Malena Ivarsson: ”Otrohet kan vara ett sätt för psyket att förnya sig”
Dagens ETC
Äldre kvinnor och yngre män är den bästa sexuella kombinationen.
Det säger Malena Ivarsson, som gått från sexpositiv tv-programledare på 80-talet till jungiansk, poddande sexolog-mormor på 2020-talet.
Clara Lee Lundberg träffade henne för ett samtal om sexiga kristdemokrater, farorna med porr och mannen som alla kvinnor borde haft en relation med.
– Jag tror att det bästa klippet man kan göra med en italienare är att göra det som Amelia Adamo har gjort: hitta en italienare i Sverige och leva med honom här.
När jag ringer på dörren hos Malena Ivarsson har det senaste avsnittet av ”Till sängs”, podden hon gör med radiojournalisten Samanda Ekman, just släppts och som vanligt blivit överöst av hyllningar och hurrarop på sociala medier.
Podden som diskuterar sexualitet och relationer med hjälp av Jung och kultur har, trots noll finansiering, på kort tid blivit en av Sveriges mest populära. De flesta som lyssnar är så unga att de inte ens var födda när Malena Ivarsson blev känd som hela Sveriges sexolog i det omdebatterade tv-programmet ”Fräcka Fredag” som sändes i SVT 1988. Själv tar hon uppmärksamheten med ro.
– Det är såklart väldigt roligt att så många lyssnar, men faktum är varken framgång eller motgång betyder lika mycket för mig nu när jag är äldre. Det var ju väldigt tufft att göra ”Fräcka fredag”, jag fick mycket kritik och blev till och med bombhotad, men efter det har jag med hjälp av jungiansk analys och många år av meditation blivit bättre på att inte låta mig påverkas så mycket av det yttre, säger Malena Ivarsson.
Hennes klädstil för dagen skulle kunna beskrivas som ”rockig diplomatfru”; elegant fönad page och skinnbyxor, och hon har en varm, sensuell röst som lägger ett mjukt, tryggt filter över vårt samtal.
Det jungianska perspektivet finns med i allt hon gör, och att hennes husgud Carl Gustav Jung har blivit populär igen, framförallt bland unga män, tycker hon inte alls är konstigt.
– Dels tror jag att det växande intresset är en slags protest mot den ensidiga, moderna livsstilen som numera bara går ut på bli typ techmiljonär, vara framgångsrik i sitt jobb och få sitt värde via det materiella. I Jung finns en öppenhet mot det icke-logiska och spirituella, det som inte riktigt är ”godkänt” i vårt samhälle. Som drömmar till exempel, vad är det egentligen för kraft som varje natt signalerar olika saker till oss? Det var genom drömmar som jag själv mötte Jung, Jag var 45 år, befann mig i en livskris, och plågades av sådana fruktansvärda mardrömmar om hiv och död som jag ville förstå. Det hjälpte han mig med.
Psykoanalysens fader, Freud, hävdade att många av hans patienter plågades av snuskiga fantasier och förbjudna begär som de försökte förtrycka och förtränga. Enligt den slovenska psykoanalytikern Slavoj Zizek söker dagens patienter tvärtom hjälp för att de känner sig tvingade att njuta och ha ett spännande, snuskigt sexliv. Vad tänker du som sexolog och jungian om den utvecklingen?
– Att förtrycka sin sexualdrift, som var fallet med Freuds patienter, är inte alls bra och kan leda till många, svåra sexualneuroser. Men det här tvånget att njuta som vi har idag är inte heller bra. Jag såg det mycket på min terapimottagning, framförallt i parförhållanden ställer det till problem. Oftast var det kvinnan i heterorelationer som kände sig tvingade att vilja ha sex, fast de inte hade lust. Sedan tror jag också att njutningen delvis har flyttat från sexualitetens området till andra, idag njuter människor av tv-serier, av sin mobil, av konsumtion. Där får de utlopp för den njutning de inte känner, eller vill ha genom sex.
