Rädslan efter Örebro: ”Jag tror fortfarande på Sverige"

NAMN: Shakur, 19 år. BOSTADSORT: Gottsunda, Uppsala. SYSSELSÄTTNING: Lagerarbetare.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Först när jag såg det på nyheterna tänkte jag: Det här kan inte vara Sverige. Det kan inte vara Sverige. Men när man faktiskt läser igenom raderna inser man att sådana här saker pågår. Och det är helt ofattbart. Man kan inte tänka sig att Sverige skulle hamna i en sådan situation. 

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Man tänker efter. När jag åker till moskén känner jag mig ibland inte helt trygg på grund av hot mot muslimer. Eller när min lillebror är i skolan, så tänker man tillbaka på händelsen som inträffade i Örebro. Jag tror att detta kommer att påverka många, inte bara på en individuell nivå, utan generellt sett. Många får en annan bild av hur Sverige egentligen är.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag strävar efter en väg inom entreprenörskap. Det är den vägen jag lutar åt. Men självklart, om jag hittar en annan möjlighet, kommer jag alltid att ta den. Men jag tror att försäljning är något jag verkligen brinner för.

NAMN: Arshia, 21 år. BOSTADSORT: Enköping. SYSSELSÄTTNING: Ingenjörsstudent på KTH.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Först och främst är det otroligt tragiskt det som hände. Jag tror det kom som en chock för alla, inte bara i Sverige utan i hela världen. Det är väldigt tragiskt. Så som det har sett ut i Sverige på senaste tiden, man har nästan känt att något inte var helt rätt, men man trodde inte att det skulle bli så här. Det känns som att vi inte har koll på någonting längre. Ingen är säker, vart man än går. 

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Såklart det påverkar mig. Jag är född och uppvuxen i Sverige. Jag har utländsk bakgrund, men jag känner att nu kan vem som helst drabbas. Jag ska inte säga att det bara är invandrare – det drabbar svenskar också. Det är klart att man känner sig lite osäker, men mitt tankesätt är att jag inte ska gå runt och vara rädd. Om något händer så händer det. Men jag är självklart extra försiktig. Man tänker lite på vart man går och när man går.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Många säger att de vill flytta utomlands, men jag tror fortfarande på Sverige. Jag personligen tycker att de måste ta tag i det här på ett bättre sätt. Kanske få ut militären och försöka stoppa det. Jag känner att de inte har kontroll på något just nu – vare sig det gäller skolor eller förorter. Jag har inte känslan av att någon har kontroll. Men jag håller tummarna för Sverige och fortsätter att tro på landet. Det är trots allt mitt hemland på ett sätt.

NAMN: Sofia, 43 år. BOSTADSORT: Vårby gård. SYSSELSÄTTNING: Butiksförsäljare

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro? 

– Det känns hemskt, och det blir ännu värre när det sker nära oss, här på hemmaplan. För tio år sedan pratade man om att sådant bara hände i USA. Men nu händer det här, i Sverige. Det är skrämmande att något som en gång kändes så avlägset nu har blivit en verklighet i vårt eget samhälle. 

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Nej, inte direkt. 

Vad har du för framtidsdrömmar?

–  Jag hoppas att samhället har fått bukt med problemet – att man har tagit kontroll över situationen. Jag önskar också att segregationen minskar. Just nu ser vi hur rasismen växer och blir alltmer normaliserad i samhället. Det skapas fler grupperingar och större klyftor. Jag hoppas att vi kan vända den utvecklingen. 

NAMN: Hodan, 37 år. BOSTADSORT: Vårby. SYSSELSÄTTNING: Enhetschef och mamma.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Jag förstod ingenting. Jag tänkte: ”Vem fan är det nu?” Jag tänkte att det var en till galning ute i samhället. Psykiatrin har misslyckats på nytt, och vi behöver verkligen samla oss. Jag hoppades nästan på att det skulle vara ett terrordåd, men det var det ju inte. I mitt fall tycker jag nästan att det var det, särskilt med tanke på att personen riktade sig mot SFI.

 Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Jag har blivit mer försiktig. Jag kollar mig om hela tiden, ser bakåt och kollar över axeln. Jag vill inte att den här rädslan ska styra mitt liv och jag vill också kunna påverka samhället och inte låta dessa händelser tysta mig.

 Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag hoppas på förändring. Jag hoppas på skärpta lagar och ett mindre polariserat Sverige. Vi lever i ett fantastiskt land där vi har alla möjligheter att utvecklas. Men under de senaste åren har det känts som en 360-graders vändning. Det känns som att vi inte längre tar vara på alla de mångkulturella aspekter och de kunskaper vi har. Vi borde använda allt det här bättre för att bygga ett starkare samhälle.

