Redan vid den första tomten tar det stopp. I vägen står ett staket som löper från villaträdgården ner till vattnet. Åratal av markrofferi har förvandlat vattenbrynet till en hinderbana av barriärer, buskage och båtbryggor.
– De har velat bygga en promenadväg här, men det går inte för att vi äger marken, ropar en kvinna från en solstol på andra sidan stängslet.
Hennes pappa är fastighetsägare och har förlängt gräsmattan till en grillplats byggd i sten vid strandkanten. Solstolen ropar igen:
– Det är inte kommunens mark här. Bara där du står. Här är det privat.
Men enligt Lantmäteriets kartor slutar tomtgränsen tio meter från vattnet. Hon ligger alltså och solar på en landremsa ägd av Täby kommun som sträcker sig längs hela den 400 meter långa stranden. Men marken har bit för bit tagits över av ett tiotal villaägare och det har skett med kommunens goda minne. Det var först när en ambitiös restaurangdesigner flyttade in i det sömniga villakvarteret Viggbyholm som saker sattes i rullning.
En kubistisk explosion
Ett svart rymdskepp från framtiden har landat bland låghusen. Av den gamla, men nyrenoverade, tegelvillan som tidigare stod på tomten finns inte ett spår. Allt jämnades med marken och forslades bort för att ge plats åt arkitekten och företagaren Benjamin Westlings vision.
Ett och annat välplockat ögonbryn höjdes bland grannarna när betongstommen till de 528 kvadratmetrarna började ta form. ”Villa Westling” är en kubistisk explosion i glas, stål och svart skiffer. I trädgården finns en infinitypool och stora bokstäver i rostig plåt som bildar ordet ”DREAM”.
Familjen Westling flyttade in i juni förra året men knappt ett halvår senare lades huset ut till försäljning med det riksnyhetsväckande priset 150 miljoner kronor. Sveriges dyraste villa.
– Tanken från början var aldrig att sälja. Det här är vårt drömboende. Men vi är mer på Ibiza än vad vi är här. Det känns lite stort för att stå tomt, säger Benjamin Westling som kommit ut från en dold dörr i den vita marmorfasaden.
Är huset verkligen värt det höga priset?
– Det får marknaden avgöra. Vi har två intressenter men inget är klart ännu.
”Inget vi döljer”
Mäklarannonsen var Hemnets mest klickade flera veckor i rad. Det skrevs otaliga artiklar om den exklusiva marmortunga inredningen, valnötsdetaljerna, hemmabiografen. Till Göteborgs-Posten sa mäklaren Michael Preber att tänkta köpare är ”unga techmiljardärer, finanseliten samt de som har sålt sina bolag med bra priser”. Enligt säljtexten är det en ”fullständigt unik villa på sjötomt som erbjuder ett av Stockholms i särklass mest eftertraktade lägen”.
Sjötomt?
– Det är fel. Kommunens mark ligger mellan den tomten och vattnet, säger Karl-Johan Dufmats, tillförordnad mark- och exploateringschef på Täby kommun.
Enligt Lantmäteriets kartor går tomtgränsen mitt över gräsmattan, strax nedanför poolen. Men ägaren använder ändå återkommande ordet ”sjötomt”.
– Det är väl en definitionsfråga. Men varje gång det har kommit hit någon och tittat på huset har vi berättat det. Det är inget vi döljer, säger Benjamin Westling.
Fullt med svartbyggen
Mäklarbilderna av en helikopter som landar på en flytbrygga framför Sveriges dyraste hus triggade många i sociala medier. Helikopterplattan var kanske ett pr-trick men fastighetsägaren bemödade sig aldrig att söka tillstånd. Plattan samt båtbryggan som den är ansluten till ligger på kommunens mark och saknar dispens från strandskyddet. Enligt Länsstyrelsen är området ”skyddsvärt för växt- och djurliv” och eftersom bryggorna ”riskerar att skada dessa värden” måste de rivas.
Video: Så tar villaägare i Täby över kommunens mark (öppna spelaren här nedanför för att titta)
• Dagens ETC:s reporter försöker korsa kommunens mark och möts av stängsel • Här har villägarna annekterat allmän mark: ”Någon avundsjuk har kontaktat kommunen”.
– Vi har överklagat och det är vi öppna med inför alla som kommer och kollar. Det är inte så att vi försöker lura någon, säger Benjamin Westling.
