Hans lika plötsliga fall från tronen skedde början av oktober för ett år sedan, när en stor korruptionsskandal, som fortfarande är under utredning, tvingade honom att avgå som rikskansler. Allt till ljudet av demonstrationer mot honom – precis som när hans första regering kollapsade 2019.

– Just nu, i denna stund, sitter Kurz och blir utfrågad i en kommitté. Kanske får vi se en skymt av honom när vi går härifrån sen, säger Helmut Brandstätter och smuttar på ett glas apelsinjuice.

Helmut Brandstätter har en lång karriär som journalist bakom sig, men har idag sadlat om till politiker och parlamentsledamot. Dagens ETC träffar honom i ­klassiska Café Landtmann i centrala Wien. Helmut Brandstätter brukade sitta här och fika som student på 1970-talet. Här skrev han också delar av sin uppmärksammade bok om Kurz, som kom 2019. I samma veva träffade han här en vän verksam i liberala Neos, som föreslog att han skulle kandidera för partiet till parlamentet i nyvalet på hösten samma år. Sagt och gjort.

– Wien är en liten storstad. Alla politiker och journalister rör sig på samma ställen och man brukar träffas av en slump på något kafé.

Förförd av Orbáns modell

På samma sätt kom Helmut Brandstätter också i kontakt med Kurz första gången – och förstod snabbt att den unga politikern var väldigt hungrig på makt.

Igår berättade Dagens ETC om hur den österrikiska demokratin attackerades av det höger­radikala partiet FPÖ, med rötter i nazismen, när partiet bjöds in till en koalitionsregering tillsammans med Kurz under åren 2017–2019. Men om alla kritiker – och så småningom även det österrikiska rättsväsendet – har rätt, så utgjorde även Kurz och den helt vanliga högern ett hot mot grundläggande demokratiska funktioner.

Förklaringen är att man tycks ha blivit förförd av Viktor ­Orbáns maktcementerande modell i det odemokratiska grannlandet Ungern.

– När Kurz kom till makten placerade han för det mesta personer som helt saknade tidigare politisk erfarenhet i sin regering. Men de var lojala med honom. Han skapade också ett nytt system med generaldirektörer under ministrarna, de flesta var hans vänner. Det ledde till att det inte var ministrarna utan generaldirektörerna som styrde, och de rapporterade till hans folk, säger Helmut Brandstätter.

– Det var ett perfekt system för att kunna påverka olika ministrar. Han hade full kontroll och han talade med hans folk om ­Österrike, som att det var något som tillhörde dem personligen.

I maj 2019 kollapsade Kurz första regering efter publiceringen av en hemlig videoinspelning från Ibiza. I videon avslöjades FPÖ:s partiordförande och vice rikskanslern Heinz-Christian Strache som korrupt, mottaglig för rysk finansiering och som ett hot mot pressfriheten. Efter att Kurz hade vunnit valet och bildat ny regering med de gröna i slutet av 2019 förstärkte han sitt system ytterligare.

Tog kontroll över medierna

Allt följde en hemlig plan som hade läckt ut i medierna redan under valrörelsen 2017: ”Projekt Ballhausplatz” hade steg för steg kalkylerat hur Kurz skulle erövra och cementera makten. Men i något skede måste Kurz ha fått nys om att han var under utredning av den österrikiska åklagarmyndigheten som undersöker korruption.

– Han började attackera myndigheten och kallade den för en röd, socialistisk organisation som inte visste vad den sysslade med. Det var en riktig smutskastningskampanj. Han fick också en av sina vänner, Christian Pilnacek som var generaldirektör vid justitieministeriet, att överlämna konfidentiella uppgifter. Så Kurz inte bara attackerade rättsväsendet, han gick också in för att hämta specifik information, säger ­Helmut Brandstätter.

Men kontrollen över medierna och deras offentliga samtal var själva nyckeln i Kurz­systemet, enligt Helmut Brandstätter. Österrike har ett säreget system där det offentliga presstödet är mycket litet – men där staten å andra sidan spenderar cirka 250 miljoner varje år på annonser i medierna. Systemet har redan tidigare fått sträng kritik av EU för att äventyra mediernas oberoende.

– Kurz förstod att medierna var beroende av honom ekonomiskt och att han därför kunde styra dem. Han hade en hel stab med 60 personer som erbjöd medierna intervjuer och storys. Och om det inte funkade, så ringde de och pressade medierna eller deras ägare för att få kontroll.

”Tävlade med FPÖ”

Helmut Brandstätter tog emot åtskilliga telefonsamtal där Kurz personligen ringde och ifrågasatte varför tidningen han då var chefredaktör över, Kurier, hade rapporterat på ett för regeringen ofördelaktigt sätt.

Ännu ett steg som man misstänker togs, och det är det som nu är föremål för särskilt många utfrågningar och utredningar i domstol, är att finansministeriet betalade för fejkade opinionsundersökningar i medier som framställde Kurz i god dager. Kurz nekar konsekvent till detta och någon dom förväntas inte komma den närmaste tiden.

– Vi vet inte ännu om det stämmer eller ej. Men om ministeriet gjorde så, så åker de alla i fängelse.

Kurz gick till angrepp mot rättssystemet, pressfriheten och genomförde maktcentralisering. Helmut Brandstätters tes är att rikskanslern i princip försökte göra det som högerradikala FPÖ också eftersträvade – och hans varning har i flera år varit att Österrike var ”halvvägs med tåget till Budapest”.

– Redan i valrörelsen 2017 tävlade Kurz och FPÖ:s kandidat Strache med att framställa som Orbáns bästa vän. Kurz har imponerats över hur Orbán styr sitt land och hanterar makten, det är det enda han också är intresserad av. Men Orbáns auktoritära system är också otroligt korrupt, och det är också vad som hände med Kurz till slut.