Medan några av poliserna sätter handklovar på männen, genomsöker de andra väskor och datorer efter droger och bevismaterial.

– Då tänker jag att mitt liv är över. Jag kommer aldrig mer träffa min bror eller min dotter, säger Zeljka Rolovic. 

Jag har sett mycket i mitt liv men trodde aldrig att det fanns någon som ville hjälpa. För vem vill hjälpa en prostituerad? 

En kvinnlig polis sätter sig ned bredvid Zeljka som sitter hopkurad på golvet. 

Polisen smeker hennes arm och förklarar på engelska att hon inte ska vara orolig. I Sverige hamnar man inte i fängelse för prostitution, säger hon. 

– Hon låtsas bara vara snäll, är min tanke. I mitt land gör de så för att få ur oss information, säger Zeljka. 

Hon är 42 år vid ingripandet och har spenderat hela sitt vuxna liv som prostituerad på Montenegros gator där hon är född och uppvuxen. Som tioåring placerades Zeljka i barnhem efter att hennes pappa skjutit ihjäl hennes mamma, mormoroch till sist sigsjälv.

– När jag fyllde 18 och flyttade från hemmet hade jag ingen aning om hur jag skulle klara mig i livet. Jag förstod inte vad verkligheten var för något. 

Säker på att hamna i fängelse

Det dröjer inte länge innan hon dras in i Montenegros uteliv. Hon möter människor som förutom alkohol och droger också erbjuder henne overkliga summor pengar i utbyte mot en sak: sex. 

– Det går så snabbt. Jag förstod inte att det var prostitution. Och sen pengarna. Jag hade aldrig sett så mycket pengar förut.

När Zeljka är 23 blir hon gravid med en sexköpare som lämnar henne ensam med barnet. För att ha råd att försörja sin dotter och svårt sjuka bror tvingas hon ta ännu fler jobberbjudanden. Hennes kontaktnät vidgas och 2020, mitt under brinnande pandemi, får hon ett samtal från en hallick i Göteborg. 

Han ber henne packa resväskan och bege sig till Sverige. 

– Det var första gången jag stannade i ett annat land längre än 10 dagar. Det skiljde sig mycket från mina andra jobb. De kunde väcka mig när som helst och be mig jobba. De tvingade mig posera i underkläder för olika hemsidor. 

Zeljka säger att arbetet slet på hennes kropp men att hon i rädsla för sin hallick inte vågade lämna Sverige.

Och så dundrar polisen in i lägenheten den där kvällen i april.

– I Montenegro är köp och försäljning av sex olagligt. Jag var säker på att jag skulle hamna i fängelse. 

Den kvinnliga polisen tröstar Zeljka hela vägen till stationen. 

– Hon körde mig och var så kärleksfull. 

"Vem vill hjälpa en prostituerad?"

Kort därefter hamnar Zeljka i organisationen Talitas rehabiliteringsprogram. De arbetar för att hjälpa kvinnor som utsatts för människohandel. 

– Jag har sett mycket i mitt liv men trodde aldrig att det fanns någon som ville hjälpa. För vem vill hjälpa en prostituerad? Jag har aldrig levt i en familj där man stöttar varandra. Allt jag vill är att få vara en del av det. 

I dag arbetar Zeljka själv som stödperson hos Talita i Stockholm. Tack vare dem har hon kunnat lämna prostitutionen bakom sig för att leva ett självständigt liv med egen bostad och stadig inkomst.

Nu kräver Migrationsverket att hon åker tillbaka till Montenegro.

Enligt beslutet finns det skäl att ifrågasätta motiven till Zeljkas anställning hos Talita. 

– De menar att vi hittar på hennes anställning vilket är absurt. Zeljka är en otroligt viktig medarbetare och har jobbat hos oss länge, säger Anna Sander som grundat Talita tillsammans med Josephine Appelqvist.

Zeljka har sagt till Migrationsverket att hon gripits för prostitution i hemlandet efter att ha varit i svår beroendeställning till en hallick.

De menar att vi hittar på hennes anställning vilket är absurt. Zeljka är en otroligt viktig medarbetare och har jobbat hos oss länge

I beslutet skriver myndigheten att situationen betraktas som ett brott med ”högt straffvärde” och som väger emot beviljandet av arbetstillstånd i Sverige. Om personen är dömd utomlands ska det tas med i bedömningen. 

I beslutet skriver myndigheten att situationen betraktas som ett brott med ”högt straffvärde” som väger emot beviljandet av arbetstillstånd i Sverige. Om personen är dömd utomlands ska det tas med i bedömningen. 

Men att prostitution betraktas som våld mot kvinnor enligt Sveriges egen sexköpslag, är inget som myndigheten verkar ha i åtanke. Dessutom har Zeljka varken blivit dömd eller åtalad för något brott.

– Om du skickar ut någon på grund av kriminalitet så måste du kunna visa att de har varit involverade i kriminaliteten, säger Anna Sander.

"Livrädd"

När polisen grep hallicken i Göteborg, sökte en av kopplerinätverkets medlemmar upp Zeljka. Han hotade med att leta upp hennes dotter om hon pratade med polisen. 

– Hon har utsatts för människohandel och förklarat för myndigheterna att det är orsaken till hennes oro för att återvända. Hur kan det användas emot henne? säger Josephine Appelqvist.

För att ansöka om arbetstillstånd i Sverige bör arbetsgivaren kunna visa att personen har kompetens eller erfarenhet som inte finns tillgänglig inom Sverige.

– Zeljka har kompetens som är väldigt svår att hitta. Hennes erfarenheter skiljer sig från andras och hon kan prata med kvinnorna som ingen annan kan, säger Anna Sander. 

I avslaget pekar Migrationsverket på att Zeljkas sysselsättningsgrad hos Talita ökade från 50 procent till 75 procent i samband med att regeringen höjde försörjningskravet för arbetstillstånd.

– Vi är en ideell organisation och har inte råd med vad som helst. Känslan är de mest försöker hitta skäl för att få ut folk men då på väldigt lösa grunder.

Zeljka har med hjälp av medarbetarna på Talita överklagat beslutet. I linje med Migrationsverkets regler så kommer hon den 1 september åka tillbaka till Montenegro, i väntan på överprövning. 

– Jag kommer aldrig gå tillbaka till prostitutionen igen. Saker har förändrats. Jag trodde inte att sådan här kärlek existerade. Men jag är livrädd för vad som kommer hända mig när jag åker tillbaka, säger Zeljka.