Med 54 000 följare på Instagram och nästan lika många på Tiktok är Medina­studenten, som Moosa Assal kallar sig i sociala medier, en tung svensk profil för muslimer. Han syns också i Islampodden på Youtube, med 9 000 prenumeranter. På gatorna runt Järvafältet, det stora förortsområdet i nordvästra Stockholm som genom svartmålande krigsrubriker blivit synonymt med gängvåld, är han en otroligt omtyckt lokalkändis. 

– Bönen får inte plats i moskén längre så vi får låna hallen i Tensta. Det är en av Stockholms få fredagsböner på svenska, därför är den så populär, förklarar Moosa Assal.

Bönen är över, snöflingorna som singlade ner från himlen har tagit paus och den ­skäggige mannen är omgiven av en klunga tonårskillar. På promenaden mot ungdomsgården Blå huset, där han jobbar halvtid som fritidsledare, stannar han flera gånger för att hälsa glatt på bekanta. 

– Alhamdulillah! Hur mår ni, morsar han med ett leende på tre killar i 20-årsåldern utanför grillen. 

Moosa Assal berättar att grabbarna nyligen följde med på umra, den lilla vallfärden till Mecka:

– Vi kom hem på nyår. Det var fantastiskt! 

Flera gånger om året arrangerar Moosa Assal gruppresor till Mecka, och andra heliga platser, för upp till 150 unga svenskar. En som var med nu senast var 1.Cuz, gangsterrapparen i den vita rånarluvan som är en av nutida svensk hiphops största stjärnor, med miljoner och åter miljoner lyssningar.

Granskades av Expressen

Att Moosa Assal är en uppskattad person i de här kvarteren råder det ingen tvekan om. När tidningen Mitt i Järva 2020 lät läsarna rösta om vem som borde få en plats döpt efter sig i Tensta, vann han stort. 

Han talar på bröllop, begravningar, dop och studentmottagningar. Runt om i Sveriges moskéer föreläser Moosa Assal om islam, och i sina sociala medier kammar han hem hundra­tusentals lajks. Han har personliga band till ett par generationer som vuxit upp här i orten och fungerar som fritidspappa, förortspoet och andlig ledare. 

Men inte all uppmärksamhet är positiv. Expressen publicerade en stor granskning (24/7 2022) där terrorforskaren och islamismexperten Magnus Ranstorp misstänkliggjorde Moosa Assal för att möjligen vara en extrem salafist, en ideologi som går emot den ­svenska värdegrunden om jämställdhet. Inom salafismen anser man att islams religiösa skrifter står bortom moderna omtolkningar – man är bokstavstroende.

– Å ena sidan kan Moosa Assal ­säkerligen spela en positiv roll i att avleda unga ­kriminella, men genom att ta in dem i det salafistiska tankesättet inviger man dem i en inriktning som går stick i stäv med demokratiska värderingar, sa Magnus Ranstorp till Expressen.

Och den islamistgranskande journalisten Sofie Löwenmark har på Twitter kommenterat att Moosa Assal ”är utexaminerad från islamska universitetet i Medina och har följaktligen sauditrogen kvinnosyn”, vilket citerades av Expressen.

Stödet efter artikeln blev stort för ­Moosa ­Assal. Många backade honom på sociala medier och det skrevs krönikor till hans försvar. Även Medierna i P1 tog upp kritiken mot Expressens artikel, och chefredaktören Karin Olsson försvarade tidningen med att han är en man med stort inflytande och därför bör granskas.

Det var jättebra att jag åkte till Medina. Sverige ska vara glada att jag åkte.

Hans sociala medier-alias Medinastudenten kommer ifrån de nio år, fram till 2016, då han med CSN-stöd studerade på Medinauniversitetet i Saudiarabien: en ultrakonservativ skola endast öppen för muslimska män. 

