Störst bland dem som har specialiserat sig på att låna ut pengar till plastikkirurgi och privat vård är Medical finance. Enligt sin hemsida finansierar de all typ av privat vård inom hälsa, skönhet och utbildning. De marknadsför sig med ord som ”snabbt och enkelt”, ”tryggt och säkert”. Den som väljer en klinik som de samarbetar med kan till och med erbjudas ett räntefritt lån.

Johanna Snäll, 35, från Göteborg är en av alla som hoppat på erbjudandet om snabba pengar och löfte om nollränta. För snart fyra år sedan tog hon ett lån på 40 000 för att betala en skönhetsutbildning. Två dagar efter att hon ansökt om lånet hade hon pengarna på kontot. I dag tycker hon att det är sjukt.

– Det är ju helt sinnessjukt att det går så fort. Jag jobbar i skönhetsbranschen och om en person vill göra botox eller fillers så krävs det en betänketid på 48 timmar, så att man vet att kunden har tänkt efter. Men du kan låna pengar till ingrepp utan betänketid, säger hon.

Läs hela granskningen:

Del 1: Privatkliniker säljer dyr könskirurgi – på kredit

Del 2: Privatklinikerna om könsingreppen: ”Vi har inga som haft problem”

Krävde tillbaka allt – nästa månad

Drygt ett år efter att hon tagit lånet vändes livet upp och ner. Johannas pappa dog, samtidigt slog pandemin till och hon förlorade jobbet i restaurangbranschen. Hon beskriver det som en jobbig tid och utgifterna hopade sig. Hon ringde Medical finance och bad om uppskov med betalningen en månad, men bemötandet var iskallt.

– Jag fick inte uppskov. De krävde istället att jag skulle betala tillbaka hela den kvarvarande summan månaden efter, säger hon.

Hon kontaktades snart av ett ­inkasso­bolag, som visade sig tillhöra Medical ­finances moderbolag Serafim. Tonen var hård.

– De ringde upp och sa att de skulle ­komma och hämta min säng, de sa att den var värd det som återstod av min skuld, 17 000 kronor. Hon jag pratade med var hemsk. Jag grät och bad dem ha lite förståelse för att pappa hade dött, att det var pandemi och jag hade förlorat mitt jobb, säger hon.

I efterhand önskar Johanna Snäll också att hon hade kollat upp bolaget bättre. Men när hon tog lånet kände hon sig trygg med ­Medical finance. Hon hade lånat av dem en gång tidigare och tyckte att det var smidigt.

I dag vet hon att nätet är fyllt av varningar om bolaget. Ofta handlar det om den utlovade nollräntan. För den som missar betalningen med en dag kan räntan stiga till 15 procent och mer.

En person skriver ”Påstår sig ha skickat ut en faktura men jag har kollat både inkorg och skräppost vilket gjorde att min betalning kom in 1 vecka sent. Detta i sig resulterade såklart i att ett ränte fritt lån blev ett lån med 15% ränta ... Också ett sätt att lura kunder på”. En annan skriver ”Lurar sina kunder! Skickade aldrig ut första fakturan”. En tredje varnar för bolaget med orden ”Akta er snälla! Betalar du en faktura lite sent så blir ditt fantastiska räntefria lån plötsligt marknadens dyraste”.

Se minidokumentären om privatklinikernas könsingrepp

Ränta på 19 procent

Mayra från Stockholm är ytterligare en som känner sig lurad av Medical finance. Hon vill vara anonym men berättar att hon förra året tog ett lån på 60 000 kronor av bolaget. Pengarna fick hon på kontot samma dag som låneansökan beviljades. Men sedan började problemen. Den första fakturan dök aldrig upp och när hon kontaktade bolaget var det för sent. Sista betalningsdagen var passerad och löftet om nollränta gällde inte längre. Över en natt hade räntan stigit till 19 procent.

Hon berättar att bolaget hotade med att skicka henne till Kronofogden om hon inte betalade, men efter mycket om och men blev hon lovad att få behålla nollräntan. Men fakturorna med en ränta på 19 procent fortsatte att komma. En månad fick hon plötsligt dubbla fakturor.

– De skyllde på att det var fel på deras system. Men jag var ju livrädd för vad som skulle hända om jag inte betalade fakturorna och att jag skulle hamna hos Kronofogden, säger hon.

