsättning härrör sig till kolrelaterad verksamhet. Adanis intressen sträcker sig också bortom Indiens gränser, bland annat i form av omtvistad kolbrytning i Australien.

Grundaren Gautam Adani är känd för sina nära kopplingar till Indiens premiärminister Narendra Modi och dennes högernationalistiska parti BJP. Premiärministern har tidigare flugit i Adanis privatjet, och relationen har lett till anklagelser om särbehandling och korruption från indiska oppositionspolitiker.

– Den nära relationen mellan Adani och Modi saknar motstycke, det finns knappt några andra exempel i världen som är så extrema som i detta fall.

Det säger Ashok Swain, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, som under lång tid följt företagsgruppen och dess kopplingar till indisk politik.

Abrupt slut på framgången

Anklagelser om korruption och andra kontroverser har dock inte tidigare hindrat bolagsgruppen från att kunna växa sig större och större. Under treårsperioden 2019-2022 ökade värderingen för Adani Group i rekordfart – bolaget växte med cirka 2 300 miljarder kronor i börsvärde.

– Man ska komma ihåg att detta var under pandemiåren, samtidigt som hundratals miljoner indier åter kastades tillbaka in i fattigdom, säger Ashok Swain.

Adanis framgångssaga fick dock ett abrupt slut den 24 januari i år.

Då släpptes en rapport från den amerikanska finansfirman Hindenburg Research, som spekulerar i aktiers nedgång, så kallad blankning. Rapporten innehåller förödande anklagelser mot Adani Group, dess grundare och andra familjemedlemmar som är involverade i affärsverksamheten. Bland annat menar Hindenburg Research att företaget ägnat sig åt manipulering av aktiekurser och pengatvätt genom avancerade upplägg med brevlådeföretag, och kallar koncernens verksamhet för ”det största bedrägeriet i företagshistorien”.

– Anklagelserna kommer inte som någon överraskning för de flesta i Indien. Mycket av detta har det rapporterats om tidigare, men den här gången fick det stor uppmärksamhet. Kanske delvis för att det lyfts internationellt, av en utländsk firma, säger Ashok Swain.

Illavarslande ryktesspridning och negativa kommentarer om företag är vanligt i börsmiljön, men det är långt ifrån alltid som detta får några direkta konsekvenser för bolaget ifråga. I Adanis fall har dock marknadens dom blivit mycket hård – i början av februari hade cirka 1 000 miljarder kronor raderats från bolagsgruppens börsvärde.

Adani har i sin tur svarat med att anklaga Hindenburg Research för "lögner" och "desinformation". I ett 413 sidor långt dokument har koncernen bemött påståendena, men svaren har mottagits svalt av börsen. Under veckan återhämtade sig aktiepriset något, för att därefter falla tillbaka igen.

– De försöker vinkla detta som en internationell konspiration mot Indien, och en attack på landet, vilket är totalt nonsens, säger Ashok Swain.

Träffade Löfven – och skickade tackbrev

Ett av de länder som den multinationella bolagssfären har haft samröre med är Sverige. Den 1 september 2017 meddelade det svenska flyg- och försvarsbolaget Saab att man ingått en samarbetsplan med Adani Group.

– Adani har en lång historia av entreprenörskap som spänner över årtionden med dynamisk tillväxt, sa Saabs dåvarande vd Håkan Buskhe i samband med att överenskommelsen presenterades.

Det tilltänkta samarbetet omfattade bland annat produktion av Gripen-plan i landet, och andra "högteknologiska produkter av nationell vikt". För Saabs del var också förhoppningen att det indiska flygvapnet skulle köpa in företagets stridsflygplan.

– Vi är stolta över vår långvariga relation med Saab och ser fram emot att vara partners i stora projekt, konstaterade Gautam Adani.

En dryg vecka innan avtalet presenterades hade han besökt Stockholm. På agendan stod bland annat ett möte med dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det framgår av ett mejl från Gautam Adani till statsministern, som Dagens ETC har tagit del av.

”Jag vill personligen tacka dig för ditt varma välkomnande, och den värdefulla tid vi ägnade tillsammans i Stockholm den 22 augusti 2017", skriver Gautam Adani.

Delar av mejlet har belagts med sekretess, eftersom ”det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om vissa uppgifter röjs”.

Bakgrunden till samarbetsplanen med Saab var Narenda Modis kampanj "Make in India", ett initiativ för att få fler utländska företag att starta tillverkning i landet. Stefan Löfven besökte Indien under 2016 tillsammans med en rad svenska bolag, däribland Saab, och träffade premiärministern.

– I samma sekund som samarbetsavtalet mellan Adani och Saab presenterades förstod jag att det här hade potential att bli en stor skandal. Jag försökte varna alla som ville lyssna, och sa att det här var ett sätt för Saab att köpa sig tillgång till Narendra Modi, säger Ashok Swain.

Rann ut i sanden

Någon tillverkning av Gripen-plan med hjälp av Adani blev det dock aldrig tal om. Drygt en vecka innan Hindenburg-rapporten släpptes meddelade plötsligt Saab India vid en pressträff att samarbetsavtalet var upplöst.

– Vi har bestämt oss för att inte fullfölja planen med Adani, sa chefen för Saab:s Indienavdelning Mats Palmberg vid en pressträff, enligt indiska The Wire.

Saabs pressavdelning hävdar dock att samarbetsplanen med Adani löpte ut redan 2019, och att den därefter aldrig förnyades – något som tidigare inte har varit känt för marknaden.

”Det uppfattades sannolikt som en nyhet eftersom det inte rapporterats i media tidigare. Men som sagt, det upphörde 2019 och sedan dess har Saab inget avtal med Adanis”, skriver Saabs presscenter i ett mejl till Dagens ETC.