Hellre Saudi än Egypten

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, har sagt att utbildningen i staden Medina är ”marinerad i wahhabitiskt, intolerant och sekteristiskt tänkande” (DN 6/9 2017). Wahhabitism är en fundamentalistisk islamtolkning med strikt könssegregering. Det är den som styr i diktaturen Saudiarabien, där kvinnors rättigheter och handlingsfrihet är kraftigt ­begränsade, och homosexualitet är olagligt. 

– Jag ville lära mig arabiska och kunna läsa Koranen. Först bodde jag i Egypten, men det är mer eftertraktat att vara i Medina. Det är profetens heliga stad med en känd moské och ett känt universitet, berättar den forne studenten hemma i den ljusa, nybyggda hyresrätten i Vällingby, dit han tagit Dagens ETC efter fredagsbönen i Tensta. 

Bakom glas i en bokhylla står inbundna böcker på arabiska. På en vägg hänger inramade visdomsord bredvid namnen på hans fru och tre barn: 10, 12 och 16 år gamla.

Moosa Assal tar en stor tugga ur kebab­tallriken han köpt med sig och sköljer ner med energidryck. 

– Det var jättebra att jag åkte till Medina. Sverige ska vara glad att jag åkte. Hade jag inte åkt dit och lärt mig allt jag gjorde, utan istället börjat predika som tjugoåring om sådant jag inte kunde något om… Predikan har mer kraft än vad folk kan tro. 

Han säger att det är lätt att utnyttja en maktposition för att locka unga människor till fel sammanhang, som terrorsekten IS, om man inte har rätt kunskap. 

– Du lär dig inte bara av skolan, du lär dig av människor också. Jag träffade muslimer från hela världen. Jag hängde med kineser och japaner och lärde mig från alla kulturer hur islam ser ut i världen. Man får ett större perspektiv.

Enligt flera experter är det en bokstavs­trogen och extrem form av islam som undervisas på Medinauniversitet. Hur ser du på det?

– Jag vet vad jag lärde mig. Om jag inte hade gått där hade jag nog varit väldigt trångsynt. Jag lärde mig att islam är stort. Det finns många åsikter och man praktiserar islam olika i olika delar av världen. Vilket gör att man blir lugnare och tryggare som muslim, att det inte bara är du själv som har rätt. Sedan vet jag inte vad man menar med bokstavstroende, de lär ju ut haditherna, Muhammeds nedskrivna utsagor. Vad menar de?

Att man inte kan tolka Koranen på något annat sätt än exakt som det står skrivet.

– Det stämmer inte. De är en misstolkning av dem som säger så, eller rakt av en lögn. Hadither tolkas annorlunda av olika lärda. På Medinauniversitetet visar de exakt det, att ibland går den här lärda emot den här lärda. Detsamma gäller Koranen, det finns flera tolkningar. 

Man bör fokusera på resultatet av studierna vid Medinauniversitetet, menar Moosa Assal, och spottar ur sig retoriska frågor som svar:

– Vad gör jag idag? Förbättrar jag samhället eller försämrar jag det? Kallar jag till farligt eller till gott? Sprider jag god eller dålig energi? Splittrar eller enar jag samhället? Döm mig därifrån istället! Det finns tiotusen elever i skolan. Tror du att alla håller med varandra på Stockholms universitet, där jag också studerat? Inte ens alla lärare i samma ämne gör det. Det är omöjligt. 

”Kritisera – men ljug inte”

Två år efter att Moosa Assal kom hem från Medina drog regeringen in möjligheten att få CSN-bidrag för svenskar som vill studera där. Dåvarande S-ministern Anna Ekström motiverade det med att ”studiemedel ska inte kunna lämnas för utbildningar utomlands som är oförenliga med svensk grundlag, med mänskliga fri- och rättigheter eller principen om ickediskriminering”.

– Det är ett av de största muslimska universiteten. Respekterat i hela världen. Jag har inte sett underlagen för att stoppa CSN-bidragen men som jag minns det gick det väldigt fort. Någon skrev en artikel om att kvinnor inte får studera där och så stoppade man bidragen.