Till sist fick Mayra nog. Hon lånade ihop pengar privat och betalade tillbaka allt till Medical finance. I dag är hon kritisk till hur bolaget marknadsför sig.

– Det är hemskt. Jag fick pengarna snabbt, men de luras jättemycket och har en hemsk ­attityd när man tar kontakt med dem, säger hon.

Vad vill du säga till andra som funderar på att låna hos dem?

– Låna aldrig från den sortens företag. De bara ljuger och vill tjäna pengar på dig.

Kan vara olagligt

Men businessen rullar på trots att många kunder varnar. Efterfrågan på lån för skönhetsingrepp är stor. Under 2021 lånade Serafim finans, Medical finances moderbolag, ut totalt nästan 100 miljoner kronor till privatpersoner – en ökning med drygt 30 procent jämfört med året innan. Och metoden att chockhöja räntan har blivit en av lånebolagens nya kassakor. Enligt Konsumentverket använder allt fler bolag den typen av villkor. Om det är lagligt eller inte är oklart – saken har inte prövats rättsligt.

– Det finns inget avgörande i någon domstol så vitt jag vet, säger Emelie Rogner, jurist på Konsumentverket.

Men även om det hittills saknas rättsfall så kan det vara ett oskäligt avtalsvillkor att höja räntan så drastiskt över en natt, enligt Konsumentverket.

Och bolagets metoder ifråga­sätts från flera håll. Maria ­Wiezell, konsumentjuridisk expert på Sveriges konsumenter reagerar över hur Medical finance marknadsför sig. Både över att de vill ge bilden av att deras lån är räntefria, men också över att de skriver att deras lån är lätta att ta.

– Att marknadsföra lån som snabbt och enkelt är inget vi vill se. Det ska inte gå snabbt att ta lån till skönhetsoperationer, särskilt inte när det i lagen måste finnas en viss betänketid för att göra själva ingreppet. Då borde det också gälla för finansieringen av ingreppen, säger hon.

Svarar inte på frågor

Dagens ETC vill fråga Medical finance hur de motiverar att man chockhöjer räntan över en natt. Vi vill också veta hur samarbetena med klinikerna ser ut, hur mycket pengar bolaget tjänar på att låna ut pengar till skönhetsingrepp och inte minst hur de ser på sin roll på en växande, men etiskt tveksam skönhetsmarknad.

Vi söker företaget för en intervju, men får beskedet att vd:n Joakim Wiksten bara tar emot intervjuförfrågningar via mejl. Han ber oss att skicka över frågorna ”så ser vi om vi har möjlighet att svara på dem”. Sedan blir det tyst, en hel dag. Klockan 17.03 kommer svaret:

”Vi har läst igenom era frågor och vill meddela att vi avstår från att delta i en intervju samt att vi heller ej har möjlighet att svara på frågorna skriftligen. Vissa frågor kan vi inte svara på av konkurrensskäl och andra kan vi inte svara på pga. banksekretessen. Vi beklagar detta.”

Frågan om hur han ser på att kvinnor skuldsätter sig för att göra verkningslösa ingrepp och kritiken mot att lånen marknadsförs som snabba och lätta – de lämnas obesvarade med hänvisning till konkurrensskäl och sekretess.

Johanna Snäll drogs till sist till tingsrätten av Serafim, som krävde att hon omedelbart skulle betala tillbaka hela summan. Bolaget vann och nu ligger skulden hos Kronofogden.

– Det har satt så mycket käppar i hjulen för mig. Jag önskar att de bara hade kunnat ge mig en månads uppskov så hade allt löst sig, säger Johanna Snäll.

Hon tycker att det är fel att bolaget tjänar pengar på att kvinnor vill operera sig. Själv ­avråder hon sina kunder från att köpa ­behandlingar och ingrepp på kredit.

– Det är för jävligt att de tjänar pengar på det sättet. Jag jobbar ändå själv i skönhetsbranschen, nu gör jag inte ingrepp som är lika oåterkalleliga, men det är lyxbehandlingar och har du inte råd så ska du inte göra det.

Strider mot etiska regler

Men många andra skönhetskliniker bidrar till skuldfällan genom att slussa kvinnorna till lånebolagen. Flera av de kliniker vi har granskat hänvisar direkt till Medical finance som ett sätt att finansiera ingreppen. Ett exempel är Mediquinn som drivs av tv-­gynekologen Rika Hammarström.

