När ETC pratar med anställda inom Systembolaget är slitet, och kroppen som emellanåt tar stryk, ändå inte det som uppfattas som det största problemet. Jobbet upplevs dessutom av många som stimulerande; kunder som söker sig hit är påtagligt ofta på gott humör och uppskattar den service de får när de ska välja drycker. Visst möts de anställa även av misär; tvingas neka berusade kunder att handla, det kan bli aggressivt, och de kan i sin arbetsvardag konstatera tragiken i sådant som att en mamma med barnvagn, som inte är påtagligt berusad, ändå flera gånger under en dag kommer in och köper en halv flaska vin.

Men på det stora hela verkar människor trivas. Med jobbet.

Men inte med sina anställningsformer.

När ETC kontaktar Systembolaget för att göra ett arbetsplatsreportage blir svaret nej. När vi kontaktar butik efter butik, i olika delar av landet, blir svaret också nej. Samtliga hänvisar till pressavdelningen som svarar – nej. När vi kontaktar enskilda anställda med frågan om de vill berätta om sin arbetsmiljö och sina anställningsvillkor märks en påtaglig oro. Flera ställer upp, men ångrar sig sedan. Vi har noterat deras vittnesmål – men i de flesta fall fått stryka vad de berättar ur texten. Den röda tråden i deras berättelser är en lön det är svårt att leva på. De flesta skulle haft en bruttolön på drygt 24 000 kronor i månaden – om de jobbat heltid, vilket de inte gör.

Jakten på timmar stressar

En man vi kan kalla Anders Hansson, vill dock att vi berättar om honom – förutsatt att vi inte skriver hans riktiga namn. Han har arbetat deltid i företaget i 15 år, i flera olika butiker runt om i Stockholm. Han vittnar om en arbetsplats med låg lön, där jakten på extra timmar är det som stressar mest. Tidigare i år valde han att säga upp sig.

– Det är ett ständigt jagande av pass. Systembolaget vill helst anställa unga människor som är flexibla och kan hoppa in med kort varsel när behovet uppstår. På grund av låga deltidskontrakt blir man i princip tvungen att ta extrapass när man blir tillfrågad. Dessutom är det en extremt dålig löneutveckling. Jag började med en timlön på 87,50 kronor, 2005 och när jag slutade i våras hade jag 138 kronor i timmen, och det är efter 15 års tjänst. Jag har en bekant som fick jobb på bolaget förra året och har högre timlön än jag efter alla dessa år.

Varför slutade du?

– Efter 15 år kände jag att det var nog. Sedan var den psyko­sociala arbetsmiljön i den senaste butiken under all kritik. Det gjordes förändringar som inte var förankrade hos personalen, och det förekom personpåhopp och mobbing från butikschefens håll. Det var också ganska tydligt att man inte var önskad på grund av att jag inte var tillräckligt flexibel, och kunde hoppa in med kort varsel.

Drygt 23 procent av de 4,4 miljoner anställda inom handeln i Sverige är deltidsanställda. Det visar LO:s rapport Arbetstider 2021.

Men inom Systembolaget är andelen deltidsanställda högre än snittet i detaljhandeln, hela 82 procent av tjänsterna är deltid, enligt företagets egna uppgifter.

– Kundflödet på Systembolaget är väldigt varierande med kundtoppar under vissa tider, som kräver att vi bemannar upp. Vi har länge jobbat för att kunna erbjuda arbetstid över 70 procent och idag strävar vi efter att i så hög grad som möjligt kunna erbjuda heltid till våra medarbetare, säger Anders Porelius, presschef på Systembolaget, till ETC.

För att hantera toppar och dalar över veckan och över året använder sig Systembolaget av årsarbetstid. Även om du har en deltidsanställning på till exempel 50 procent kan du inte räkna med att arbeta 20 timmar varje vecka. Ditt schema kan läggas så att du arbetar färre timmar under en period. Då är du skyldig timmar och kan beordras att jobba mer under andra perioder, som till exempel inför storhelger.

Tackar du ja till att hoppa in när Systembolaget önskar och jobbar mer än dina kontrakterade timmar, kan du inte räkna med att få ut dina extrapass i pengar. Om du inte kommer upp i mer än 40 timmars mertid på en månad läggs timmarna i stället som ett plus i din årsarbetstid och läggs ut som ledig tid, när det passar företaget.

Emil Boss, tidigare anställd på Systembolaget i många år och aktiv i fack­föreningen SAC Syndikalisterna har länge drivit en skarp kritik mot deltiderna och årsarbetstiden.

– I och med att kundtätheten går upp och ner både över en dag, vecka och säsong vill man att personalen ska ha flexibla arbetstider och ibland jobba mer, och andra gånger mindre än vad de har kontrakt för. Detta samlas alltså i en plus-minus pott över ett år. Jobbar en person mindre under en period, exempelvis på grund av att schemat läggs så under en tid då det är färre kunder, kan den anställde bli skyldig timmar. Det kan arbetsgivaren sedan välja att placera ut när butiken har som störst behov, förklarar han.

Deltid i åratal

Emil Boss konstaterar att det ofta bara är en eller två personer per butik som har heltid.

– De flesta är deltidsanställda, i hur många år som helst. Jag hade en kollega som jobbade i 22 år innan han slutade, säger Emil Boss.

Och han menar att kombinationen deltid och årsarbetstid skapar en enorm stress.

