– Min situation nu är verkligen dålig. Jag blev grovt utnyttjad. När det var som värst försökte de slå mig. Jag försökte göra något åt det. Jag gjorde mitt bästa. Men det finns ingen rättvisa i Sverige. Inte från facket. Inte från Migrationsverket. Inte ens från polisen. Och jag kan inte förändra systemet själv, säger han.

Ahidul Khan har en kandidat­examen i ekonomi från Bangla­desh. Men för att få jobb hemma krävdes det mutor. I Sverige hoppades han finna något annat, rättvisa. Men de jobb som erbjöds var i restaurang­branschens mörkaste del. Migrationsverket redogör själva för hans arbetsvillkor i utvisningsbeslutet. Informationen hämtar de från polisens utredningen om människo­exploatering av hans förra arbetsgivare, en indisk restaurangkedja i Stockholm. Trots löfte om arbete enligt kollektiv­avtal var arbetsdagarna upp till 11–13 timmar långa och sex dagar i veckan. Rast tio minuter, ingen lunch. Tusentals kronor krävdes tillbaka av arbets­givaren från lönen. 

Ett arbetstillstånd är knutet till en specifik arbetsgivare. Det skapar en utsatt situation där ett förlorat jobb innebär utvisning. Många väljer därför av rädsla att tyst försöka stå ut med att bli exploaterade. Det skapar en grogrund för utnyttjande, vilket även slås fast i ett slutbetänkande inför förra regeringens nya lagförslag.

Rädsla skapar tystnad

Men även tystnaden är förenad med risk. Om Migrationsverket får reda på att andra villkor gäller på arbetsplatsen än de som angetts i ansökan om arbetstillstånd är det, enligt utlänningslagen, skäl att återkalla tillståndet. 

I samtal med Migrations­verket framgår att även den som inte sett något alternativ än att stå ut med exploaterande villkor betraktas, genom sin tystnad, som medskyldig till ­bedrägeriet. Dagens ETC har tagit del av flera sådana fall och har pratat med sammanlagt fem migrationsrättsadvokater på lika många byråer som vittnar om att utvisning av den anställda är den absolut vanligaste utgången när felaktiga villkor uppdagas. Och det händer ofta. Flera beskriver fallen som lönlösa att driva. De uppmanar de utsatta att ge upp. Det ger både arbetsgivare och utnyttjad skäl att hålla tyst om villkoren.

– Många gör mycket för att det inte ska uppdagas eftersom det fortfarande är den redan utsatta som drabbas om det kommer fram. Finns rädslan gynnas de som exploaterar, säger Karin Gyllenring, en av landets främsta migrationsadvokater. 

Gick till facket

Av samma rädsla höll Ahidul Khan också tyst, tills han inte längre stod ut. Tillsammans med en annan arbetskamrat gick han till Hotell- och restaurangfacket för att de skulle få arbetsgivaren att följa kollektivavtalet. Men historien slutade med att ombudsmannen lurade dem att avsluta fallet och de blev av med jobbet, vilket Arbetaren tidigare avslöjat. De bytte sedan fack och polis­anmälde arbetsgivaren.

Nu var Ahidul Khan tvungen att hitta ett nytt jobb innan tidsfristen löpte ut. Det gjorde han också och ansökte om ett nytt arbetstillstånd. Men av Migrationsverkets beslut framgår att de inte ens prövar vill­koren på det nya jobbet. ­Istället konstaterar handläggaren att villkoren på hans förra jobb uppen­bart ”varit så under­måliga att polisen inlett en förundersökning om människoexploatering.” Därmed är det bevisat att villkoren stred mot vad som uppgetts i arbetstillståndet. Skäl till avslag och utvisning. 

Den 1 juni förra året trädde en ändring i utlänningslagen i kraft som innebär att Migrationsverket ska göra en bedömning om det är ”skäligt” att utifrån ”omständigheterna” neka ett nytt arbetstillstånd. Det har väckt en förhoppning hos flera av de advokater Dagens ETC pratat med om en ljusning.

Men i Ahiduls Khans beslut skriver handläggaren att en sådan prövning inte ska göras om det finns tecken på fusk och det har ju redan bevisats. Återigen blir polisutredningen beviset. 

”Det finns omständigheter som tyder på att bristen berott på att din arbetsgivare missbrukat och försökt kringgå reglerna för arbetskraftsinvandring. Migrationsverket finner därför att det är skäligt att avslå din nu aktuella ansökan på grund av bristerna hos din tidigare arbetsgivare.”

”Det är jag som straffas”

Ahidul Khan hade kanske kunnat göra mer, men han kan själv inte komma på vad. Han blev ­lurad på arbetsvillkoren. Försökte stå ut och göra sitt jobb. Han gick tidigt med i facket. Han försökte rätta till reglerna på hela arbetsplatsen. Han avslöjade fusket i media. Han polisanmälde. Han fixade ett nytt jobb som var korrekt. Men i slutändan blev hans försök istället anledningen att utvisas. 

– Jag kan inte förstå hur det här skulle vara rättvist. Jag har kämpat för att reglerna skulle följas. Jag har fått lida. Men det är jag som straffas för vad mina chefer gjort mot mig och mina förra chefer fortsätter tjäna pengar som förut. 

Tomas Fridh är advokat och utbildare inom migrationsrätt. Han konstaterar krasst att ­utfallet är orättvist, men är inte förvånad. Han ser ­visserligen en öppning för överklagan, men drar ingen ­annan slutsats än att Migrationsverket agerar i enlighet med sitt uppdrag och den politiska viljan. Reglerna är inte utformade för att skydda offren. Tvärtom är systemet riggat för motsatsen.

– Det finns ingen vilja att erbjuda människor som anmäler eller protesterar mot orättvisor en möjlighet. Att personer som utsätts för exploatering ska bli utvisade, det är tanken. Det finns ingen politisk vilja att få till en förändring. Det hade varit lätt, men hade inneburit de skulle få rättigheter i Sverige och det är man inte beredd att ge dem. 

Under arbetet med artikeln får Ahidul Khan ett brev från polisen. De har lagt ned hans del av förundersökningen.