Regeringens narkotikapolitik jämförs med Ronald Reagan

En bred kriminalisering såsom denna kommer att öka trycket ytterligare på att få fram svenska anstaltsplatser.

– Att vi har en stor utmaning inom Kriminalvården för att kunna erbjuda platser är ju ett problem som är känt sedan tidigare, säger Johan Hultberg (M) som sitter i socialutskottet.

Han utgår ifrån att man tagit höjd för behoven när konsekvenserna av den nya lagen vägts in.

– Hela rättsväsendet och kriminalvården har fått rejäla resursförstärkningar och kommer att behöva det framåt också. Helt enkelt för att kunna möta ett ökat inflöde av fler intagna. Vilket såklart är ambitionen med både straffskärpningar och förstärkningar i rättsväsendet i stort, det är för att vi ska lagföra fler.

Många men inte värst

Redan med den förra regeringen började paralleller dras mellan gängkriminalitetens narkotikahandel och en samling med många namn, det vill säga de så kallade weekendnarkomanerna, sällanbrukarna, eller partyknarkana. Men alla tror inte att det är vägen fram.

– Det är ju vansinnigt att tro att man ska kunna minska narkotikamarknadens storlek genom att rikta polisinsatser mot partyknarkare, eller sporadiska konsumenter som jag föredrar att kalla dem, säger Björn Johnson.

Han är professor i socialt arbete vid Malmö universitet och specialiserad på alkohol- och narkotikabruk, beroendevård och narkotikapolitik. Han säger att de sporadiska konsumenterna kan vara många till antalet, men ändå inte beräknas utgöra mer än uppskattningsvis 15 procent av narkotikaförbrukningen.

– Jag tror att man tänker att man med den här lagstiftningen ska kunna döma gängkriminella till fängelse för att de säljer narkotika. Men jag tror att den istället främst kommer att slå mot dem som är beroende och som säljer små mängder narkotika, säger han.

”Två tankar i huvudet”

Moderaten Johan Hultberg har länge varit engagerad i narkotikapolitiken och är medveten om att den nya lagstiftningen också kommer att slå mot beroende.

– Det är inte det som är syftet med lagskärpningarna. Vi tycker från Moderaternas sida att det är viktigt att ha två tankar i huvudet här. Dels att förbättra missbruksvården, vilket vi har ambitioner med, det är ett arbete som vi verkligen prioriterar. Samtidigt så tycker vi att det är viktigt att sätta hårt mot hårt mot dem som profiterar på människors olycka, kriminella som drar in människor i kriminalitet och missbruk.

Han säger att regeringen är beredd att se över utvecklande av möjliga påföljder och att den som har ett etablerat beroende inte blir hjälpt av straff utan behöver vård. Men om vård och behandling ska utvecklas inom anstalterna kan Moderaterna ännu inte svara på, antingen faller det på regionerna eller på ett skärpt uppdrag till Kriminalvården.

Det är idag otroligt svårt för den med ett beroende att få hjälp, regionerna är väldigt ansträngda och om man utgår från att Polisen kommer att agera utifrån den nya lagstiftningen så kommer de att lagföra väldigt många som finansierar sitt eget bruk med försäljning. Det är ju inget man löser i en handvändning till 1 juli?

– Nej, det är naturligtvis sant. Men vi från riksdag och regerings sida måste ändå vara tydliga med vilka uppdrag våra regioner och kommuner har. Även den som är fast i ett beroende har rätt att få vård och behandling. Därför vill den nya regeringen få till bättre lagstiftning och genomföra nya reformer.

Kommer de vara sjösatta innan lagen träder i kraft i sommar?

– Det är ju ett kontinuerligt arbete, men nej det är riktigt att innan sommaren kommer inte några stora förändringar gällande beroendevården att hinna komma på plats.

Skeptiska remissinstanser

Det uttalade syftet med lagskärpningen är att komma åt narkotikaförsäljning, och då särskilt den som sker online. I praktiken kan bevisningen i framtida mål innefatta att den åtalade äger en digitalvåg, eller har så kallade redlinepåsar som brukas för narkotikaförsäljning. Även att ha krypterade chattappar kan vägas in. Whatsapp och Messenger nämns dock som kommersiella undantag.

En av dem som reagerat på konsekvenserna av det narkotikapolitiska inslaget i den nya lagen är Johan Wicklén. Han är journalist på SVT, samt författare till boken ”Vi ger oss aldrig – så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket”.

– Utredningen handlar ju egentligen om den organiserade brottsligheten och alla är ju överens om att det har gjorts för lite och måste göras saker. Men det som förvånade mig lite är att många remissinstanser var skeptiska till försök till innehav, säger han.

Remissinstanserna är många och tunga. Stockholms och Lunds universitet ifrågasätter kopplingen mellan problemet och åtgärderna. Och bland andra Brottsförebyggande rådet och Åklagarmyndigheten påpekar att detta innebär en bred kriminalisering som kommer slå långt utöver köp över internet.

Johan Wicklén konstaterar att justitiedepartementet både krockar med och trumfar socialdepartementet. Där presenterades nyligen den så kallade samsjuklighetsutredningen, som liksom pågående narkotikautredning syftar till bättre vård och minskad stigmatisering. I praktiken går straffskärpningen nu i en annan riktning.

Också Folkhälsomyndigheten konstaterar som remissinstans kritiskt att lagförslaget innebär en straffskärpning mot brukarna.

– Ska vi börja fylla fängelserna med människor som säljer på det sättet, då börjar vi komma till USA-nivåer från 80-talet, på Reagans tid och hans hårdföra krig mot knarket, säger Johan Wicklén.