– I praktiken gör det att om du har en halvtidstjänst hos Systembolaget och en halvtid någon annanstans kan företaget säga, nu ska du jobba trettiotvå timmar trots att din anställning är på 20 timmar. Och då blir det ju problem för individen.

Presschefen Anders Porelus vänder dock på problematiken och menar att årsarbetstiden ger de anställda en ekonomisk trygghet.

– Årsarbetstiden ger medarbetaren möjlighet till en tryggare anställning med en jämn inkomst över året.

Pandemiåret 2020 blev något av ett rekordår för Systembolaget. Vinsten före skatt nästan fördubblades för helåret 2020, till 597 miljoner, jämfört med 304 miljoner året innan. Även e-handeln fick sig ett uppsving och Systembolaget ökade sin digitala försäljning med 42 procent 2020.

Har då rekordvinsterna under 2020 gått de anställda till gagn? Delvis, tycker Maria Nilsson, ordförande i Unionenklubben på Systembolaget.

– Vi har fått extra ledighet, två dagar förra året, och två dagar detta år. Vi tog upp med arbetsgivaren att vi ville ha något mer i kompensation, och då fick vi också ett presentkort på 2 000 kronor. Det var uppskattat.

På väg att ge resultat?

Maria Nilsson har arbetat för Systembolaget sedan 1988, hon är dessutom regionordförande för Unionen Stockholm och personalrepresentant i Systembolaget AB:s styrelse.

Där har hon och de andra personalrepresentanterna länge påtalat problemet med deltider, vilket hon säger är på väg att ge resultat.

– Nu gör Systembolaget en stor satsning, som vi är med i, och höjer kontrakten så att man i stort sett ska kunna få en heltidstjänst. Systembolaget har som vision att vara en av Sveriges bästa arbetsgivare, och så länge man inte har kontrakt som folk kan leva på och en dålig lön så kommer man aldrig att bli det, säger hon.

Samtidigt finns det en komplexitet att ta hänsyn till, menar hon. Blir det höga kontrakt blir företaget mer sårbart om någon blir sjuk.

– Därför har vi nu börjat prata om att vi ska ha en ”poolartjänst”, en vikariepool. De ska också ha höga kontrakt och ska inte vara något b-lag. Det är inte meningen att de ska sitta hemma och vänta på jobb-sms, som det delvis har varit förut. Vi vill komma bort ifrån det.

Kommer årsarbetstid att försvinna med de nya kontrakten, eller kommer det leva vidare?

– Just nu kommer det att leva vidare, även om jag personligen tror att det kommer att försvinna långsiktigt. Men Systembolaget har butiker som har en fluktuerad försäljning. Ta Åre som exempel, de har enormt mycket försäljning på vintern. Skärgårdsbutiker har det omvända, enormt mycket försäljning på sommaren. Då kanske årsarbetstiden blir kvar, för att det ska kunna fungera. Men om folk flyttar ut till sina sommarställen och bor där mer permanent kanske vi får en annan kundstruktur. Vi har märkt under pandemin att folk har handlat mer i början av veckan istället för i slutet och vi har också märkt att folk handlar tidigare än vid topparna kring jul, sommar och midsommar. Det är inte samma puckel som tidigare.

En uppsägningsvåg

Maria Nilsson menar att det är kritiken från de anställda och facket över tid, som fått företaget att börja lyssna.

– Dagens unga går inte med på så här dåliga kontrakt. Många har också slutat. Siffran är uppe i drygt 25 procent. Vi vill inte bli jämförda med företag som har sms-kontrakt och dåliga avtal. Vill man vara en bra arbetsgivare kostar det på, säger hon.

Men heltid som norm verkar avlägset för det vinstdrivande statliga bolaget. Anders Porelus konstaterar att målet att vara en god arbetsgivare hela tiden ska balanseras mot en ”kostnadseffektiv drift”.

– För att möta behovet utifrån när kunderna kommer till våra butiker så behöver vi ha personal som jobbar under specifika tider, främst torsdag till lördag. Det gör att alla inte kan erbjudas heltid, då vårt behov i början av veckan är lägre. Vi jobbar löpande med att hitta nya lösningar för att kunna erbjuda så många medarbetare som möjligt högre kontrakt. Vi har under de senaste åren utvecklat en modell och metodik för hur vi bäst bemannar vår verksamhet och den implementeras nu. Men det är en omställning som tar tid.

Löften som inte blir verklighet

Emil Boss konstaterar att han tar utfästelserna om att heltid ”snart” ska bli verklighet med en nypa salt.

– Mellan 2002 och 2017 hörde jag samma sak från huvudkontoret och Unionen: kontrakten ska upp, det är oacceptabelt som det är. Men det har ju fortsatt.

Den förstående inställning fackförbundet Unionen har till deltid och årsarbetstid är inte gängse på hela den svenska arbetsmarknaden. Roger Johansson, chef vid fackförbundet Byggnads avtals­enhet och vars 100 000 medlemmar är bygg- och anläggningsarbetare – som också verkar i en bransch med varierad efterfrågan över veckor och över året – konstaterar att heltid alltid är norm för Byggnads, oavsett arbetsgivarnas påtryckningar.

– Varje gång vi ska förhandla avtalen kommer förslag på årsarbetstid upp som ett yrkande från arbetsgivaren. De vill styra över arbetstidens förläggning på ett helt annat sätt. Men vi vill inte sätta våra medlemmar i några skuldfällor gällande arbetstiden, så vi är emot årsarbetstid. Vi säger nej, varje gång.