Kan inte det här ”tvånget” att njuta sexuellt också ha att göra med att vårt sexliv har blivit en viktig identitetsmarkör – hur mycket sex vi har, vilket slags sex vi har och vem vi har sex med? Att människors relation till sex har blivit mer prestationsbaserat och statusinriktat?
– Jo, absolut! Sex ingår ju i det som utgör vår persona, ett aktivt och bra sexliv ingår i bilden av en ”lyckad” person. Ibland ringer TV mig och frågar om jag känner något par som vill ställa upp och berätta att de inte har sex, men det går inte att hitta! Ingen vill prata om det offentligt, det är förknippat med så mycket skam! Många känner också att de måste prestera sexuellt, jag har mött en hel del unga killar som alltid tar med sig Viagra när de gå på krogen eller på dejt, för att inte ”misslyckas” om det blir läge för sex. Men tyvärr dödar prestationskrav lusten, och förstör njutningen.
Otrohet i hetluften
Att gå ut offentligt med att man har varit otrogen verkar alltså inte vara lika skamligt som att erkänna att man inte har sex, i alla fall om man tittar på den otrohetsdebatt som nyligen rasat i medierna.
Där ingick bland annat texter från författarna Ann Heberlein och Vesna Prekopic som båda beskrev sina egna otrohetsaffärer och uppmuntrade till ett mer tillåtande förhållningssätt.
Jag frågar Malena Ivarsson om hon följt debatten.
– Inte särskilt mycket. Men det är intressant hur synen på otrohet förändras genom åren. Förr i tiden var äktenskapet omgärdat av väldigt starka regler som stöddes av kyrkan, staten och skolan. Man skiljde sig inte, och därför tilläts mäns otrohet på ett annat sätt eftersom det inte skadade relationen. Den var byggt på materiellt välstånd och resonemang och inte på att man skulle vara sexuellt tillfredsställd. I den nya modellen ska relationen präglas av både oberoende, närhet och framgång och din partner förväntas tillfredsställa alla dina behov – vilket ju är omöjligt. Därför uppfattas otrohet som ett symptom på att något är fel i relationen. Det blir mer alarmerande.
Malena Ivarsson menar att otrohet ofta är ett uttryck för att man behöver utvecklas som person.
– Otrohet kan vara ett sätt för psyket att förnya sig, att man liksom behöver en ny utveckling inom sig själv och den kanske man inte kan göra på ett annat sätt än att ha en passionerad affär vid sidan om. Vi har inte så många sätt att förnya oss psykologiskt på i vårt samhälle än genom förälskelse. Men med det sagt, otrohet är ingenting jag rekommenderar.
Porr och dess inverkan på framförallt unga människors sexliv har också debatterats flitigt de senaste åren. Senast efter Uppdrag Granskning uppmärksammade reportage där tonårstjejer vittnar om att de tvingas gå med på strypsex och hårt sex. Vad är din reaktion när du hör det?
– Jag blir ledsen, och jag tycker att det är så viktigt att vuxna griper in i ungdomarnas liv och berättar att det inte behöver gå till så här. Det är en missuppfattning att man måste ha sex på det sättet. Jag tror ju, trots att vissa menar att det inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för det, att porren och sexvideos på Tiktok har ett negativt inflytande på ungas sexliv.
Dagens sexologer är ofta yngre, mindre kritiska till porr, en del är polyamorösa och de pratar ofta om analsex och BDSM. Du pratar ju ofta om hur viktigt det är med värme, kärlek och mjukhet i sex? Känner du dig ”vanilj” i jämförelse med dem?
– Alltså analsex och polyamori är ju saker som existerar, så då är det är ju bra att sexologer pratar om det. Vi måste vägleda unga så att de förstår vad det handlar om och kunna göra egna val. När det gäller analsex till exempel så måste man ju använda glidmedel och vara försiktig. Men det är lika viktigt att prata om det andra; att vara kärleksfull, att man duger som man är, att man kan vänta med penetrerande sex om man vill och så vidare. Jag kanske är mer av en sexolog-mormor.
