Men vilket är hennes starkaste minne från dagarna under ryskt styre, lyder frågan. 

– Jag tror det är när min mormor blev sjuk och vi inte kunde hitta medicin någonstans. Eller så är det från början av ockupation, när vi inte hade mat och fick stå i kö i två timmar bara för att skaffa en påse med bovete. Jag minns att jag frös väldigt mycket.

Lera är 17 år gammal. Hon hade nyss fyllt 15 när hennes hemstad Nova Kachovka precis norr om den ryskockuperade Krimhalvön erövrades av ryska styrkor, efter den fullskaliga invasionen i februari 2022. 

Hon är föräldralös och har bott med sin mormor, den enda nära familjemedlemmen som är kvar i livet. Men ryssarna skickade henne helt ensam till Krim, precis som man låtit tvångsdeportera hundratusentals andra ukrainska barn som sedan utsatts för propaganda, militarism och russifiering. 

För några månader sedan lyckades Lera ta sig därifrån och idag kan hon lämna ett viktigt vittnesmål om vad hon upplevt. 

Blev utskällda av rektorn

Dagens ETC träffar Lera hos den ukrainska barnrättsorganisationen Voices of children (Barnens röster) i Kiev. Hon berättar att samhället förändrades snabbt efter att ryssarna hade kommit. Det första som dök upp var den ryska trikoloren. Flaggan sattes upp på alla administrationsbyggnader. Tavlor med Putins ansikte sattes upp i hennes skola, sedan kom även de ryska Putinlojala nyhetstidningarna och propagandaaffischerna ute på gatorna.

– Allt stod på ryska, exempelvis sa man att vår stad var en del av Ryssland.

I början lämnade Lera sällan hemmet, men så småningom tvingades hon ta del av den ryskstyrda skolundervisningen. Det var inte bara lag, ockupationsmakten kopplade även samman barnens skolnärvaro med utbetalningar av diverse ekonomiska bidrag. Utan det ena kom inte det andra.

Det straffade sig att säga något pro-ukrainskt. En gång upptäcktes det att två tjejer i skolan hade delat sådant innehåll på Instagram. Efter det arrangerades vad Lera beskriver som en “rättegång” i skolan, dit man kallade tjejerna och deras föräldrar. 

– De blev utskällda av rektorn rakt framför alla andra elever. Folk i uniformer var också där. I slutet så bestämde man att föräldrarna behövde betala böter som straff, 15 000 ryska rubel. 

Bussades iväg till Krim

Efter 500 dagar av ockupation kom det ryska styret med ett ”erbjudande” om att barnen kunde resa till ett sommarläger nere på Krimhalvön, med hänvisning till att ukrainska militära framryckningar utgjorde ett hot. Det hela lades fram som en frivillig resa men kändes inte så för den ukrainska befolkningen. 

– En dag så samlade ryssarna ihop jättemånga barn på det största torget i Nova Kachovka. Där stod 12 eller 13 bussar som fylldes med barn. I varje buss satt det även två ryska soldater med Kalasjnikovkarbiner. De sa att vi inte fick prata under resan, berättar Lera.

Hon sitter och drar i hårsnodden på sin handled. Det här är jobbigt att prata om. 

X Varje dag inleddes med att vi fick lyssna på den ryska nationalsången.

När de kom fram till Krim så inkvarterades de i ett hotell istället för i ett sommarläger, allt som allt 360 barn från deras busskonvoj. Och siffran skulle komma att öka.

– Vi skulle stanna där i två veckor, men själv blev jag kvar i två månader. När vi började med skolundervisning så inleddes varje dag med att vi fick lyssna på den ryska nationalsången. 

Följdes av ”journalister”

Skolan tog emot gästföreläsare som talade om Rysslands språk, alfabet och viktiga minnesdagar. Mycket fokus låg också på historieundervisning och på föreställningen om att den ukrainska nationen är en helt igenom modern uppfinning. 

Överallt syntes också de uniformerade barnen som var medlemmar i Allryska unga armén, en Putintrogen organisation som är en slags blandning av den gamla sovjetiska pionjärrörelsen, kryddad med bakåtsträvande rysk patriotism. 

– De gick runt med sina uniformer och baskrar och uppmanade andra barn att städa de sovjetiska monumenten. Att hissa den ryska flaggan och att hjälpa gamla människor. Varje gång hade de journalister i släptåg som dokumenterade vad de gjorde.

Deltog man i Allryska unga arméns propagandamöten fick man förmåner – som skars bort lika lätt om man missade ett möte eller begick en förseelse. Lera menar att många barn lätt kom in i rörelsen och blev den lojal, på det här sättet. 

Räddades av sin mormor

I slutändan räddades hon från allt detta av sin mormor, som med stor möda reste till Krim och tog med sig Lera därifrån i egenskap av målsman. Via långa omvägar lyckades de sedan ta sig till de ukrainska linjerna och vidare till Kiev, i slutet av 2023. 

Under intervjun med Lera sitter en psykolog vid Voices of children med och lyssnar, redo att ge henne stöd om hon behöver. Den ukrainska organisationen arbetar med att hjälpa barn som farit illa under kriget. Den grundades 2015 av barnrättsaktivisten Olena Rozvadovska, som innan dess hade arbetat under den ukrainska barnombudsmannen.

– Efter att kriget startade i östra Ukraina 2014 ställdes det krav på att evakuera barn från sjukhusen där, men de ansvariga agerade inte. Några dagar senare kunde vi se att ryssarna istället hade tagit hand om barnen och visade upp dem i rysk tv.

Arresteringsorder mot Putin

Vad Ryssland gjort med ukrainska barn sedan 2022 är på så vis inte något nytt, menar hon. Den enda skillnaden är att det nu rör sig om en större skala. Ryssland har fått mycket stark kritik från enskilda länder och FN för att ha genomfört massiva tvångsdeportationer.

– Man uppskattas ha deporterat 200 000 ukrainska barn, men siffran uppdateras hela tiden. Och nu precis som när de tog över Krim 2014 så måste barnen genast börja lära sig ryska i skolan. De måste leva i ett ofritt samhälle där regimen följer vad alla människor gör och tycker i sociala medier, säger Olena Rozvadovska. 

X Det är fortfarande ingen som åker till Ryssland och hämtar tillbaka våra barn.

I september 2023 talade hon inför FN:s generalförsamling och ställde krav på världssamfundet att agera. Bland talarna fanns även en åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen, som sex månader tidigare hade utfärdat arresteringsorder mot Vladimir Putin och Rysslands barnombudsman Maria Lvova-Belova, som legat bakom deportationer och bortadopteringar av ukrainska barn.

– Arresteringsorderna var ett litet steg i rätt riktning, säger Olena Rozvadovska. Men samtidigt ser vi att det saknas verktyg för att göra något större. Det är fortfarande ingen som åker till Ryssland och hämtar tillbaka våra barn. Jag tror det här kommer påverka vår framtida syn på behovet av att försvara barns rättigheter – på riktigt.