Länsstyrelsens tjänstemän ger däremot en annan bild. Myndigheten ville föra in i fastighetsregistret att bryggan olovligen ligger på kommunens mark.
Bild:
Emanuel Hendal
– Det gör vi för att en eventuell ny ägare ska bli informerad så att det inte kommer som en överraskning, säger Rasmus Seger Säll, miljöhandläggare.
Detta försökte fastighetsägaren stoppa genom en separat överklagan som senare avslogs.
Men det finns fler svartbyggen vid Viggbyholms strand.
Anonym anmälan
En äldre herre som inte vill uppge sitt namn kommer ut från sin trädgård som gränsar mot strandkanten. På en udde syns en båtbrygga.
– Vi köpte huset för 33 år sedan, då fanns bryggan. Vi har bara renoverat den, hävdar mannen.
När Westlings villa, några tomter bort, blev viral ringde någon in till Täby kommun och anmälde de andra grannarna. Bygglovsenheten inledde ett så kallat tillsynsärende mot tio fastighetsägare. På den korta landremsan misstänks nu sju bryggor bryta mot strandskyddet.
– Någon som är avundsjuk har kontaktat kommunen, säger mannen.
Vissa tycker att det är fel att bygga bryggor på kommunens mark.
– Det tycker inte jag.
Det finns lagstiftning
Den som på Twitter startade diskussionen om Täbyvillornas strandgrabbing heter Henrik Widmark. Han är lektor i konstvetenskap med inriktning på urbana frågor vid Uppsala universitet och påpekar att strandrätten är en skyldighet som ingen kommun kan förhandla bort.
– I det här fallet har villaägarna privatiserat allmän mark. Det finns en stark vilja bland markägare att spärra av och hålla folk borta. Men vi har lagstiftning som väger emot äganderätten så att allmänheten ska få tillgång till naturområden. Det måste vi värna om särskilt i sådana här områden där det finns ett hårt tryck.
”Vertikal urbanisering”
Att villaägare tar sig friheter är inget lokalt Täbyproblem. I Stockholmskommunen Nacka misstänker Naturskyddsföreningen att 100 bryggor är svartbyggen och Södertälje hittade nyligen 200 fall av olovlig markanvändning. I Smedjebacken, Dalarna, vid sjön Norra Barken, har kommunen satsat stora resurser för att säkerställa att allmänheten kan röra sig fritt vid sjöar och vattendrag.
Bild:
Emanuel Hendal
Henrik Widmark ser en nära koppling mellan växande ekonomiska klyftor och en ökad privatisering av stränder.
– När du får en skiktning i ekonomin kommer en grupp att i högre grad lägga beslag på de mest eftersträvansvärda områdena. I all stadsplanering ser vi att de dyraste fastigheterna är de vattennära. När en grupp har väldigt mycket pengar kommer önskemål om att omsätta dem i stora båtar eller avspärrade stränder.
Inom stadsplanering talas det också om en tilltagande vertikal urbanisering.
– De ekonomiskt starka, främst i städer utanför Europa, har egna helikoptrar där de rör sig från punkt till punkt. Helikopterplattan i det här fallet blir på gränsen till absurd eftersom den ligger på allmän mark men representerar dess totala motsats.
Jagar bryggor med drönare
Det är kommunerna som har huvudansvar för att hålla staket och bryggor borta från strandskyddat område. Därför har ingen myndighet någon överblick av det marina markrofferiet. Men alla är överens om att problemet växer.
Kungsbacka är en av flera kommuner som nu köpt in drönare för göra inspektioner från luften.
– Ett utmärkt hjälpmedel för oss att hålla koll på strandskyddet, säger miljönämndens ordförande Peter Söderberg (M) till Kungsbacka-Posten.
Men i Täby kommer det inte sättas in några drönarpatruller, berättar samhällsutvecklingschef Jenny Gibson. Och kommunen har ännu inte agerat mot de tio fastighetsägarna i Viggbyholm. Bland de misstänkta finns en mycket högt uppsatt Teliachef och en delägare i advokatbyrån Mannheimer Swartling. I november 2021 registrerades tillsynsärendet men åtta månader senare har ingenting gjorts.
– Kommunen arbetar med tillsynsärenden i den ordning de inkommit, säger Jenny Gibson.
Flera fastighetsägare har höga positioner i det svenska näringslivet, har det påverkat kommunens hantering?