NAMN: Razouk, 72 år. BOSTADSORT: Skärholmen. SYSSELSÄTTNING:  Pensionär.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Det verkar vara en galning, inget mer än det. Jag har svårt att förstå det. Det känns som om situationen är mycket svårare nu. Jag kommer ihåg känslan när jag var i samma situation under Lasermannen på 90-talet. Ja, det var obehagligt, men det var inte så många döda på samma sätt som i Örebro.

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Jag har varit här i 50 år och jag har aldrig tänkt på att ge upp. Jag tänker inte på att lämna, jag har alltid trott att det här kommer att gå över, precis som andra saker har gjort det tidigare. Jag tänker inte ge upp. Jag har arbetet sedan jag var tio år, i hemlandet Syrien, och jag ska fortsätta jobba även idag om jag får möjlighet ibland.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag är 72 år gammal. Jag önskar mig bara god hälsa, och när min tid kommer vill jag bara vila i fred på ett värdigt sätt.

NAMN: Manar, 43 år. BOSTADSORT: Gottsunda, Uppsala. SYSSELSÄTTNING: Egenföretagare.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Min son bor och pluggar på universitet i Örebro, så det var fruktansvärt att höra om det som har hänt. Jag blev chockad och ringde honom hur många gånger som helst. Jättetråkigt och jätteobehagligt det som har hänt, för det påverkar oss alla, särskilt oss invandrare. Speciellt mig som bär slöja. Det  känns inte lika tryggt, för man känner hela tiden att något kan hända, var som helst, särskilt när man står här i centrum i Gottsunda.

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Man blir mer orolig, särskilt när man har barn som går i skolan. Man oroar sig för deras säkerhet. Vi bor och jobbar på ett ställe där 80 procent av befolkningen är invandrare. Så det är lätt att få sådana tankar – att det kan hända här också, var som helst. Och speciellt vi som bär slöja, vi syns, och det är mycket hot och hets mot islam just nu. Jag vet inte varför.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag är född i Sverige, och jag har inga andra planer. Det här är mitt hem! Jag är här, och det här är mitt hemland. Mina barn är födda här, så det finns inga andra planer. Men jag vet att många börjar prata om att flytta härifrån.

NAMN: Mohamed, 50 år. BOSTADSORT: Enköping. SYSSELSÄTTNING:  Egenföretagare och taxichaufför. 

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Jag känner mig mycket orolig efter det här. Barnen är rädda när de går till skolan. De är oroliga och frågar oss hela tiden vad som har hänt. Min tioåriga dotter vill bara sova hos mig i sängen eftersom hon får mardrömmar om det som har hänt i Örebro. Vi hoppas att saker ska bli bättre här i Sverige i framtiden.

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Det påverkar oss känslomässigt, men vi är här för att stanna i Sverige och bygga våra karriärer. Jag är egen företagare och betalar skatt. Jag gillar Sverige, men nu har det uppstått en del problem. 

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag jobbar som taxichaufför ibland. Jag vet aldrig vilken kund jag kommer att få. Det kan hända att jag får en rasistisk kund som sitter bakom mig. Man vet aldrig vad som händer i bilen. Hittills har jag haft bra erfarenheter i Sverige, men det är inte bra om det fortsätter på det här sättet. Jag hoppas att det blir bättre och att den här situationen slutar.

NAMN: Yamina, 38 år. BOSTADSORT: Tumba. SYSSELSÄTTNING:  Administratör.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Jag pendlar mellan ilska och sorg. Jag känner mig arg och vill engagera mig och andra i kampen mot orättvisor. Samtidigt bryter jag ihop och gråter över den islamofobi och öppna rasism som råder i samhället. Jag är frustrerad över att majoriteten av offren i Örebro var kvinnor och att medierna misslyckas med att lyfta kvinnoperspektivet. Ofta är det incelmän  som projicerar sin ilska mot kvinnor, särskilt utsatta kvinnor med invandrarbakgrund.

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Jag är född här, med invandrarbakgrund, och jag är stolt muslim. Men nu lever jag dag för dag. Jag försöker hitta lugn i kaoset, men vågar inte längre planera min framtid här. Istället har jag en ständig backup-plan för att lämna  Sverige. Jag söker information om var jag skulle kunna bo och arbeta i andra länder, ifall jag inte orkar mer psykiskt.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Om jag får drömma fritt hoppas jag att jag kan bära min Palestinasjal utan att vara rädd för att bli spottad på – för det har hänt. Jag önskar  att jag kan vistas i vita rum och forum utan att ständigt behöva försvara islam eller min rätt att existera. Min dröm är att äga ett radhus och köra en Volvo – och ha en vovve.– Jag vill också kunna köpa ett sommarhus i Spanien, åka dit, njuta av livet, flirta och umgås med mina landsmän. Det hade varit fint.