Det förekommer många felaktiga uppgifter och rykten kring skolan, hävdar han. Som att personer från den nigerianska jihadistgruppen Boko Haram har studerat där. 

– De nigerianska eleverna gick ut och förklarade att det var lögn. Ingen från Boko Haram har studerat i Medina. Du kan kritisera skolan men ljug inte. Speciellt inte om så allvarliga saker.  

Professor Mohammed Fazlhashemi har sagt att skolan är intolerant och sekteristisk. Har han fel? 

– Jag känner inte behov av att svara på vad han säger. Jag vet vad jag gör och det är offentligt. Om nån tycker att det jag gör är ”marinerat i wahhabitiskt, intolerant och sekteristiskt tänkande”, varsågoda, då får de tro det. 

Men vad är din upplevelse?

– Får man upplevelsen av att det är någonting som jag är?

Nej, men jag undrar vad din upplevelse av skolan var? 

– Det är jättemärkligt.

Den medelålders böneledaren suckar djupt och uppgivet. 

– Då får man hämta en elev som står bakom allt det där som de påstår. Och skulle det finnas en av tiotusen elever som blir extrem, så självklart. Men då är det inte bara skolan som lär honom. Han lär sig från Youtube och från allt möjligt. För att påstå att han lärde sig det i klassen, det kräver belägg. Jag vet vad jag lärde mig. Jag är jättetacksam att jag gick där. Jag blev öppensinnad och förstod att islam är stort och brett. 

En återkommande kritik är skolans syn på kvinnor och att de inte får studera där. 

– Det stämmer att kvinnor inte studerar där. Bredvid ligger universitetet för kvinnor. Män och kvinnor blandas inte. Det är inte konstigt, det är ett islamiskt universitet. Om ett kristet universitet i Vatikanen, eller ett judiskt i Jerusalem, bara är för män, så höjer jag inte ens på mina ögonbryn. Det finns massor av sällskapsföreningar och hemliga klubbar där inte kvinnor får komma in. Jag förstår det och går vidare. Vad jag hade reagerat på, är om en fritidsgård öppnar och bara killar tillåts hänga där.

Moosa Assal säger att Saudiarabien ”är deras land”.

– Det är deras kultur och jag respekterar det. Jag kommer inte dit och tänker att det ska vara som hemma i Sverige. Det är så jag har lärt mig att man ska vara som svensk. Vi behöver inte alltid hålla med men vi lär oss att respektera andra, säger han, men tillägger samtidigt:

– Jag vill egentligen inte uttala mig om andra länder. 

Hur ser du på hedersnormer? Som att ­kvinnor inte själva får bestämma hur de ska klä sig eller vem de ska få gifta sig med. 

– Det där gäller män också i vår religion. Jag kan inte bestämma att jag vill gå runt naken. Eller att jag vill gifta mig med en buddhist. Jag får inte. Förstår du? Folk yttrar sig om en massa saker de inte har koll på. 

Menar du att det inte ställs hårdare krav på hur kvinnor ska agera, än män?

– I vår religion finns rätt och fel – halal och haram. Alla vet det. Det finns i Koranen och i haditherna. Det finns olika, som fredags­bönen. Jag måste gå till den, annars syndar jag. Kvinnan behöver inte det. Men hon måste göra andra saker. Regler som gäller mannen och regler som gäller kvinnan. Det är inga konstigheter. 

Som Moosa Assal ser det är det här ett synsätt som finns i alla religioner.

– Men många kopplar kultur och heders­mord till religion. Vissa som har heders­mördats i Sverige var inte ens muslimer. Varför kopplar man det till islam? Lägg inte det på vår religion, för det är inte tillåtet i vår religion. Därför handlade en av de första ­Facebookvideor jag gjorde om det. Ändå undrar folk varför jag inte pratar om hedersmord. De har inte ens sökt!