Du växte upp i en prästfamilj, och kristendomen är ju inte direkt känd för att vara sexpositiv och frigjord. Samtidigt är det en rätt vanlig spaning att kristna ungdomar brukar ha stark sexappeal. Och du har själv berättat om en undersökning som visar att KD är det parti där flest är nöjda med sina sexliv. Vad tror du det beror på, att kristna är sexiga?
– Jag tror att det är för att man har kvar lite av tanken på förbud, att det blir mer spännande när man måste överbrygga tabun och extra upphetsande för att man ”inte får”. Just att förbud kan skapa attraktion kunde jag även se när jag jobbade med parterapi och träffade par som hade svårt att ha sex. Då brukade jag ge dem rådet att inte ha sex överhuvudtaget på några veckor, att inrätta ett förbud för att få igång någonting. Det funkar ofta!
Italienska män
På kultursidorna har de svenska männens dejting-skills och förmåga att uppvakta och skapa sexig stämning diskuterats och kritiserats den senaste månaden. DN-skribenten Nora Adin Fares skrev till och med i att hon var ”tvungen” att flytta till Italien för att bli uppvaktad på riktigt. Hon kanske hade läst den under-sökning som Malena Ivarsson gjorde 1993 om var de bästa älskarna i Europa finns, det visade sig nämligen att de fanns i Italien.
Tror du fortfarande att det stämmer, att de bästa älskarna finns i Italien?
– De var inte de bästa älskarna, utan de var bäst på att uppvakta, ge komplimanger och bekräfta kvinnor. Jag tror fortfarande att italienska män är bra på det, de älskar verkligen kvinnor och är intresserade av dem.
Samtidigt vet vi att Italien är ett av Europas minst jämställda länder, har haft manliga premiärministrar som medverkat i tutt-tv och att italienska män är oerhört mammabundna.
– Ja precis, och att ge komplimanger och få en kvinna att känna sig uppvaktad är inte samma sak som att vara jämställd och schysst. Det är mer deras yta som är härlig, man kan som kvinna bli lite upprymd av den. Men det är ju som du säger också ett land med mycket ”machismo”, otrohet och att man konkurrerar med hans mamma. Jag tror att det bästa klippet man kan göra med en italienare är det som Amelia Adamo har gjort: hitta en italienare i Sverige och leva med honom här. Då får man det bästa av två världar.
I ert senaste poddavsnitt ”Latin lover” pratar ni om varför alla kvinnor borde unna sig en romans med en italiensk man, men då säger du också att alla kvinnor borde ha haft ett förhållande med körledaren Kjell Lönnå. Det gjorde mig så glad för jag var faktiskt kär i honom när jag var liten! Han hade ju ett lite ”italienskt" utseende med mörkt lockigt hår. Vad var det mer som gjorde honom så attraktiv, menar du?
– Han var så musikalisk, närvarande och glad! Liksom såg och bekräftade alla kvinnor i sin kör. Han hade dessutom ett stabilt förhållande med sin fru Ulrika och var kristen, vilket gjorde tanken på en affär med honom ännu mer lockande, säger hon och skrattar.
Det känns tryggt på något sätt, att ha samma killsmak som Malena Ivarsson. När det är dags att avsluta intervjun ser jag en bok i hennes soffa som jag känner igen: ”Guldmunken” av Carl Cederström. Jag kan inte låta bli att fråga henne vad hon, som ägnat hela sitt yrkesliv åt att uppmuntra människor att utforska och bejaka sin sexualitet, tycker om det så kallade volcel-fenomenet (frivilligt celibat).
– För det första tycker jag att det är bra att ha ett ord för ett sexlöst liv som inte är så stigmatiserande. Att det dyker upp just nu handlar väl om att män har börjat ta sina känslor på större allvar, att de inte känner att de direkt efter en separation måste erövra massa kvinnor sexuellt för att få tillbaka sin självkänsla. Det är en positiv utveckling!