NAMN: Salem, 32 år. BOSTADSORT: Enköping. SYSSELSÄTTNING: Fotbollsdomare.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Jag känner att jag måste förbereda mig på att det kanske blir värre. Det har hänt så många orättvisa saker i det här landet. De bränner Koranen och de dödar människor. Det känns som att vad som helst kan hända, och det är både hemskt och sorgligt.

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Man känner sig rädd och som ett mål för hat, särskilt som muslim i det här samhället. Dessutom sprids rykten om att många invandrare får massor av bidrag och pengar, men det är inte sant. Vi kämpar i det här samhället exakt lika mycket – ibland mer – än många andra för att få ihop livet.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag hoppas att regeringen gör något åt situationen. Det räcker inte att politikerna bara är ledsna, vi vill ha konkreta åtgärder för att skydda oss från att dö på det här sättet. Vi måste stoppa detta.

NAMN: Hawa, 45 år. Shahrbano, 40 år. BOSTADSORT: Älvsjö och Skarpnäck.  SYSSELSÄTTNING: SFI-studenter.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

Hawa: – Vi mår inte alla bra här. Vi går på SFI. Alla är rädda. Det kan vara farligt ibland att gå på gatorna. Jag känner mig lite orolig eller utsatt som muslimsk kvinna med slöja.

Shahrbano: – När jag går ensam på trottoaren känner jag rädsla. Till exempel, om någon kommer bakom mig, känner jag stress och tänker ”Gud  förbjude” att han ska orsaka mig någon fara.

Hur påverkas era framtidsdrömmar?

 Hawa: – I Afghanistan är det mycket krig. Vi kan inte återvända dit nu. I Afghanistan känner vi ännu mindre trygghet. Både i hemlandet och i Sverige har jag varit med om både bra och dåliga saker, men jag försöker hålla modet uppe och gå vidare.

Shahrbano: – Särskilt för oss kvinnor har vi ingen trygghet i Afghanistan. Bara i Sverige känner jag trygghet, men just nu är vi rädda här i Sverige.

Vad har ni för framtidsdrömmar?

Hawa: – Jag hoppas på trygghet för alla. När vi kom till Sverige var det för att få en bättre framtid. Vi vill studera och sedan arbeta och stå på egna ben. Vi vill inte belasta det svenska samhället. Vi vill bara lära oss svenska och jobba.

Shahrbano: – Jag har samma mål. Jag kom hit för en bättre framtid, för att studera och sedan arbeta. Jag vill inte vara en börda för samhället, jag vill arbeta och stå på egna ben. Bara det att vi har trygghet i Sverige gör oss nöjda. Vi är inte missnöjda med Sverige.

NAMN: Josiph, 55 år. BOSTADSORT: Södertälje. SYSSELSÄTTNING:  Nötförsäljare.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Jag är väldigt ledsen över polisen. De utmålar händelsen i Örebro som att det handlar om en psykisk sjukdom istället för att kalla honom för en terrorist. Jag ser inga avskräckande åtgärder mot det som har pågått i Örebro och det som pågår i samhället. Jag tycker inte att det som pågår, alltså mord i samhället, straffas tillräckligt, oavsett var gärningsmannen  kommer ifrån.

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Det påverkar mig mycket. Jag bor i Södertälje och jobbar i Skärholmen. Mina barn går till skolan varje dag och till sina jobb. Jag har alltid en känsla av rädsla, att jag ska få ett telefonsamtal och höra att det har hänt något  hemskt som drabbar min familj, särskilt eftersom vi flyttade från ett krigsdrabbat land till ett land som skulle vara säkert. Men nu finns  det stora problem här också. 

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Just nu kan jag inte föreställa mig min framtid. Varje gång jag lämnar huset ber jag om välsignelse och skydd, för jag är rädd att jag kanske inte kommer tillbaka. Det är inget bra sätt att leva. Jag hoppas bara att inget dåligt händer. Jag är som vilken annan människa som helst – jag kan bli dödad, precis som alla andra. Jag kan vara svensk, utlänning eller europé – det spelar ingen roll. Har du hört talas om kvinnan som knivmördades i Botkyrka? Sådana händelser ger konstant stress och gör livet väldigt tufft.