De påstår att jag kallar folk till strikt islam. Nej, jag kallar folk till att gå till jobbet.

I det tre minuter långa klippet, uppladdat 2015 när han fortfarande pluggade i Medina, pratar Moosa Assal eldigt rakt in i kameran. Med ett stort fotografi föreställande Kaba, den heliga stenbyggnaden i Mecka, bakom sig, kallar han hedersmord för omoraliska, usla, skamlösa och utan stöd i Koranen. 

Gick till kyrkan som barn

Moosa Assal är född 1984 och uppväxt i Husby, med mamma från Slovakien och pappa från Egypten. Den kristna religionen fanns alltid med i hemmet.

– Pappa är från en muslimsk bakgrund, men han kom till Europa när han var 18 år och levde som en europé. Vi firade jul och påsk som alla andra. Vi bad till Gud på kvällarna innan man skulle sova, gick till kyrkan och tände ljus. 

I tonåren intresserade han sig för islam. Han läste Koranen, besökte en moské och insåg snabbt att han hittat rätt. 

– Jag hade ingen svår resa in till islam. Jag trodde redan på Gud, profeter, änglar. Det var samma sak. En gud bara. Ännu en profet som liknade alla andra profeter. Jag läste Koranen i översättning och såg att det här är Guds ord på riktigt. Det här är vad jag tror på. 

Hur gammal var du? 

– 16, tror jag. 

Det är en stor grej för en 16-årig kille att läsa Koranen.

– Jo, men jag gillade poesi och rap. Och när du läser en bok som de säger är Guds ord, och märker att det är något större än poesi. Det här är inte ens mänskligt. Det var inte svårt.

Med sig hemifrån hade han grundvärderingarna om etik och moral, rätt och fel. 

– Nu hade jag en religion som passar ihop med så som jag är uppfostrad. På den tiden höll jag fortfarande på med rap och hade gult hår. Men jag lärde mig stegvis och det stärkte mitt intresse för religionen och för att vara en god människa. Det är vad allt handlar om. Jag vill vara en bra människa och göra gott mot andra. 

Hur ser du på ditt ansvar som muslimsk influencer? 

– Vi är nästan en miljon muslimer i Sverige. Någon måste lära dem deras religion, annars kan det bli fel. Religion är starkt och om det inte finns mentorer som skapar balans, då får vi folk som gör problem. Att ungdomar går in i fanatism när de finner något nytt, det är inte konstigt. 

”Sverige var inte förberett på att det skulle dyka upp ungdomar som plötsligt blir religiösa i ett sekulärt samhälle”, analyserar Moosa Assal, och frågar sig vem som ska hantera dem.

– De lyssnar inte på skolans lärare. Och de förstår inte en amo, farbror, som pratar arabiska. Så när det dyker upp en religiös man från orten som pratar svenska och förstår samtiden, då känner ungdomarna igen sig. Jag lärde mig själv under många år och försöker nu lära andra hur man navigerar som muslim och svensk, för att plugga och jobba och leva i samhället. Folk förstår inte att det är vad jag håller på med. De påstår att jag kallar folk till strikt islam. Nej, jag kallar folk till att gå till jobbet och hälsa på varandra.

”Kan inte göra mirakel”

Han är trött på att stämplas med åsikter som inte stämmer. Av människor som skriver ”massa på Twitter” och söker konflikt framför lösning. Som bara vill snacka skit om honom och svärta ner det han gör.

– Som när några kastade sten mot en ambulans i Tensta för sju år sedan. Jag blev jättearg och gjorde en video där jag bad om ursäkt å Tenstas vägnar. Men vissa tolkade den som att ”han har inga problem med att man kastar sten på kvinnor”. Alltså va?! Vad är det för klimat vi lever i? Jag är inte med i den bubblan. Därför ser ni inte mig bråka med folk på Twitter, ­Facebook eller Instagram. Jag vill inte tjafsa. Jag är inte med i den matchen. Men om en person på riktigt vill veta, och pratar, då lyssnar jag gärna. Om han säger ”vi har ett problem, hur tror du vi kan lösa det?”. Absolut. Jag samarbetar med hela Järva, överallt, helt ideellt. 

