Gatan kantas av en mängd offentliga anslagstavlor som bland annat informerar om att invånarna kan söka ryska pass och att Cherson tillhör Ryssland ”för all framtid”. Andra affischer på tavlorna uppmanar folk till att delta i september månads så kallade ”folkomröstning” om att ansluta Cherson till den ryska federationen.

Cherson med omnejd var en av de fyra territorier Ryssland annekterade vid förra månadsskiftet. Natten till den 11 november retirerade de hårt ansatta ryska styrkorna till andra sidan floden Dnepr och Ukraina kunde återta staden.

– Jag tänkte så många gånger förut när jag gick förbi här att jag ville förstöra alltihop. Men då hade jag blivit bestraffad av ryssarna, säger Olena Chumak till Dagens ETC.

Propaganda hänger kvar

Hon är en ukrainsk socialarbetare som är ute och promenerar med en äldre, stödbehövande kvinna den här eftermiddagen. Propagandaaffischerna runt omkring dem utlovar också jordbruksinvesteringar, arbete, gratis sjukvård och andra fantastiska sociala satsningar från Moder Ryssland. Men några pengar till allt detta såg varken det lokala socialkontoret eller resten av Cherson röken av.

– Det här är bara bla bla bla, precis som det var i det gamla sovjetiska systemet. Och det här skapade ilska hos många människor för vi förstod att de bara försökte lura oss, säger Olena Chumak.

Längre ner för gatan går ett ungt par med en barnvagn förbi en affisch med ett annat ungt par och en bebis. Moskvas propaganda påstår att alla nyblivna föräldrar är garanterade en egen lägenhet. Det kom många sådana tomma ord under det ryska styret, säger den unga pappan som inte vill medverka på bild.

– De kan inte åstadkomma sådana här saker ens i sitt eget land, så varför satte de upp den här skiten här hos oss?

Utan vatten och el

Cherson var den första större ukrainska staden som erövrades och ockuperades av de ryska styrkorna efter invasionens start i februari. Det innebär en stor moralisk boost för det krigsdrabbade Ukraina att man nu återetablerat kontrollen.

Men förhållanden här är ännu långt ifrån enkla. Många lokalbor vill inte kommentera tiden under ryssarna, när Dagens ETC frågar. De tycks trötta, traumatiserade. Kanske fruktar de också för anhöriga som ännu lever kvar under ryssarna. Hela Cherson saknar fortfarande också internet, vatten och elektricitet. De enda undantagen är enstaka hushåll, butiker och stadens centralstation, som har igång brummande generatorer. Från klockan 18 råder utegångsförbud och då är folk fast i sina kolsvarta och iskalla hem.

De här umbärandena leder till att en hel del människor nu inte ser något annat val än att fly den befriade hemstaden. När Dagens ETC åkte in i Cherson ringlade det en lång, lång kö av bilar med lokalbor som gav sig av. Men detta är inte de enda skälen till flykten.

På torsdagseftermiddagen får min lokala översättare nys om att lägenhetshuset där han bor har blivit bombat. Planen är att vi ska sova över just där. Tidigare har han nästan skrutit om att hans kvarter har varit bland de lugnaste i staden sedan ockupanterna gav sig av, men idag skickar den ryska armén iväg en hel serie missiler som landar just där.

Tar skydd i trappuppgång

När vi kommer fram konstaterar min översättare lättad att hans lägenhet har klarat sig oskadd. Men hans grannar håller som bäst på att städa upp glas från fönsterrutor som krossats av tryckvågorna. Någon frågar efter familjen som bor i ett svartsotigt hem som träffats mitt i prick av en missil. De har lyckligtvis inte bott där på månader, svarar en annan.

Vi går en sväng runt kvarteret. En gymnasieskola i närheten har träffats. Likaså ett trafikljus, som har rasat i backen. Plötsligt hörs det flera mycket höga smällar från nya nedslag alldeles i närheten och vi springer för att ta skydd i en trappgång.

Bang, bang, bang, ännu en gång.

Några minuter senare vågar vi oss ut igen, och när vi passerar nästa byggnad öppnas det en liten källardörr på gaveln. Ut springer en pappa med händerna fulla av plastpåsar. Efter honom följer tre små flickor och en pojke. Pappan, Sergei, fortsätter packar familjebilen med de viktigaste ägodelarna.

– Vi ger oss av imorgon förmiddag. Det känns inte tryggt att stanna kvar här längre.

Bombar som i Syrien

Sergei pekar på den lilla lekplatsen på innergården där hans barn brukar roa sig. Precis där har det idag på eftermiddagen bildats en bombkrater. Från sin ficka gräver han även fram en liten spik, som han säger att han hittade ett stort antal av på gatan 200 meter härifrån, efter ett annat nedslag idag. Det är en spetsig liten projektil, identisk med sådana som den Moskvastödda Assadregimen släppt som spikbomber över civilbefolkningen i Syrien.

– Träffas du av den här är du garanterat död, säger Sergei. 

De ryska styrkorna hade kontroll över Cherson mellan mars och november i år och hann då djupstudera stadens geografi. Det finns ingen chans att de upprepade bombningarna av Chersons bostadsområden i veckan rör sig om ”misstag”. Tvärtom är det en medveten terrortaktik att bomba civila mål för att försöka tvinga Kiev till underkastelse. Tidigare i denna vecka röstade också EU-parlamentet för ett uttalande om att man ser Ryssland som en stat som utövar terrorism. 

Men Ryssland agerar alltså på det här sättet också mot den civilbefolkning i Cherson som man formellt sett ännu betraktar som ryska undersåtar, sedan den olagliga annekteringen tidigare i höstas. Det säger allt om Putinregimens människosyn. 

På väg tillbaka till översättarens lägenhet passerar vi den gamla grannen Olga, som håller på att städa upp krossat glas i sin lägenhet. Samtliga hennes fönsterrutor har krossats idag.

– Jag bor ensam här, det är svårt att klara sig nu. Det kommer bli en kall natt. Nu visar Ryssland sitt rätta ansikte.