– Ni får inte fota eller filma åt det hållet, säger han och pekar mot Grafairs stora hangar för privatjet.

Bakom syns jordvallen som Bromma flygplats schaktat upp för att skymma sikten när de exklusiva passagerarna bordar planen. Som ägaren Bengt Grafström har sagt i ­intervjuer om sina kunder:

– Det är mycket hysch-hysch.

Efter SCA-härvan 2015, när ledningen flög med bolagets plan till lyxiga jaktresor, sålde flera storföretag sina plan. Åtminstone på pappret.

– De har fortsatt flyga men gömmer undan flygplanen via externa aktörer, säger en svensk pilot som vill vara anonym för att inte ”bli helt bränd i branschen”.

Det har inte tidigare gjorts någon kartläggning av den svenska miljardärsklassens flygande. 

Förrän nu.

Bortblåsta resenärer

Våren 2020 slog pandemin till med full kraft och förvandlade Bromma flygplats stora vänthall till ett öde landskap. Pressbyråns ­kiosk bommade igen, 400 000 resenärer var som bortblåsta. Men i byggnaden intill, i ­Grafairs lyxiga ankomsthall för privatresenärer, var det full fart. Och under förra året fullkomligt exploderade intresset för privat flygande, trots att en resa till sommarhuset i Spanien kostar en kvarts miljon.

– Det är fortfarande ett så stort behov att vi inte har luftfartyg så det räcker till. Vi har jobbat dag och natt, säger Johan Emmoth, vd på Grafair som hyr ut privatjet.

När många restriktioner togs bort den 29 september 2021 släppte alla fördämningar och under oktober nådde privatflyget all time high. Då flög hundratals rika svenskar till London, Portugal och Madrid. 

”Time for some shopping”

Två som passade på var artisten ­Charlotte Perrelli och maken Anders Jensen, en framgångsrik vd för Ryds Bilglas. Bara några år tidigare luftade Perrelli sin klimatångest i Expressen:

– När jag tänker på att mina barn och barnbarn ska växa upp på den här planeten. Det är stressande.

Men under pandemin nöjde hon sig inte med sin Djursholmsvilla eller fjällstugan i Åre utan flög till sitt 800 kvadratmeter stora hus i Marbella. Och i oktober 2021 unnade de sig en höstweekend i Florens – med privatjet. 

Perrelli postade bilder från Michelin-­restauranger och lyxhotell med texten:

”Time for some shopping.”

Selfies inifrån flygkabiner

En annan medlem i Sveriges nya jet set är Jon Olsson, skidåkare och influencer med 1,5 miljoner följare på Youtube. Han driver klädmärket C’est normal som försöker ”minska vår påverkan på planeten”. Men i sociala medier marknadsförs klädmärket med Jon ­Olsson poserandes framför privat­jets, rattandes runt i Rolls Royce-bilar och ­semestrandes på lyxyachts. 

Nyligen flög han och familjen ensamma i ett plan till Jeddah i oljediktaturen Saudiarabien för att titta på en Formel 1-tävling. Han är dock inte unik. Andra frekventa flygare är modellen Victoria Silvstedt, Steve Angello, känd från Swedish house mafia, och influencern ­Camilla Fogestedt. De har gjort det trendigt att signalera framgång genom att posta ­selfies inifrån flygkabiner.

Piloten: Otrolig efterfrågan

Flygboomen syns också tydligt i flygdatan. Dagens ETC har fått tillgång till en databas uppbyggd av ideella krafter och forskare som via ett globalt nätverk av små radiomaster samlar in hela världens flygrörelser. 

Datan visar att pandemin förändrat branschen i grunden. Under 2021 hade antalet privata flygningar mer än fördubblats jämfört med 2019. Bland de mest populära destinationerna finns många semesterorter som Åre/Östersund, Ibiza, Amsterdam, Malaga, Paris och Genève. På somrarna flockas de på Ängelholms flygplats, nära Bjärehalvön där många förmögna har sommarhus. 

I närheten ligger även Båstad som är skådeplatsen för den spritindränkta Tennisveckan som kulminerar med turneringen Swedish open. Efter ett års pandemipaus gjorde turneringen comeback i juli 2021 och då tredubblades trafiken till flygplatsen. 

