Polisen bröt Mircinis arm och misshandlade Anastasis pappa till döds
Mircini Sakarellaropoulou och Anastasis Manioudakis har båda två drabbats av polisvåldet i Grekland.
Bild: Sofie Axelsson
Dagens ETC
Efter en våldsvåg mot kvinnor i Grekland växer den feministiska rörelsen. Men under en demonstration mot kvinnovåldet blev Mircini själv misshandlad av polisen. Den pågående polisbrutaliteten i landet har kritiserats hårt i Amnestys årsrapport. I höstas ledde polisens övervåld till ett dödsfall.
– Vi vill informera världen om vad som pågår för att inte bli galna, säger Anastasis Manioudakis, vars pappa misshandlades till döds av polisen.
Sent på kvällen gick 28-åriga Kyriaki Griva till polishuset i Aten, vädjandes om hjälp. Hennes ex-man var ute efter att mörda henne. Hon bad polisen om att eskortera henne hem men fick till svar att ”polisen inte är en taxiservice”. Utanför polisstationen stod mannen och väntade och när hon kom ut knivmördade han henne och hennes ofödda barn.
Händelsen sent i december förra året har lett till ett ramaskri inom den feministiska rörelsen i Grekland. I flera månader har man hållit i demonstrationer för att protestera mot polisens nonchalans gentemot kvinnan i nöd och mot att staten inte tar våldet mot kvinnor på större allvar.
– Vi vill att man inför det juridiska begreppet femicid för att erkänna att det här är ett strukturellt problem i samhället. Idag utreder man det bara som ett mord, som sedan försvinner i statistiken. Ibland måste lagen komma först och samhället kommer efter, säger juridikstudenten Mircini Sakarellaropoulou, som varit på flera av årets protester.
Mircini Sakarellaropoulou arm är bruten. Det var under en fredlig demonstration mot mordet på Kyriaki Griva, som en polis tryckte ner henne på marken och orsakade skadan.
– Ironiskt, eller hur? säger Mircini och skrattar.
Täcker upp för våldtäktsmän
Men skrattet fastnar i halsen. Hon är arg och tycker att polisen borde vara helt frånvarande från demonstrationerna av respekt för offret som ignorerats.
– Och av respekt för alla oss som förlorat en annan kvinna, en av våra egna, det gör ont. Istället försökte polisen stoppa demonstrationen och när vi vägrade gå därifrån började de arrestera folk och skada oss. Det är extremt att jag bröt min arm eller ja, polisen bröt min arm. Men tyvärr är vi vana i Grekland. Under varje demonstration blir minst en person skadad av polisen.
Under de senaste åren har poliserna själva agerat brottsligt flera gånger. Tre poliser dömdes i oktober i fjol för en gruppvåldtäkt på en 19-årig kvinna som hade tagits in på förhör – på samma polisstation i centrala Aten (Omonia) som Kyriaki Griva sökte hjälp från.
– Den grekiska regeringen har också täckt upp för våldtäktsmän som haft direkta relationer med politiker, och poliser har också varit involverade i maffian vilket har gjorts försök om att täcka upp. Polisen är utom kontroll och det är väldigt sällan de straffas för vad de gör. Vi har kritiserats av Europeiska unionen för brott mot mänskliga rättigheter och brister i rättsstaten, men det finns ingen rättvisa.
Även om Mircini Sakarellaropoulou har väldigt få förhoppningar att hennes anmälan ska leda till något vill hon stämma polisen som skadat henne.
– Jag vet tyvärr inte vem polisen är för att han bar inte sin polisbricka så att jag kunde se namn eller nummer men det är viktigt att det anmäls av symboliska skäl när polisen och i förlängningen den grekiska staten bryter mot lagen.
Tvingades leka detektiv
En annan person som mött polisbrutalitet på det grövsta tänkbara sättet är Anastasis Manioudakis. Han är 27 år och vi träffas på caféet där han arbetar som servitör i Exarchia i Aten. För åtta månader sedan, 1 september, fick han ett samtal. Hans pappa som bor i staden Chania på Kreta hade fått en svår hjärtattack och avlidit.
– Väldigt snabbt insåg vi att något helt annat hade hänt. De första två dagarna fick jag inte veta någonting men sedan började det komma vittnesmål. En man hade stått på hörnet och sett hur polisen stoppat min pappa för att de misstänkt att han bar på hasch. De misshandlade honom till döds, säger han.
Processen för att bevisa att Kostas Manioudakis mördats och inte fått en hjärtattack har varit lång och påfrestande. Anastasis Manioudakis har fått vara detektiv mitt i sorgen. Genom att lägga ihop detaljer kring polisernas vittnesmål och jämfört med andras berättelser och läkarens utlåtande har sanningen sakta kommit fram.
– De skrev en rapport direkt efter mordet men den rapporten hade många misstag. Förmodligen var de så panikslagna och de läckte också en berättelse till lokalmedia och nämnde att det var trafikpolisen och inte specialpolisen som hittat pappa. De beskrev till och med vägen på ett felaktigt sätt. Så det är roligt i sin tragedi. De förklarade hans skador och varför hans glasögon som var trasiga låg så långt ifrån kroppen på de mest märkliga sätt.
Videofilmerna från den närmsta butiken från händelsen hade raderats. Men i en butik längre bort från där händelsen ägde rum så ska en videofilm ha sparats. Familjen och deras advokat har sedan de fick veta detta försökt få ut filen men inte lyckats. Men efter överklagan fick advokaten för ett par veckor sedan till slut tag på filen som visar hur fyra polismedarbetare gick iväg med Kostas Manioudakis och sedan när han kom tillbaka till polisbilen var han skadad och handbojad.
”Kan aldrig fira”
Bara någon dag innan vi träffar Anastasis Manioudakis har det skett en ovanlig utveckling. Poliserna har blivit kallade av åklagaren för att utan rättegång ge förklaringar till anklagelsen om ”dråp med eventuellt uppsåt” vilket sannolikt kan leda till åtal. Men förhören har sedan dess skjutits upp.
– Det är bra att det går framåt men man kan aldrig fira i den här situationen. Jag tror inte heller att de lokala domstolarna kommer att kunna erbjuda någon rättvisa. Men däremot har jag och min familj känt en stor solidaritet från medmänniskor som protesterat mot att något sådant kunde hända. Det är de som lyckades sätta press och vinna denna lilla sak.
I den internationella rättsorganisationen Amnestys årsrapport som kom för drygt en månad pekar man på ett flertal problem i Grekland kring rättsstaten, bland annat beskrivs brister i mediefriheten, som Dagens ETC nyligen skrivit om. Men högst upp på organisationens lista med utmaningar lyfts det fortsatta polisvåldet.
”Rapporter om olaglig våldsanvändning under polisoperationer, inklusive polisarbetet av demonstrationer som protesterna efter tågkatastrofen i Tempe i februari har fortsatt”, skriver de. Amnesty nämner också mordet på Kostas Maniodakis under stycket som har rubriken ”rätt att leva”.