NAMN: Razan, 23 år. BOSTADSORT: Enköping. SYSSELSÄTTNING: Student på Komvux.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Jag har hört om den tragiska händelsen i Örebro. Det var en skottlossning där de flesta som drabbades var utlänningar, främst kvinnor som miste livet. Jag och mina småsyskon känner oss rädda för att gå till skolan, av oro för att något liknande ska hända. Jag studerar just nu på Komvux, men när jag hörde nyheten om skjutningen började jag tveka om jag ens vågade gå dit. På senare tid har det skett flera skjutningar runt om i Sverige, och det känns som om tryggheten har försvunnit. För oss som är flyktingar känns det ännu svårare. 

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Jag känner att man kan bli en måltavla på grund av rasism. Ärligt talat är det ett smärtsamt minne som skapar en ständig rädsla. Vi oroar oss för att något liknande kan hända igen i framtiden. Därför måste vi alltid vara vaksamma och försiktiga. Vi sökte asyl här för att få ett tryggare liv, men när det inte ens här finns säkerhet, känner man sig rädd och otrygg. Den oron bär jag med mig hela tiden.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag vill verkligen studera klart här och fortsätta mitt liv i Sverige. Jag vill bli sjuksköterska. Jag drömmer om att bo i en större stad som Stockholm, Västerås eller Uppsala – någonstans där det finns liv och fler unga människor. Här i Enköping händer det inte mycket, det finns inte många ungdomar och ingen universitetsmiljö.

NAMN: Amer, 37 år. BOSTADSORT: Enköping. SYSSELSÄTTNING:  Driver egen hårsalong.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Det känns hemskt.

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Den påverkar alla, både vuxna och barn. Igår hörde jag mina barn och andra barn i skolan prata om händelsen i Örebro. De var ledsna över det som hade hänt. Vi upplevde krig i Syrien, men där gick ingen in i en skola och sköt människor. Rasismen har också blivit mycket värre, särskilt mot muslimer. Titta bara på det som hände nyligen med Koranbränningarna. Man ser och hör om rasistiska demonstrationer överallt, och det visar att rasismen inte är liten – den är stor.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Folk tror att vi lever på bidrag, men sanningen är att vi jobbar hårt. Vi har bott här i tio år och har aldrig fått en krona från staten. Inte ens under etableringsprogrammet tog vi emot något stöd. Det här är min frisörsalong som jag öppnade från början. Vi är här för att vi inte har något annat val. Om vårt hemland var i fred, skulle vi aldrig ha kommit hit.

NAMN: Hisham, 50 år.  BOSTADSORT: Enköping. SYSSELSÄTTNING:  Frisör.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Situationen har blivit skrämmande. Att arbeta som frisör gör mig rädd. Jag känner mig inte längre trygg. Jag vet inte vilken kund som kan dyka upp här och om den personen vill skada mig. Jag tycker det är sorgligt att sådana saker händer här, i ett land med så många fina och tålmodiga människor. Jag är inte bara rädd för min egen skull – jag är också rädd för mina barns skull.

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Jag känner att jag, och många andra, kan bli måltavlor bara för att vi är invandrare. Det som hände i Örebro kan hända här, när som helst. Vi lever i rädsla, vi lever otryggt. Som land tycker jag att det är sorgligt att något sådant händer. Sverige är ett fint och utvecklat land, och jag önskar att sådana saker inte skulle ske här. Jag känner mig som en del av det här landet, som en medborgare. Men ändå lever jag med rädsla.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Vi är alla människor, och livet kan förändras på en minut. Jag kan inte förutse framtiden, men jag hoppas att den blir bättre. Jag har två söner. Den äldsta kanske öppnar en egen salong, och den yngsta studerar just nu och  vill också bli frisör. Om allt går bra kan vi öppna en salong.

NAMN: Halima, 25 år. BOSTADSORT: Gottsunda, Uppsala. SYSSELSÄTTNING: Sjukvårdsbiträde.

Vilka tankar väcker händelserna i Örebro?

– Alltså, man blir ju såklart skakad. Det väcker många tankar och känslor. Det var några år sedan som min egen skola i Gottsunda brann ner. Ja, just det. Det var länge sedan, men den här händelsen i Örebro väcker minnen från den tiden.

Hur påverkas dina framtidsdrömmar?

– Ja, man tänker mycket på den rasism som finns dold överallt. Och sen sker sådana här attacker. Man vet inte riktigt hur framtiden ser ut eller om det kommer att vara säkert för oss rasifierade personer här. Det är skrämmande.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag vill verkligen vara med och påverka. Jag vill bidra till att skapa en annan bild av oss invandrare. Att det inte blir ett ”vi mot dom”-samhälle, utan att vi tillsammans bygger ett tryggt samhälle. Jag kanske kan vara med och ändra den bilden, men jag vet att det är svårt att göra det ensam. Vi måste gå ihop och göra det tillsammans.