Och trenden verkar hålla i sig. Under de tre första månaderna i år flög privatplanen tre gånger så mycket som under samma tidsperiod 2019.

– Företaget jag jobbar för har varit tvungna att neka flygningar då efterfrågan har varit högre än kapaciteten. De senaste två årens arbetsbelastning liknar inte något jag tidigare erfarit, säger en pilot.

Men den högtflygande champagnefesten kommer också med en baksmälla. 

Släpper ut som hel kommun

Victoria Silvstedts många sköna weekends i Karibien är en tickande klimatbomb. En timmes resa med privatjet producerar från 10 till 30 gånger så mycket koldioxid per ­passagerare som en reguljär flight, enligt bolaget Terrapass och Dagens ETC:s ut­räkningar. De frekventa flygarna kan producera upp till 7 500 ton av årliga koldioxid­utsläpp, enligt Lunds universitet. 

Det är vad 1 600 svenskar släpper ut per år.

Under förra året släppte de svenska lyxflygen ut 56 000 ton koldioxid vilket är en ökning med 60 procent på bara två år, visar Dagens ETC:s granskning. Den lilla flottan på 29 svenskregistrerade plan har samma årliga klimatpåverkan som samtliga invånare i tätorten Ekerö (12 400 människor). När Jon Olsson och de andra susar fram i stratosfären får det enorma konsekvenser för livet nere på jorden. 

Utsläppen från deras flygande har på bara tre år smält bort 400 000 kvadratmeter is i ­Arktis, en yta motsvarande 72 fotbollsplaner.

”Ingen avsikt att sluta resa”

Lyxresandet hänger tätt samman med att topplönerna slagit rekord och antalet miljardärer fördubblats under pandemin.

– Jag flyger business jet som främst utnyttjas av en liten grupp människor med otroligt stora tillgångar. Den kategorin människor har blivit fler och de har ingen avsikt att sluta resa. Oavsett hur pandemin slår eller om ­ekonomin svajar, säger en pilot.

Det är ett skifte i de allra rikaste svenskarnas resvanor som ligger bakom den kraftiga ökningen, tror Grafairs vd Johan Emmoth.

– Många har gjort det tidigare i affärer men under pandemin har väldigt många fler provat på och fortsatt. Du får inte skriva det här men att prova privatjet är som första silen heroin. Du blir hooked direkt.

Efter intervjun mejlar Johan Emmoth och vill tillägga att ”jämföra med en sil låter inte bra av många anledningar”. Och: ”Att vara beroende av heroin är såklart väldigt tragiskt.”

Taxi ända fram till planet

Piloten Thomas Holmberg har under många år flugit svenska privatjet men arbetar nu för en större europeisk operatör.

– Det är ofta företagsledare och andra med höga positioner, samt deras närmsta kollegor eller familjemedlemmar, som åker med mig.

Ett argument är att affärsflyget, ordet branschen föredrar, fyller luckor i den reguljära trafiken. Men Dagens ETC:s analys visar att 37 procent av alla flygningar är inrikes och den mest populära rutten är ­Stockholm-Göteborg. Sträckan trafikeras av minst 15 reguljära flygavgångar varje vardag och ett stort antal tåg. Ändå väljer en växande grupp svenskar att betala från 75 000 kronor för att flyga den sträckan.

– Några gör det för att uppleva lyxen. Men för de allra flesta av mina passagerare är det extremt förenklande i deras vardag. De kan ta taxi till flygplatsen, ibland hela vägen fram till flygplanet, och sedan är vi i luften inom några minuter, säger piloten Thomas Holmberg. 

90 000 tar dig till Göteborg

Nästan alla flygoperatörer tackar nej till att medverka i artikeln men när Dagens ETC:s reporter utger sig för att vara kund svarar de direkt. En enkel resa från Stockholm till ­Göteborg kostar 90 000 kronor.

”Piloterna tomflyger tillbaka till basen och sedan tillbaka för att hämta dig, och då blir det högre kostnader på grund av tomflygningarna till/från”, skriver bokaren i ett mejl.

Det innebär att planet flyger tomt två gånger mellan Göteborg och Stockholm för att transportera en enda person tur och retur. 

Branschens egna uppgifter säger att runt 33 procent är tomflygningar men forskare talar om snarare 40 procent.