På hennes sajt är steget till att låna pengar bokstavligen bara ett klick bort.

– De kontaktade mig och ville samarbeta, säger Rika Hammarström.

Men att göra reklam för ­låneföretag strider mot Sveriges läkarförbunds ­regler om marknadsföring. I reglerna står det att all läkarverksamhet ska vara fri från ­marknadsföring av krediter. Läkar­förbundet vill exempelvis inte se ­någon reklam eller länkar till ­lånebolag som klinikernas sajter.

– Vi ser med starkt ogillande på det här och tycker att det är etiskt helt förkastligt. Man binder människor via lån med höga räntor till en verksamhet där man ska göra ingrepp som ­egentligen inte behövs, säger Torsten ­Mossberg, tidigare ordförande i Läkar­förbundets etik- och ansvarsråd.

Men reglerna är inte juridiskt bindande.

– Det besvärliga är att vi har inga ­sanktionsmöjligheter. Vi är ingen myndighet och kan inte lagföra de här kollegorna, säger Torsten Mossberg.

Rika Hammarström säger att hon aldrig hört talas om regeln.

– Det har jag inte hört någonting om. ­Medical finance sa att jag kunde lägga upp dem på min hemsida. Jag säger till ­patienterna att de själva får bestämma om de vill ta lån eller inte.

Det finns dem som tar lån och sedan hamnar i knipa för att de har svårt att betala tillbaka. Hur ser du på det?

– Nej, nej, nej. Jag har inte haft någon ­patient som hamnat i knipa. Det vet jag för jag har kontakt med alla patienter efteråt.

Efter vårt första samtal ringer Rika ­Hammarström upp och säger att bara tre ­patienter har tagit lån genom Medical ­finance. Hennes kunder har råd att betala sina ­operationer själva.

Vad tycker du om att kvinnor skuld-sätter sig för den här typen av -operationer, även om du själv inte har så många kunder som gör det?

– Det är hemskt. Det ska man inte göra. För det finns ingen garanti för att du ska bli nöjd. Man ska aldrig sätta sig i skuld när inte vet hur resultatet blir.

Samtidigt har du en annons på din hemsida där kunderna slussas direkt till Medical -finance.

– Det är en annan sak när det gäller mig. Jag vill inte skryta, men jag vet vad jag gör. Jag är säker på min sak. Jag har inte haft en enda missnöjd patient. Om de skulle bli missnöjda, då skulle jag rätta till det så att de blir helt nöjda, säger hon.

”Alla gör så här”

Inte heller Susan Jafari, läkare och ägare till Specialistkliniken Norra i Stockholm, ser några problem med att göra reklam för Medical finance. På sajten står det med fetade bokstäver ”Finansiera din behandling! Låna räntefritt upp till 50 000 kronor”.

– Vi samarbetar med Medical ­finance för att folk ska ha möjlighet att ta lån, precis som de tar lån för andra saker.

Du har inga problem med att som läkare hänvisa till ett lånebolag?

– Om det är räntefria lån behöver kunderna inte betala någon ränta.

Jenny Steverin, Citylasers ägare och verksamhetschef, ser inte heller samarbetet med Medical finance som något problem. Hon menar att de använder dem som ett sätt att sköta faktureringen, och för att kunder ska kunna dela upp sin betalning.

– Alla kliniker gör så här, så det är inte något konstigt. Vi har aldrig fått höra något om att vi inte får använda oss av den typen av betalning.

Kan du se att det kan vara tveksamt att låna pengar till ett ingrepp som man inte vet kommer hjälpa?

– Jag skulle själv inte låna pengar för att göra något. Men som samhället ser ut nu så lånar folk till allt, och det känner jag inte är mitt ansvar riktigt. Det måste folk få välja själva.

Lyder under läkaretik

Men både Maria Wiezell på Sveriges ­konsumenter och överläkaren Mikael ­Algovik är kritiska till att skönhetsklinikerna ­marknadsför låneföretagen.

– Man lyder under läkaretik och att då hänvisa sina patienter till att låna pengar för att göra den här typen av behandlingar som egentligen inte behövs, som man kanske till och med blir missnöjd med, det känns inte seriöst, säger Maria Wiezell.

Mikael Algovik, ordförande för Svensk förening för obstetrik och gynekologi, håller med.

– Ingrepp som inte har ­medicinsk effekt ska du inte uppmanas att låna till. Det är helt bisarrt.