Är det vanligt att folk ­kommer till dig för att få hjälp att lösa problem? 

– Hela tiden. En period handlade mycket om extremism. Föräldrar som var rädda när barnen sa konstiga saker. Folk som har tappat hopp om skola och livet. De pallar inte med något. Och kriminalitet. Det är mycket däromkring jag har rört mig.

Vad säger du till ungdomarna som är med i gängen? 

– Det är en lång diskussion och det finns inte ett facit. Det krävs mycket för att förändra en människa. Jag kan förändra hans tankesätt, men han behöver statlig hjälp. Det krävs budget.

Moosa Assal berättar om sitt jobb som coach i ett avhopparprogram på Fryshuset. Tveklöst tar det mycket resurser och tid att förändra en person från gängkriminell till vanlig medborgare. 

– Att då förvänta sig att jag ska göra samma sak med 50 pers i förorten, med noll budget. Nej, jag gör inte mirakel. Men jag pratar med dem och ibland har folk ändrat sig. Jag har tagit med gängmedlemmar till Mecka och de har fått lugn och ro där. De kan reflektera, tänka, komma bort från pistoler och sprängdåd, ruscher, droger och misär. De kan tänka att de ska ändra sitt liv och komma tillbaka och göra det om de vill sen.

Medverkar i SVT

Det går inte att säga hur många killar som Moosa Assal har hjälpt bort från en ­kriminell eller destruktiv livsstil, som strider mot islams värderingar. Men att ­flera av dem är kända gangsterrappare är ingen hemlighet.

Ingen kommer lägga ner sina vapen. Jag lever inte i en utopi. Det här kommer inte ta slut.

Bland dem som synts på Medinastudentens sociala medier-konton, i samband med att de lämnat framgångsrika musikkarriärer, finns hitproducenten Hasti B, och rappare som Ille Freeway, den råndömde P3 Guld-vinnaren Dree Low, och Aden. Själv vill influencern inte nämna några individer alls. 

– Det är privat. Jag känner dem. Vad jag ­säger till dem och de säger till mig, det är ­mellan oss. Jag nämner aldrig några namn. 

Moosa Assal är aktuell i två SVT-produktioner: ”Stockholms gängkrig” och Uppdrag Gransknings ”Topplistans 100-gubbar”. Där ­pratar han om det eskalerande ­gängvåldet i Järva­området och dess kopplingar till ­rap­musiken.

Du har talat på över 20 begravningar i Järva de senaste åren. Vad tänker du när du gång på gång tar farväl av unga människor som dött, samtidigt som våldet bara fortsätter?

– Det är blandade känslor. Jag kan inte förklara. 

Rösten stockar sig lite och Moosa Assal samlar sig i den gråa tygsoffan för att hitta orden.  

– Ingen kommer lägga ner sina vapen. Jag lever inte i en utopi. Det här kommer inte ta slut. Ska folk bara sluta ­skjuta plötsligt? Folk har förlorat sina bröder, syskon, närmaste ­vänner. Att förvänta sig att de bara ska lägga ner, det är dumdristigt. Det är en lång process. Det finns flera utvägar och det är det jag jobbar med. Jag har fortfarande hopp, jag har sett folk förändras. 

Men för varje person som lägger ner så kommer tio nya underifrån? 

– Ja, det stämmer, det kommer nya. Och därför ser jag inte ett scenario där det blir lugn och ro, som det var när jag växte upp på 90-talet. Jag lever inte i nostalgi och jag kan inte se framtiden. Men forskning säger att det krävs ungefär 20 år för att vända utvecklingen. Det är ­mycket som måste ändras, från förskola och skola till folks hela attityd. Det krävs massor av ­åtgärder. Det går inte över en natt.