– En klient köper en flygning från ett ställe till ett annat och chansen att operatören har ett flygplan parkerat där som är redo att flyga den sträckan är som du förstår liten, säger en pilot.

Kostar mellan 25 och 750 miljoner

De flesta kunderna hyr privatjet per resa, ­endast ett fåtal svenskar har råd att köpa ett eget plan som kostar mellan 25 och 750 miljoner kronor. Men Markus ”Notch” Persson köpte ett plan när han blev rik på dataspelet Minecraft och butikskedjan Biltema äger två plan. 

När Dagens ETC börjar granska ­privatjet-flygningar hittar vi två plan som ägs av Wallenbergsfärens bank SEB. Ett av planen landade den 17 december 2019 på ­Seouls flygplats och dagen efter deltog ­Marcus ­Wallenberg i näringslivsforumet Korea-Sweden Business Summit. Samma plan har senare landat i Dominikanska republiken som finns på EU:s svarta lista över skatteparadis. Bara under det senaste året har Wallenbergs två privatplan gjort åtta resor till skatte­paradisen Saint Vincent och Grenadinerna, Barbados, Jersey och Luxemburg. Men SEB vill inte dela med sig av passagerarlistorna eller uppge orsaken till resorna.

– De här flygningarna har ingenting med banken att göra, säger Frank Hojem, ­kommunikationschef.

Skytteltrafik till skatteparadis

Även miljardären Margareta Wallenius-­Kleberg äger flygplan som bland annat flugit till Saint Vincent och Grenadinerna. Men inte heller hon vill svara på några frågor. 

De ­senaste tre åren har svenska privatplan gjort 120 flygningar till skatteparadis. Två ­flygningar, till kanalön Guernsey, gjordes med ett plan som ägs av miljardären Lars Wingefors, grundare av dataspelsimperiet Embracer. Han äger också ett annat privatjet som är registrerat på den självstyrande brittiska ön Isle of Man. Men trots att ön är ett välkänt skatteparadis uppger Wingefors, via sin ­kommunikationschef, att det inte rör sig om ett skatteupplägg.

– På Isle of Man finns en kompetens och effektiv hantering rörande flygplan vilket är accepterat av myndigheter världen över. Eftersom den direkta flygverksamheten hittills går med förlust finns det ingen bolagsskatt att betala, säger Beatrice Flink Forsgren, kommunikationschef på Embracer.

Varken Lars Wingefors eller någon från före­taget var med på flygningarna till Guernsey. Det säger Beatrice Flink Forsgren som tillägger att bolaget måste ha tillgång till två plan eftersom huvudkontoret ligger i Karlstad.

– Flyget tar också världen till Värmland vid behov på ett effektivt sätt.

”Vi måste börja med toppen”

Argumentet att privatjet är nödvändigt för att driva stora svenska bolag köper inte Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet. 

– Det är ett argument som hela tiden läggs fram men jag har inte sett några bevis. Tvärtom såg vi under pandemin hur ­nästan alla slutade flyga, utan att det skadade världsekonomin. De superrika ser sig själv som superviktiga, och ett uttryck för det är flyg­resorna. Men jag tror att det mer handlar om en livsstil.

Privatjet står för mellan två-fyra procent av de totala utsläppen från flyget. Varför ska vi fokusera på den lilla gruppen?

– Den som sannolikt släpper ut mest i hela världen är oligarken Roman Abramovitj, lika mycket som 250 000 invånare i Centralafrika. Ska vi strunta i honom? Det är inte meningsfullt över huvudtaget att tolka ett problem på det sättet. Vi måste börja med de i toppen som släpper ut mest, de på botten kan inte spara mer.

Stefan Gössling anser att flygsektorn inte tar klimatfrågan på allvar och efterlyser en debatt om var gränserna ska gå för hur mycket en liten grupp individer ska tillåtas släppa ut.

– Antalet miljardärer växer varje år, utsläppen växer i lika snabb takt. Nu ser vi den dödliga värmebölja i Indien. Är det moraliskt försvarbart att flyga privatflyg när vi redan nu ser hur klimatförändringarna dödar människor? 

Ändring: I en tidigare version av texten fanns det felaktiga uppgifter om en specifik flygplansmodell och rutt.